Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 36. (714.) 4 september 1895
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 36
SVENSK LÄRARETIDNING.
463
med sådan styrka, att man måste bearbeta
dem. Jag försäkrar dig, jag var rikare
den 2é augusti detta år än den 10.
Ar du ännu ej öfverbevisad om
kursernas verkliga nytta, har jag ett argument
kvar: kom och se! Vi inbjödos vid
skilsmässan från universitetet att dit
återkomma. När på grund af det sålunda uttalade
löftet sommarkurser ånyo anordnas, skall
du själf öfvertyga dig om deras nytta.
För så vidt jag har någon makt öfver
omständigheterna, skall du där träffa
vännen
-V-
P. S. Då man såg de »girigt hungriga
skaror» - uttrycket ar så träffande, att
man ej kan glömma det - hvilka
begärligt grepo hvarje tillfälle att vinna
vetenskaplig klarhet, och då man tillika
besinnar, huru en klarare insikt och ett
djupare inträngande i läromaterialet måste Öfva
ett oskattbart inflytande på
lärarepersonligheten och hans undervisning, i det det
vidgar hans synfält, skärper hans
tankeförmåga och möjliggör en mera konkret,
lättfattlig framställning; då man besinnar detta,
säger jag, tränger sig oemotståndligt den
frågan fram: Skulle ej folkskollärarnes
utbildning kunna ordnas sä, att någon del
af densamma förlades till universitetet?
Elementarundervisningen tänker jag mig
vid seminarierna. Men ofvanpå densamma
skulle efter ett par års praktisk
verksamhet, hvarunder läraren mognat för en högre,
fortsatt utbildning, följa t. ex. en ettårig
universitetskurs.
Hvad säger du härom? Helt säkert
skulle Svensk Läraretidnings spalter stå
öppna för en debatt i denna fråga, om
du eller kanske snarare någon af dina
vänner ville i den göra ett inlägg.
D. S.
FÖR DAGEN.
Några lärdomar
från nordiska skolmötet.
I Skandinaviens alla land hafva
tidningarna efter det sjunde nordiska
Skolmötets afslutande haft mycket vackert
att säga om »Svenskarnes
organisationsförmåga» och särskildt om »den kända
stockholmska arrangeringstalangen » . Allt
var, heter det, i afseende på
anordningarna »så utmärkt, att det ej kunnat vara
bättre», och 1895 års nordiska skolmöte
förklaras i detta afseende stå vida öfver
sina föregångare.
Sådant är ju fägnesamt att höra och
läsa. Och med afräknande af den
öfverdrift, som helt naturligt förorsakats af den
entusiastiska mötesstämningen samt af
våra gästers artighet, kunna vi nog taga
åt oss en del af berömmet såsom icke
alldeles oförtjänt.
Organisationsarbetet -
»arrangemanget», som det heter - är vid ett möte
af ifrågavarande beskaffenhet af en så
oerhörd betydelse, att hvarje väsentlig
brist däri måste förorsaka det helas
ohjälpliga misslyckande. Å andra sidan
blir detta arbete naturligtvis så mycket
svårare, ju större massor man har att
röra sig med, och ju mera invecklad den
apparat är, som måste användas. Skall
det öfver hufvud taget blifva möjligt att
fortsätta med dessa allt jämt växande
jättemöten, så blir det nödvändigt, att
skolmötestekniken, d. ä. konsten att
»arrangera» dem, håller jämna steg med de
ständigt ökade fordringarna, samt att
ingenting försummas för att härvid
tillgodogöra sig redan vunna erfarenheter
och på grundvalen häraf gå vidare
framåt.
I detta afseende betecknar nog det
sjunde nordiska skolmötet ett afgjordt
framsteg, och det torde ej vara utan sitt
värde att nu efter detsamma kasta en
blick tillbaka och liksom lägga
tillsammans, hvad som sålunda blifvit vunnet.
*
Man har varit af något olika meningar
om ifrågavarande mötens rätta
begränsning.
Till det fjärde nordiska skolmötet 1880
kommo personer af alla möjliga yrken,
hvilkas deltagande i mötet mestadels
inskränkte sig därtill, att de begagnade
sig af prisnedsättningen på svenska
statens järnvägar för att göra en lusttur
till det sköna Stockholm och låta bjuda
sig på en dyr Hasselbackssexa. I år
ställdes inbjudningen endast till »lärare
och lärarinnor äfvensom medlemmar af
skolstyrelser samt skolinspektörer och
skolläkare», hvarjämte tillades, att äfven
de sålunda inbjudnas fruar skulle äga
rättighet att anmäla sig såsom deltagare
i mötet.
