Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 31. (709.) 31 juli 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
SVENSK IÄKAKETIDNING.
N:r 31
FÖR DAGEN.
Några frågor
vid
Sjunde nordiska skolmötet.
Det i nästa vecka sammanträdande
Sjunde nordiska skolmötet har på sitt
program 42 frågor. Flera af dessa äro
af stor vikt och betydelse för skolan.
Vi erinra här om några af dessa.
Frågan om folkskolan som bottenskola
bringas på tal af en norrman,
skoleinspek-tor John Söyland i Tönsberg, och en svensk,
professor J. A. Lundell. Den förres fråga
lyder: »En organisk förbindelse mellem
folkeskolen og den höjere almenskole».
Han föreslår följande uttalande:
1. Både af sociale og pädagogiske grunde
bör besträbelserne under reformeringen af
skole-väsenet rettes mod det mål, ät folkeskolen kan
danne forskole for den höjere almenskole til
omkring 12 års alderen - altså de 6 förste
skoleår.
2. Arbejdes der med forsigtighed mod dette
mål, vil ikke alene folkeskolen derved häves,
men også den höjere almenskoles udvikling
föregå i naturlig og gavnlig retning.
Professor Lundell inleder frågan: »Om
organiskt samband mellan folkskolan och
den högre skolan». Han kommer därvid
att framhålla skälen för och emot
folkskolans utveckling till bottenskola. Hans
yrkande går ut på:
a) att de högre (9-klassiga) läroverken
lämnas oberoende af folkskolan; men b) att de
lägre (5-klassiga) läroverken sammanslås med
folkskolan till praktiska läroverk för allmän
medborgerlig bildning.
De tre bekanta
folkhögskoleföreståndarne L. Schröder, J. Norr égard och Teodor
Holmberg skola behandla olika sidor af
den nordiska folkhögskolan: Schröder den
danska skolans historiska utveckling,
Nör-regård huru folkhögskolan utjämnar
ståndsskillnaden och Holmberg »folkhögskolan en
skola för lifvet».
Professor Harald Hjärne, den nitiske
främjaren af universitetsutvidgningen i vårt
land, kommer att besvara frågan: »l
hvilka former och i hvilken utsträckning
kunna universiteten anordna föreläsningskurser
på olika orter inom landet med anslutning
till allmänna läroverken, folkhögskolorna
och arbetareinstituten?» Han lär därvid
komma att framställa ett förslag att landet
rundt få till stånd föreläsningsföreningar,
hvilka skulle bekosta populära
vetenskapliga föredrag i skilda ämnen. För att
bereda tillgång på kompetenta föreläsare skulle
vid universitetet i Uppsala bildas en
sammanslutning i detta syfte.
Sognepräst J. Kullman i Norge skall
inleda frågan om lärarehögskolan, hvarvid
han kommer att utveckla
folkskollärarekårens behof af vidare utdaning och hvad
staten]- bör göra för att fylla detta behof.
Utgifvaren -af »Det mänskliga själslifvet»,
docenten Frans von Schéele, håller föredrag
öfver ämnet: »Psykologiens betydelse för
lärareverksamheten» och docenten O. E.
Lindberg om det personliga i
undervisningen.
Folkhögskoleläraren professor Povl la
Cour kommer i sitt föredrag »Om en
historisk tråd i undervisningen» att visa,
huru läraren kan taga historien till hjälp
för att åskådliggöra och lifligare inskärpa
i minnet lärosatser, tillhörande olika ämnen,
t. o. m. ett sådant ämne som matematik.
D:r /. Bager-Sjögren skall inleda frågan
om »exkursioner såsom medel för
undervisning och uppfostran». Han kommer
därvid att framhålla följande:
1. Så visst som den ur
pedagogisk-psyko-logisk synpunkt bästa läroboken är den gifna
verkligheten själf, och så visst som den
kunskap, som därom vinnes omedelbart genom de
egna sinnena, är af oändligt mycket högre
bildningsvärde än den ur andra hand mottagna,
så visst måste det ock vara högst angeläget
för skolan att genom möjligast täta exkursioner
- kortare såväl som längre - mera än
hittills sätta sina lärjungar i omedelbar beröring
med de verkliga tingen och det lefvande lifvet.
2. Planmässigt förberedda, utförda och
tillgodogjorda, kunna exkursioner blifva af stor
nytta för alla skolans läroämnen icke blott
därigenom, att de på ett med
åskådningsprincipen öfverensstämmande sätt utvidga
lärjungarnes kunskaper, utan ock därigenom, att de
väcka och vidmakthålla det intresse, som är
mål och medel för all uppfostrande
undervisning. Och än mera: de skola utbilda
iakttagelse- och tankeförmågan, nära och förädla
känslolifvet, särskildt skönhetskänslan och
fosterlandskärleken, stärka och härda kroppen.
