- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 14:e årg. 1895 /
516

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 40. (718.) 2 oktober 1895 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

516

SVENSK LÄEAKETIDNING.

N:r 40

gången blir snarare mindre än större,
sedan nu omordade ventilationsanordningar
blifvit vidtagna.

Pågår undervisningen vid artificiell
belysning (fotogen eller gas), så böra
förbränningsprodukterna direkt bortledas från
rummet. Detta kan bekvämt ske genom att
öfver hvarje låga uppsätta ett nedtill
trattformigt rör, som utmynnar i en under taket
liggande gemensam bortledningstrumma,
hvilken är instucken i skorstenen.
#

Skall - fortsatte talaren - luften i en
skolsal kunna bibehållas god, är det dock ej
tillräckligt att sörja förren väl ordnad
ventilation. Man måste äfven se till, att rummet
hålles i möjligaste mån fritt från damm och
smuts samt vaka öfver, att skolbarnen hålla
sig rena och snygga å kropp och kläder.
En kontroll i senare afseendet är emellertid
nästan omöjlig att åstadkomma, såvida
man ej har ett Skolbad att anlita. Det
tjänar ej mycket till, att man i
läroböckerna läser, att »huden bör flitigt tvättas
och badas», om man ej ser till, att denna
föreskrift kommer till utförande.

Innan skolbadet i Nikolai öppnades,
befanns det vid efterfrågan, att i en klass
bestående af 40 st. 13-åriga flickor
endast 16 någonsin tagit ett bad under
vintern. Af skolans hela antal lärjungar hade
endast 1/s någonsin badat under vintern.

I nyss omnämda skolbad - om
hvilket en af våra mest betydande personer
på hygienens område för något öfver ett
år sedan yttrade: »Duschbaden i Nikolai
folkskola äro synnerligen ändamålsenligt
inrättade; enskildheterna äro väl
genomtänkta och organisationen utmärkt» -
erhålla barnen fria bad hvar tredje vecka.
En fyraårig erfarenhet har gifvit vid handen,
att barnen befunnit sig synnerligen väl af
dessa båd, och de längta också efter sina
baddagar.

Inga förkylningar på grund af baden äro
kända. Föreskriften, att barnen under den
kallare årstiden skola sitta inne i
läsrummet l timme efter badet, har nog sin
andel häri.

Vinsten af badningen har varit hela och
rena underkläder, motarbetande af bruket
af olämpliga strumpeband m. m. dylikt.

Läkareundersökningar hafva ådagalagt,
att den bland barnen så gängse
serofulo-siteten betydligt aftagit sedan badets
tillkomst. Sårnader i hufvudet (skorf) äro
numera lika sällsynta, som de förut voro
allmänna.

Luften i våra skolsalar bär också genom
sin förbättring vittnesbörd om den rena
huden och de ömsade underkläderna.

I betraktande af dessa fördelar kan man
ju hoppas, att skolbad med snaraste
komma att inrättas i alla större samhällen.
Ja, hvarför skulle det vara omöjligt att
åstadkomma sådana rent af ute på landet?
Badhuset kunde ju där vissa dagar i
månaden upplåtas för skolbarnen och den
öfriga tiden få begagnas af allmänheten
mot skälig afgift. En anläggningskostnad
af något öfver 2,000 kr. och en årlig
driftkostnad af 240 kr. för 7,000 bad bör
ju icke afskräcka.

På det att ingen må anse mig blott som
nyhetsmakare, när jag framkommer med
ett sådant förslag, vill jag nämna, att jag
under besök å skollofskolonier i skilda
delar af Tyskland förlidet år i själfva verket
funnit realiseradt, hvad jag här uttalat
såsom ett önskemål.

Har skolan blifvit försedd med frisk luft,
så skall återverkan häraf visa sig på
hemmen, så att man icke fortfarande skall
finna våra stugor ute på landet
tillbommade med innanfönster till och med midt
i sommaren. Och hafva barnen under sin
skoltid genom bad fått vänja sig vid
renlighet, så skola hemmen utan tvifvel
häraf taga icke mindre intryck. Arbetet för
införande af frisk luft i våra skolsalar och
sträfvan att förse barnen i dem med bad
skall sålunda visa sig vara af stor
uppfostrande betydelse.

