Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 38. (716.) 18 september 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 38
SVENSK LÄRARETIDNING.
491
berättelse för folkskolan. De senare voro: att
de särskilda klassernas läsordningar borde
sammandragas och tryckas för att utdelas
bland skolrådets ledamöter och lärarne,
hvarigenom de förra vid sina besök och de senare
under sina hospiteringsdagar hade lättare att
på förhand bestämma sig för de lektioner, de
önska åhöra; att på dörren till hvarje
klassrum måtte anbringas ett anslag med u’ppgift
om, hvilken klass där undervisas, samt
lärarens namn, och att fortsättningsskolan, som
nu är samskola, förändras till två skolor, en
för gossar och en för flickor, äfvensom att
ämnesläsning här införes.
Öfverläggningen räckte i tre timmar och
karakteriserades af det hjärtligaste samförstånd.
Alla förslag blefvo nästan enhälligt antagna.
Ordföranden uttryckte sin tillfredsställelse med
dessa möten, försäkrade att skolrådet vid sina
beslut komme att taga all hänsyn till
lärarekårens önskningar och nedkallade Guds
välsignelse öfver folkskolan.
Eskilstuna: Lärarepersonalen uttalade sig för
slöjdundervisnings anordnande för gossar samt
inrättande af en femte klass i folkskolan.
Forssa, Gflb.: Mötet uttalade sig till förmån
för hvarannandagsläsning i st. f. periodläsning.
Biblar skola utdelas till hvarje folkskola. De
fattigaste barnen skola få läroböcker till låns.
Sådana föräldrar, som, ehuru ej fattiga, icke
kunna förmås skaffa barnen läroböcker, skola
inkallas för kyrkorådet.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Ny kretsförening.
Stora Mellösa kretsförening är namnet
på en ny krets, som anmält sig till inträde
i S. A. F. Ordförande är folkskolläraren
A. Söderborg i Stora Mellösa.
Litteratur.
Nytt i bokhandeln.
Pedagogikens historia iförebilder och bilder
af Aug. Schorn och Herm. Reinecke. Från
tyskan öfversatt af Karl Hedén. Sthm, Albert
Bonnier. Första afdelningen, l kr. 25 öre.
Andra afdelningen, l kr. 25 öre.
Pedagogiskt bibliotek, utg. af Ola Bergström.
1. Folkskolan. Praktisk pedagogik och
metodik för folkskollärare och folkskollärareelever
af d:r K. Kehr. Öfversatt af Ola Bergström.
Lund, Gleerupska universitetsbokhandeln. 3 kr.
25 öre.
Om folkskolans undervisning i
modersmålets talande och skrefvande af K. O. Sjölander.
Sthm, P. A. Norstedt & söner. 40 öre.
Doktor Mårten Luthers lilla katekes med
kort utveckling järnte anvisning till jämförande
och belysande bibliska exempel och
psalmverser, utgifven af J. A. Svensson. Jönköping,
H. Halls boktryckeriaktiebolag. 25 öre.
Kort beskrifning of Der Bleking för
folkskolorna af P. J. Laurén. Med 22 illustr. Sthm,
Albert Bonnier. 25 öre.
Geografiska skildringar för skolan och
hemmet, utgifna af Isak Fehr. I. Europa (med
undantag af Sverige), l kr. 25 öre. II. Asien
och Australien, l kr. 25 öre. Sthm, G. E.
Fritzes k. hofbokhandel.
Europa (utom Norden}. Geografisk handbok
af Nils Torpson. Förra delen. Sthm, A. L.
Normans förlagsexpedition. 3 kr. 75 öre.
Människohufcudets anatomi af d:r Schmidt.
Svensk upplaga af E. V. Gedervall. Göteborg,
N. J. Gumperts bokhandel, l kr. 50 öre.
Kartritning skurs af J. Bobeck. 1. Södra
Sverige. 5 öre. 2. Mellersta Sverige. 5 öre.
3. Norra Sverige. 5 öre. Lund, August Gollin.
Svenska språköfningar för skolans lägre
klasser. Efter en amerikansk metod utarbetade
af Hedda Anderson. Sthm, P. A. Norstedt &
söner, l kr.
Teoretisk-praktisk kurs i rundskrift för
skolor och själfundervisning, utarbetad af G. O.
Heike. (Med förord af rektorn vid Tekniska
skolan i Stockholm m. m. V. Adler.) Sthm,
Kalligrafias förlag, l kr.
Från tyska skolor.
(Brefkort till Svensk Läraretidning.)
2.
Berlin den 21 augusti 1895.
Mitt första besök här gällde naturligtvis
skolinspektören, d:r Bertram. Han mottog
mig särdeles vänligt och gaf mig en
an-befallningsskrifvelse till herrar
»folkskolerektorer».
Dessas myndighet är stor. Lärare och
lärarinnor äro dem underdåniga. Själfva
stå de under »schulrat» eller inspektorn.
En rektor får i mycket på egen hand ordna
den skola han förestår. Han fördelar
lektionstimmarna mellan lärare och
lärarinnor. Dessa hafva icke hvar sina
klasser utan hvar sina ämnen att undervisa
uti. Rektor väljer äfven läroböcker för
sin skola. Berlin har 202 folkskolor, och
bland dessa finnes det knappast två med
alldeles samma läroböcker. Detta anser
man vara en förskräcklig oreda. Rektor
Löwe, som berättade mig detta, omtalade
äfven, att en förordning nu utfärdats,
hvilken påbjuder, att från och med 1897 års
början alla folkskolor i Berlin skola hafva
samma läroböcker.
