Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (710.) 7 augusti 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 32
SVENSK LÄRARETIDNING.
399
detta köpas med någon däremot svarande
uppoffring.
Om man genom införande af
undervis-ningsafgifter kunde förmå flertalet af
lärjungarna i läroverkets tre lägsta klasser
att i stället genomgå folkskolan, så skulle
detta, enligt hans mening, endast vara en
fördel. De medel, man därigenom erhölle,
borde användas »för att här och där
inrätta mindre läroverk, som förutsätta
folkskolans genomgångna kurs, för att låta de
folkskolebarn, som hafva lust och intresse,
ytterligare fortsätta ett eller två år».
Gjorde man så - fortsatte han - är jag
fullt öfvertygad, att den bildning, med hvilken
en folkskoleyngling då skulle kunna utgå i
lifvet, skulle blifva större än den, som ban
skulle fått, om han endast genomgått de tre
lägsta klasserna i ett allmänt läroverk.
I öfverensstämmelse härmed förordade
han äfven en annan, i samma riktning
kraftigt verkande lagstiftningsåtgärd,
nämligen indragning af de många
småläro-verken.
Såsom inspektör har Bergman gjort sig
omtyckt genom sin urbanitet och sitt
humana sätt - egenskaper, som på en sådan
plats måhända äro oumbärligare än på
någon annan. Han har ock, i synnerhet
på det lägre stadiet, lyckats genomföra flera
mycket viktiga reformer. För de
grundsatser, af hvilka han härvid låtit sig
bestämma, har han lämnat en lättläst och
läsvärd framställning i en liten skrift, som
denna tidning för någon tid sedan hade
nöjet anmäla, och som har titeln »Några
ord om arbetet i folkskolan».
Otto Anderssen är född i Fredrikstad
den 28 december 1851. Han blef student
1869 och bestämde sig för lärarebanan
samt tog 1876 språklig-historisk
lärareexamen, omfattande ämnesgrupperna franska
och engelska samt historia och geografi.
Under sina universitetsår deltog han med
lif och lust i studentlifvet. Sålunda var
han en tid den norska studentkårens
ordförande, och 1877 sändes han såsom dess
representant till Uppsala universitets
400-årsjubileum.
Från 1876 till 1880 var han lärare vid
det af Aars och Voss ledda stora
privatläroverket i Kristiania samt dessutom vid
högre lärarinneskolor därstädes. År 1880
upprättade han själf ett högre läroverk,
hvars föreståndare han fortfarande är. Den
omfattar förberedande skola, mellanskof
(»middelskole») samt latin- och
realgym-nasium, räknar omkring 300 lärjungar med
18 lärare och 5 lärarinnor samt har rätt
att anställa offentliga pröfningar
(mellan-skole-examen, studentexamen) med samma
befogenhet som de högre statsläroverken.
Den följer ock i det väsentliga dessas
undervisningsplan, ehuru med vissa
afvikelser. Sålunda är slöjdundervisning redan
för flera år sedan införd såsom
obligatoriskt ämne, i de lägre klasserna
pappslöjd, i de högre träslöjd. Sedan 1884
är skolan inrymd i sin egen, tidsenligt
inredda byggnad, centralt belägen i
närheten af kungl, slottet. För närvarande
är Anderssen medlem af och vice ord-
förande i den examenskommission, inför
hvilken »middelskoleexarnen» i Kristiania
skall afläggas.
För att studera undervisningsväsende
och språk har han vid olika tider gjort
längre eller kortare besök i flera andra
land: Danmark, Tyskland, Frankrike och
England. För dem, som med någon
uppmärksamhet följt det pedagogiska lifvet i
Norge, är hans namn väl bekant. Han
har under flera år intagit en framstående
plats inom Kristiania pedagogiska
samfund, dels såsom styrelseledamot, dels
såsom ordförande. Han har författat den
utförligt motiverade ansökan om anslag
till upprättande af ett pedagogiskt
bibliotek, som nyligen inlämnats till Kristiania
kommunalstyrelse. Vidare har han med
anledning af det förslag till läroverksreform,
som af en kungl, kommitté blifvit
framlagdt, afgifvit ett längre utlåtande, hvari han
tagit till orda för en organisk förbindelse
mellan folkskolan och den högre skolan,
för uteslutandet af latin från
»middel-skolen» samt principiellt för ett
enhetsgymnasium med latin men väsentligen på
modern bildningsgrund, dock med större
undervisningsfrihet än den för närvarande
rådande.
Hans författareskap är väsentligen af
pedagogisk och pedagogiskt-kulturhistorisk
art. En del af hans arbeten äro
offentliggjorda i hans skolprogram: »Om
slöjdundervisning», »Ludvig Holberg», »Det
franske samfund för revolutionen» m. fl.
Andra återfinnas i tidskrifter; så i
»Ny-lände»: »Om historieundervisning», »Den
franske revolution og den kvindelige
op-dragelse» samt framför allt i den utmärkta
dansk-norska tidskriften »Vor Ungdom»:
»Om historieundervisningen i gymnasierne»,
»Montaignes tanker om opdragelsen», »Den
franske revolution og undervisningsväsenet»,
»Om en metodisk gjennemgåelse af
läse-stoffet i modersmål», »Den franske
stats-skole (Napoleon og skolen)» o. s. v. Vid
Gomeniusfesten i Kristiania den 15
november 1892 höll han ett föredrag, som
sedan blifvit utgifvet under titeln »Johan
Amos Gomenius, den möderne
opdragel-sesvidenskabs grundlägger».
Allt hvad Anderssen skrifvit är i hög
grad läsvärdt och vittnar om grundlig
kunskap, klar och fördomsfri uppfattning samt
god framställningsförmåga.
I politiskt afseende har han nyligen
gjort sig känd såsom en af de
vänstermän, hvilka undertecknat den till
stortinget riktade adress om fri underhandling
rörande de unionella tvistefrågorna, hvilken
så kraftigt bidragit att bana väg för ett
försonligare förhållande mellan de båda
brödrafolken. Personligen är han »rigtig
hvad man på godt norsk kalder en stout
och pen månd».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