*



Under den härpå följande diskussionen
omnämde professor Almquist, att han
funnit de nyss skildrade anordningarna så
intressanta, att han hvarje år brukade med
sitt auditorium göra ett besök i Nikolai
folkskola. Han ville emellertid påpeka,
att han icke kunde rekommendera det
Nilssonska luftväxlingssystemet till
införande i nya folkskolehus, ehuru det i
gamla skolhus under vissa förutsättningar
hade åtskilliga förtjänster. Rörande
Skolbad hade man ännu icke fullt klart för
sig, om duschbad eller badstubad vore för
skolan lämpligast. Emellertid ville talaren
betona vikten af folkskolebads införande.
På den vägen skulle det icke dröja många
årtionden, innan de gamla hälsosamma
folkbaden från hednatid och medeltid kunde
återinföras i vårt land. Allmänheten måste
ha billiga bad, och detta kunde den
erhålla i folkskolorna, då baden där icke
användas af barnen.

Folkskolläraren Otto Bejbom från
Strängnäs hade funnit Nilssonska systemet,
hvilket blifvit infördt i fyra skolsalar i
Strängnäs och därifrån utbredt sig till flora gamla
skolhus i nejden däromkring, fungera
alldeles utmärkt. Systemet hade med sig
två stora fördelar. Det vore mycket billigt,
då det kunde anbringas för 10-15 kr.,
och det verkade som kraftigast under den
tid af året, då fönstren icke kunde öppnas,
hvarför tal:n rekommenderade det såsom
det för närvarande bästa för gamla
skolhus, där i regeln alls ingen Ventilering
under vintern förekom me utom genom en
fönsterventii eller i bästa fall en Vimansk
ventil i väggen insläppte en iskall luftström
öfver barnens hufvud.

Tal:n tackade professor A., för att denne
gjort sig till tolk. för ett af folkskolans
lärare såväl som af vårt folk i allmänhet
så främmande men dock så viktigt ämne
som skolhygien. När man i öfriga
mötessalar trängdes att få vara med och gifva sin
mening i dagens brännande frågor till känna,
vore i denna sal mycket godt rum. Hvad
visade tydligare vikten af att -Skolhygienen
blefve känd och till betydelsen uppskattad
af lärarekåren. När svenska folkets barn
under 6 års tid måste en stor del af dagen
sitta på skolbänken, vore det vederbörande

skolråds och lärares plikt att arbeta för,
det skollokalerna kunde så anordnas, att
barnen under sin vistelse där icke toge
skada till sin hälsa.

Folkskoleinspektören d:r /. A. Vallin
sporde professor A., huru en inspektör
skulle kunna bedöma luftens beskaffenhet
i skolsalar, och hänvisade med anledning
häraf professor A. till en af professor Otto
Pettersson vid Stockholms högskola
konstruerad billig apparat, hvilken möjligen
inspektören kunde föra med sig.
Luktorganet vore för öfrigt en ganska pålitlig
och i detta fall användbar apparat.

Professor Klas Linroth instämde med
professor Almquist i hans uttalande om
Nilssonska ventileringssystemets
användbarhet och framhöll på samma gång, att
det aldrig kunde komma att ersätta eller
täfla med de utmärkta
centraluppvärmningssystem, som funnes.

Häremot invände d:r Nilsson, att
erfarenheten talade ett annat språk. Sedan man
i Norrköpings äldre skolhus pröfvat hans
system och på grund af den därigenom
vunna erfarenheten förklarat det för »det
bästa», komme det att där införas i tvänne
under byggnad varande skolhus.
Centraluppvärmningen lede, enligt hans
förmenande, bland annat af den
olägenheten, att den utifrån kommande luften
tvangs att passera källaren, och det var ej
alltid fritt för, att man i skolsalarna finge
en känning af källarluft. Det kunde ju
för öfrigt ej bestridas, att den
behagligaste värmen lämnades af våra svenska
kakelugnar och vid den af honom
förordade ventilationen, som kunde göras
så kraftig, att luften omsattes minst fyra
gånger i timmen, hade man den fördelen
att erhålla verkligt ren och oförbränd luft
införd i skolsalarna. Värsta känningen
af källarluft finge man i hus med
centraluppvärmning under den tid af året,
då eldningen vore ringa eller ingen, och
man nödgades då kanske helt och hållet
afstänga de för införande af frisk luft
bestämda ventilerna.

Härmed var den intressanta
öfverläggningen rörande detta högst viktiga och
hittills allt för litet beaktade ämne
afslutad. O. Bm.

FÖR DAGEN.

Folkskolan som bottenskola.

2.
De pedagogiska skälen och de sociala.

Det torde icke vara för mycket sagdt,
om man påstår, att tre fjärdedelar af
alla dispyter här i världen uppkomma
därigenom, att man på olika håll
använder samma uttryck i olika betydelser,
utan att man hvarje gång för sig själf
och andra tydligen angifver, i hvilken
mening man vill hafva det taget.
Följden blir, att man blandar ihop de skilda
betydelserna, och att meningsbytet
urartar till ett ordbyte.

Att man äfven i fråga om »folkskolan
som bottenskola» kan råka lit för denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:39:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1895/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free