Enär medlemsantalet detta oaktadt
sprang upp till en sådan höjd, att mötet
blef det största i Skandinavien, har nu
efteråt (i norska »Aftenposten») den
tanken blifvit framkastad, att tillträdet
nästa gång »borde begränsas till
lärare och lärarinnor, som verkligen äro
i skolans tjänst». Antagligen menas
härmed dock ej, att man skulle från
mötet afvisa »medlemmar af
skolstyrelser samt skolinspektörer och skolläkare»,
utan endast att lärarne skulle få lämna
sina fruar hemma eller åtminstone
utanför sammanträdeslokalerna. Vi tillåta
oss emellertid betvifla lämpligheten af en
så drakonisk åtgärd, och vi hålla det för
ganska troligt, att den nu dragna
gränslinjen skall för framtiden befinnas vara
den ungefärligen riktiga.
Detta torde emellertid ej hindra, att
någon begränsning skulle kunna vinnas
genom ett noggrannare öfvervakande af
att denna gränslinje ej öfverskrides. Den
svenska mötesbyrån var i detta afseende
ganska sträng; hundratals svenskar
blefvo afvisade, och det hände t. o. m. i
upprepade fall, att insända
medlemsaf-gifter blefvo återskickade, enär
insändar-ne ej kunnat bevisa sig tillhöra någon
af de i inbjudningen uppräknade
kategorierna. Det oaktadt har det
naturligtvis i den rådande brådskan ej kunnat
förebyggas, att en eller annan »obehörig»
fått vara med - många lär det väl
dock ej vara.
Huruvida liknande stränghet iakttagits
af de norska och danska mötesbyråerna
känna vi ej. I de norska och danska
medlemsförteckningarna påträffar man
grosserere, köbmsend, konsulenter,
kontorchefer, intendanter, kaptajner,
krigsassessorer, arkitekter, kapelmusici,
dyr-laeger, kreaturhandlere,
sadelmagermes-tere, stationsmestere, garvermestere,
fa-brikmestere o. s. v. samt en mängd Cand.
måg., Cand. theol., Gand. phil., Cand.
polit., Cand. med., Cand. rnath., Cand.
jur. m. m. De många kandidaterna äro
väl samt och synnerligen lärare, de
öfriga skolstyrelsemedlemmar.
En mera kraftigt verkande begränsning
skulle emellertid antagligen kunna
erhållas genom fastställande af en viss dag,
intill hvilken anmälningar finge insändas,
men efter hvilken inga ytterligare sådana
blefve mottagna. En dylik åtgärd skulle
medföra åtskilliga andra praktiska
fördelar.
*
En tid före mötet sökte man på vissa
håll frambesvärja ett slags opinionsstorm
mot den svenska mötesbestyrelsen för de
»nykteristiska» tendenser, hvaraf den
förmentes vara behärskad, att icke säga
kujonerad.* Detta försök misslyckades
* I en den 27 juli dagtecknad »Veckorapport
från hufvudstaden», utsänd af den bekante
korrespondenten K. R. och återgifven i några
godtrogna landsortstidningar, lästes sålunda
följande godbit:
»Ett smörgåskalas väntar deltagarne i det
nordiska skolmötet, som samlas härstädes i
början af augusti. Mötet afslutas med en »fest»
på Skansen den 8 augusti, och
hufvudbestånds-delen i festen tyckes bli - smörgåsar.–––––
Från många håll skall säkert denna
små-fnaskighet att låta den substantiella delen vid
ett stort mötes afslutning bestå i färdiggjorda
smörgåsar komma att väcka rättvist klander.
Vid intet föregående möte har det gått så
futtigt till väga, åtminstone icke här. 1.879 (1880?)
års inhemska möte afslöts med en ordentlig
sexa på Hasselbacken och det därpå följande
inhemska 1888 med en dito dito på Tivoli.
Och på båda ställena fingo deltagarne »sin
varma mat».
Men hvad skola väl de tusentals manliga
mötesdeltagarne säga därom, att de vid denna
smörgåsfest icke få - icke ens mot extra
betalning - en liten »oppstramare» (som det
heter i Texas Jack) eller på god svenska: en
sup? Dithän har nykterhetsfantasteriet gått i
vårt gamla Sverige, att tusentals aktningsvärda
skollärare från skilda håll af Norden, af
hvilka flertalet säkerligen icke i dagliga lifvet
försaka »lilla pärlan»,, skola vid en »fest» i
landets hufvudstad åläggas en sådan försakelse.
Hvad de skola få till smörgåsarna, vet jag
sannerligen icke, men förmodligen blir det
mandelmjölk eller lemonad. Att de skulle få
förtära så förskräckliga rusdrycker som öl och
svagdricka, kan jag knappast föreställa rnig.
Det lär vara folkskolläraren och
riksdagsmannen Fridtjuv Berg, som ingjutit sin anda
i mötesbestyrelsen.
Säkerligen skall man den aftonen få se många
hundra hederliga preceptorer från både land
och stad ströfva kring borden på Skansen med
lystna och spanande blickar, alla besjälade af
samma tanke: O, säg mig, hvar är du, som
jag har så kär?»
Så långt K. R. Det må härvid endast
erinras därom, att tillträde til! den vid 1880 års
möte hållna Hasselbackssexan lämnades blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:39:29 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1895/0467.html