Bland rent praktiska frågor må i främsta
rummet nämnas den om slöjden. Fröken
Hulda Lundin skall tala om systematisk
undervisning i kvinnlig slöjd,
slöjdskoleföreståndaren Äksel Mikkelsen om praktisk
slöjdundervisning, direktör Otto Salomon
om den pedagogiska slöjden, dess
uppkomst, mål och medel,
slöjdskoleföreståndaren Gustaf Larsson i Boston om den
svenska pedagogiska slöjdens tillämpning
och utbredning i Amerika samt
folkskolläraren J. Franzén om de hufvudfordringar,
som måste ställas på en ändamålsenlig
skolslöjd för gossar.
Hushållsläran i skolan har två
förkämpar vid mötet, nämligen rektor E. Schwartz
(om denna undervisnings betydelse) och
fru Sofi Nilsson (huru den bör lämpligen
ordnas).
Den för närvarande så brännande frågan
om Skolhygienen har likaledes två
målsmän : professor E. Almquist, som besvarar
frågan: »Hvad är skolhygien?» och förste
läraren Sv. Nilsson, som talar särskildt om
Skolbad samt om ventilation af gamla
skollokaler.
#
Alla de fyra nordiska landen jämte
skandinaverna i Nordamerika äro
representerade uti de personer, som skola
hålla föredrag eller inledningsanföranden.
Ämnena beröra olika slag af skolor
äfvensom många af deras läro^oeh
öfnings-ämnen. Åtskilliga af frågorna äro
sådana, som förut vid olika tillfällen
behandlats vid skolmöten; andra äro nya
för detta möte.
De uttalanden, hvilka komma att göras
vid det förestående mötet, skola utan
tvifvel gifva anledning till väckelser och
impulser, som kunna verka
fruktbringande på skolarbetet.
Glöm ej
att vid resan till nordiska skolmötet
medtaga Svensk Läraretidnings sångbok jämte
supplement! Inöfva följande sånger däri,
hvilka skola sjungas antingen vid
ombudsmötet eller vid nordiska skolmötet:
n:r l, 2, 3, 4, 6, 8, 11, 12, 14. 15, 16,
17, 23, 24, 27; 38, 30, 32, 33, 40, 41,
42, 43, 45, 47, 48, 49, 50, 52, 54, 55,
56, 57, 59, 60, 61, 62 och 69.
Många möten
hållas i hufvudstaden i sammanhang med
Sjunde nordiska skolmötet. Vi erinra
om följande: Tredje nordiska fredsmötet
3-5 augusti, S. A. F:s ombudsmöte den
5 augusti, möte mellan föreståndarinnor
och föreståndare vid Sveriges högre
flickskolor den 5 augusti, Svenska
sortiments-bokhandlareföreningens årsmöte 8-l O
augusti, Svenska afdelningens af Nordiska
lärarnes helnykterhetsförening möte den
9 augusti, Arbetareinstitutsmöte 9-11 j
augusti och Fjärde nordiska
söndagsskolmötet 8-11 augusti, hvarjämte en
mängd kamratmöten komma att hållas,
hvarom annonser i de senaste numren
af denna tidning lämnat besked.
Sjunde nordiska skolmötet.
Bestyreisen hade sammanträde i måndags,
hvarvid beslut fattades angående
återstående uppgifter för programhäftet. Nämda
häfte ligger nu i pressen. Det upptager
jämt 80 sidor förutom de 5 kartorna.
På grund af att utställningen svällt ut,
kommer en del af densamma att förläggas
i Landtbruksakademiens lokal (snedt emot
Tekniska skolan).
Smörgåsserveringen vid Skansfesfen har
öfverlämnats åt charkuterifirman
Hasselblad, som åtagit sig att mot visst pris
leverera 5 smörgåsar och | liter läskedrycker
åt hvarje deltagare.
- Från mötesbyrån meddelas att till i
går afton voro anmälda omkring 2,850
svenskar, 1,100 norrmän, 1,500 danskar och
250 finnar samt 7 från England, Tyskland
och Amerika; eller tillsammans 5,707.
Nedsättning i biljettpriset för resorna är
ytterligare medgifven af följande
järnvägslinjer:
Uppsala-Lenna-Norrtälje, Växjö-Alfvesta
och Mellersta Hallands samt Varberg-Borås
järnvägar; Stockholm-Västerås-Bergslagens
järnväg har beviljat utsträckning af
giltighetstiden för tur- och returbiljett till 14 dagar;
samt nedannämda ångbåtsbolag:
Umeå, Piteå, Luleå och Haparanda
ångbåts-bolag hafva beviljat 50 % prisnedsättning,
likaså transportbolaget för ångarna Maria I och
Köping (Köping–Stockholm).
Det tilltänkta extratåget från Malmö är
instäf/cff på grund af ringa tillslutning.
Enligt af byråföreståndaren uttalad
önskan vilja vi råda de mötesdeltagare, som
ämna resa med dagtågen och framkomma
till Stockholm sent på aftonen, att på
förhand underrätta sitt blifvande värdfolk om
tiden för sin ankomst. Portarna stängas
nämligen i allmänhet kl. 10 på aftonen,
hvadan det då lätt kan hända, att den
resande blifver utan bostad under första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
