Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 41. (719.) 9 oktober 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 41
SVENSK LÄRARETIDNING.
533
lärareseminarierna, för 4 tjänster vid
Lappmarkens ecklesiastikverks skolor, för 5
tjänster vid Svenska missionssällskapets
lappskolor, för 2 tjänster vid Sällskapets
för folkundervisningens befrämjande
undervisningsanstalt, för tjänstebefattningarna vid
pensionsinrättningen och för 3 tjänster vid
Frimurarebarnhusets i Stockholm skola.
Sedan pensionsinrättningen med år 1867
trädt i verksamhet, hafva intill 1894 års
slut Pensionsbref utfärdats till ett antal af
1,737, af hvilka vid årets slut 1,128 voro
gällande.
Pensioneringssumman för året uppgick
till 488,568 kronor 92 öre.
Inkomsterna hafva under 1894 utgjorts af:
Statsbidraget.............................. 356,873: -
Ordinarie pensionsafgifter-........... 210,278: -
Extra pensionsafgifter.................. 4,390:98
Förvaltningsbidrag från
folkskollärarnes änke- och pupillkassa...... 3,000: -
Aflönings och förvaltningsbidrag
från elementarlärarnes änke- och
pupillkassa........................... 5,000: -
Vinst å inlösta obligationer_____ 6,513:83
Kapitalvinst å ett amorteringslån... 26: 84
Räntemedel.............................. 386,329:50
Kr. 972,412: 15
Utgifterna hafva varit:
Pensioner................................, 488,568:92
Aflöningar___............................ 14,500: -
Förvaltningskostnader.................. 3,603:36
Inventeringskostnader enligt k. bref-
o vet den 23 juli 1892............... 60: -
Aterleverering till k. statskontoret 833: 35
Kr. 507,565: 63
Inkomsterna hafva således öfverstigit
utgifterna med 464,846 kr. 52 öre.
Pensionsinrättningens kapitalbehållning
utgjorde vid slutet af förra året 8,792,013
kr. 98 öre.
Vid förra årets slut innestodo till
betalning men då ännu ej uttagna pensioner
till ett belopp af icke mindre än 92,527
kr. 75 öre.
Folkskollärarnes änke- och pupillkassa.
Antalet i tjänst varande folkskollärare,
hvilka äro delägare i folkskollärarnes
änke-och pupillkassa, utgjorde vid slutet af år
1894 4,009, af hvilka 15 voro lärarinnor
och 12 innehade lärarebefattningar vid
seminariernas öfningsskolor, 4 vid
småskol-lärareseminarierna,4 vid Lappmarkens
ecklesiastikverks skolor, 3 vid Svenska
missionssällskapets lappskolor samt en vid
Frimurarebarnhuset i Stockholm.
Jämlikt reglementets 5 § l mom.
erla-des af skoldistrikten afgifter för 53
tjänster, som enligt 1894 års uppgifter icke
voro besatta med ordinarie lärare, men
hvilkas föregående innehafvare ägt
delaktighet i kassan.
Antalet pensionstagare i folkskollärarnes
pensionsinrättning, som tillika äro delägare
i folkskollärarnes änke- och pupillkassa,
utgjorde vid 1894 års slut 657.
Sedan änke- och pupillkassan med år
1876 trädt i verksamhet, hafva intill 1894
års slut Pensionsbref utfärdats till ett antal
af 604, af hvilka vid årets slut 513 voro
gällande.
Pensioneringssumman för året uppgick
till 73,349 kronor 15 öre.
Inkomsterna för 1894 hafva utgjorts af:
Statsbidraget............................. 63,500: -
Pensionsafgifter ............._:......... 108,631:11
Vinst å utlottade obligationer...... 3,600: -
Räntemedel.........................–. 129,877:96
Kr. 305,609:07
Utgifterna hafva varit:
Pensioner (däraf för föregående år
272:50 kr.).............................. 73,621:65
Förvaltningskostnader .........._____ 3,000: -
Revisionskostnader................–– 645: 70
Kr. 77,267: 35
Inkomsterna hafva således öfverskjutit
utgifterna med 228,341 kr. 72 öre.
Kapitalbehållningen vid årets slut utgjorde
inalles 3,091,838 kr. 63 öre.
Vid 1894 års slut funnos till betalning
förfallna men då ännu outtagna pensioner
till ett belopp af 17,238 kr. 23 öre.
Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt.
Under år 1894 hafva utfärdats 58
un-derstödsbref å belopp från 70 till 150 kr.
Under de båda år, som anstalten varit i
verksamhet, hafva utfärdats 111
under-stödsbref, af hvilka vid årets slut 104
voro gällande.