Rektorsplatserna äro mycket eftersökta.
Detta för den goda lönens skull. Så har
en folkskolerektor de två första åren 3,500
mark samt uppnår genom löneförhöjning
5,500 mark.
Inom Berlins lärarekår äro lärarne de
till antalet vida öfvervägande. De
ensamma undervisa i gossafdelningarna. Deras
seminarieutbildning är ett år längre än
lärarinnornas. Lönen är äfvenledes högre.
Lärarinnorna hafva sins emellan samma
utbildning och samma löneförmåner. De
börja med 1,200 mark och komma
slutligen upp till 2,500. Alla undervisa" på
hvilket stadium inom folkskolan som helst.
Någon särskild kår af »småskollärarinnor»
finnes ej, icke heller benämningen
»småskola».
Äfven lärarne undervisa på alla stadier,
från och med den första årsklassen till
och med den sista. Jag fick åhöra en
kristendomslektion, som rektor Löwe höll
med nybegynnarne. Då jag uttryckte min
förvåning öfver, att han valt ett så
mödosamt och tålamodspröfvande arbete som att
bibringa sexåringar de första grunderna,
svarade han: »Ja, visst är arbetet med
sexåringar mödosamt, och på grund häraf
önska också alla mina lärare och
lärarinnor att slippa ifrån detsamma. Jag brukar
därför vid fördelningen af lektionerna i
första årsklassen gå i en bestämd ordning,
och i år blef det min egen tur.»
Skolorna här inspekteras flitigt. Äro
barnen därvid icke hemma uti sina ämnen,
så får läraren eller lärarinnan en ganska
allvarsam preussisk uppsträckning. Jag
råkade just vara närvarande vid d:r
Bertrams inspektion. Barnen förhördes af
inspektorn; läraren var åhörare. Allt gick
denna gång som en olja, och då jag
tillsammans med inspektorn lämnade skolan,
uttryckte han sin belåtenhet med ett: »Bra,
bra, mycket bra».
Barnen få i allmänhet själfva hålla sig
med behöfliga skolsaker. De fattigaste
erhålla dock alla böcker på stadens
bekostnad. I Berlins inre folkskolor gå mest
småhandlandes, hotelivärdars och
handt-verkares barn. De se välmående ut och
hafva fina kläder samt nätta, putsade
skodon. I utkanterna och förstäderna
däremot, där fabrik reser sig vid fabrik, äro
förhållandena annorlunda. Här komma
barnen till skolan barfota, ja t. o. m.
trasiga.
I afseende på gymnastik och
gymnastiska lekar lära Berlins folkskolor icke
intaga främsta rummet. I det stycket sägas
de stå under skolorna i Dresden och
Leipzig. Augusta Larson.
Pensionsbref,
utfärdade under augusti månad.
Folkskollärarnes pensionsinrättning.
1,766. C. A. Rydbeck, Stora Åby, Östg.
478 kr., fr. l jan. 1895.
Folkskollärarnes änke- oeh pupillkassa.
630. /. Blombergs änka, Rennelanda, Älfsb.
120 kr., fr. l maj 1895.
631. J. Magnussons änka, Fröjered, Skbg.
120 kr., fr. l maj 1895.
632. A. Brunstedts änka, Harplinge, Hall.
HO kr., fr. l juni 1895.
633. J. G. Magnussons & barn, Grythyttan, Öreb.
140 kr., fr. l jan. 1895.
Understödsbref,
utfärdade under augusti månad.
Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt.
139. Nils Vestling, Hanebo, Gflb.
140 kr., fr. l juli 1895.
140. Kristina E. Marklund, Skellefteå.
140 kr., fr. l jan. 1895.
141. Anna Lif, Bergsjö, Gflb.
100 kr., fr. l juli 1895.
142. Anna S. Malm, Nydala. Jönk,
150 kr., fr. l jan. 1896.
143. Anders Andersson, Svärdsjö, Kpbg.
150 kr., fr. l juli 1895.
144. Anna L. Friberg, Stora Tuna, Kpbg.
70 kr., fr. l jan. 1895.
Breflåda.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
352. Arnos. Såsom vi flera gånger
framhållit, är det omöjligt att en gång för alla
bestämma, huru många läsdagar det blir på 8
kalendermånader. Detta får almanackan för
året afgöra. Helgdagar, som inträffa under
pågående termin, skola naturligtvis icke läsas
igen. Ifall inspektören ej nöjer sig med detta
svar, så bed honom vända sig till
ecklesiastikdepartementet. (Om det i reglementet står, att
ett visst antal läsdagar skall läsas, så måste
naturligtvis läraren rätta sig därefter, men han
är då ock berättigad till
öfverläsningsersättning, därest tiden öfverskrider 8 månader.)
353. Oerfaren. 1) Antagligen ej. 2) Det
vill tyckas så. 3) Kyrkostämman. 4) Hos
domkapitlet (men om det äfven gäller
löneförmånerna tillika hos länsstyrelsen). 5) Använd
åtminstone i första instans någon jurist på
orten! 6) Man bör alltid ställa sig skolrådets
föreskrift till efterrättelse, intill dess ändring
vunnits genom klagomål. 7) Nej.
354. Hqt. Ännu icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