Utgifterna för anstalten hafva under året
varit:
Understöd................................. 10,448:34
Aflöningar.............-................... 4,800: -
Förvaltningskostnader .......__....... 1,400: -
Aterleverering till statskontoret...... 66:72
Kr. 16,715:06
Summan af skoldistriktens afgifter,
hvilka utgå med 10 kr. för hvarje i
reglementet omförmäld lärare, för hvilken
skoldistriktet för året utbekommit lönetillskott
af allmänna medel, med undantag dock
för vikarie vid ordinarie folkskolläraretjänst,
har under året uppgått till 85,340 kr.,
och utgjorde ålderdomsunderstödsanstaltens
vid 1894 års utgång hos statskontoret
in-nestående behållning 118,846 kr. 72 öre.
Ett och annat från Norges
skolvärd.
(Bref till Svensk Läraretidning.*)
Kristiania är den egentliga förebilden
för de flesta skolförhållanden i en stor
del af Norges mindre städer, åtminstone
hvad skolhusen, dess inredning och
undervisningsmateriel beträffar.
I metodiskt hänseende däremot är stor
åtskillnad rådande till och med i själfva
Kristiania, i synnerhet i vissa ämnen.
Lärarepersonalen får härvid handla ganska
själfständigt, blott goda resultat kunna
framvisas. Man utgår från den föreställningen,
att en lärare undervisar bättre efter en
metod, som han är väl hemma uti och
van vid än genom att »fuskas i en ny.
Den första fordran härvidlag är ju ock
att bli fullt öfvertygad om den nya
metodens företräde. Sedan gäller det att bli
väl hemmastadd i densamma, innan
undervisningen därefter kan gå bra.
Äfven i afseende på de för hvarje klass
* Införandet fördröj dt på grund af bristande
utrymme.
bestämda kurserna är man ganska fri,
åtminstone är detta förhållandet i Hamar.
En lärare där sade mig och detta med
rätta: »Ett visst pensum bör ju finnas för
hvarje klass, men man bör aldrig vara
slafviskt bunden därvid, så att det t. ex.
lägger hinder i vägen för en god
intellektuell uppfostan. Denna sistnämda är den
viktigaste - kanske mest i början af
skoltiden. Eleverna få därigenom lättare att
längre fram tillägna sig reella kunskaper.»
I naturkunnighet hörde jag åtskilliga
förträffliga lektioner, belysta af präktig
åskådningsmateriel. Likväl var ledsamt nog den
skickligaste »fagmanden» vid Kristiania
folkskolor -. efter hvad man sade mig
.–ute som censor vid ett seminarium, och
i Hamar, hvilket efter åskådningsmaterielen
att döma, hade haft åtskilligt att bjuda på
i detta ämne, hade ferierna redan börjat,
innan jag hann dit. I många af skolhusen
fanns en särskild sal för naturkunnigheten,
där allt var bekvämt inrättadt för
experimenterande.
I geografi användes, åtminstone i en af
Kristiania skolor, mycket kartritning. På
svarta taflan uppritades stad och
landskap och befästes därigenom bättre än
annars i minnet.
Renligheten i skolorna förtjänar sitt
särskilda kapitel. Jag alldeles förvånades
öfver den dammfrihet, som var rådande i
alla de skolhus och salar, jag besökte i
7 ä 8 af Norges städer. Jag undantager
dock ett i Kristiania, som var omgifvet af
flera fabriker, hvarifrån stenkolsstoft
inträngde i skolsalarna och hade satt sin
svarta stämpel på allt både inom- och
utomhus. Denna renlighet har liksom
mycket annat kraft stora kostnader, men
de styrande till heder må nämnas, att de
ej sky uppoffringar för befordrande af
barnens hälsa och uppfostran äfven till
renlighet, dit skolbaden ock kunna hänföras.
Huru kan nu en sådan dammfrihet i
skolsalarna vara rådande? Jo, golfven äro
allmänt oljemålade och »vaskes» hvarje
eftermiddag, och en gång i veckan
såp-tvättas både golf och pulpeter, hvilka senare
liksom svarta taflan lätt kunna flyttas på
sina rullar. Gårdsplanerna äro därjämte
öfverallt belagda med groft, rent grus, och
vid sidan finnes oftast tak öfver en del af
planen, där barnen vid regnväder kunna
uppehålla sig.
Att vederbörande ej rygga tillbaka för
kostnader, när det gäller barnens
uppfostran, därom vittna ock de folkskolepalats,
man helt nyligen byggt i Kristiania,
Dram-men och Hamar m. fl. städer. De två
nyaste i Kristiania, som i år tagits i
användning, äro ovanligt storartade och kosta
tillsammans öfver 800,000 kr. I Hamar,
en stad med blott 4,500 invånare, är det
3 våningar höga folkskolehuset det största
och högst belägna huset i staden,
hvarför det ock väcker en resandes
uppmärksamhet, när han från sjösidan nalkas »byen».
Äfven i Drammen äro de två nya
folkskolehusen bland de förnämsta
byggnaderna i staden och kosta nära l/z million.
»Ja, folkeskolen är menighedens og
statens kjärlighed» yttrade en och annan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
