Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 45. (723.) 6 november 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 45
SVENSK LIKARETIDNING.
591
ålder af 85 år. Den aflidne var född i
Löderup 1810. År 1820, då det första
skolhuset byggdes i Ingelstorp, blef hans
fader, förre studeranden Samuel Peter
Lindberg, antagen till skollärare därstädes
och innehade platsen till sin död 1829,
då sonen Nikolaus Lindberg utan någon
examen blef hans efterträdare, vald af
prästen och byamännen. Efter
folkskolestadgans tillkomst år 1842 vistades
Lindberg vid seminariet i Lund åren 1845–46.
Sistnämda år aflade han
folkskollärareexamen, hvarefter skolan i Ingelstorp
förklarades till ansökan ledig, och blef han
då i vederbörlig ordning antagen till
folkskollärare. Denna befattning innehade han
till år 1870, då han afgick med pension
och sonen Sven Peter Lindberg, som nu
innehar platsen, blef hans efterträdare.
Lindberg var en af naturen mycket stark
man och hade utmärkt sångförmåga. Han
bestred utom skolläraretjänsten äfven
kyrkosången i Ingelstorps och Valleberga kyrkor
i öfver 30 år. Sin starka hälsa behöll
han intill sena ålderdomen.
L. E. Bergström f. Till grafvens rö
vigdes den 18 oktober å Rogsta
kyrkogård, Gflb., stoftet af församlingens förre
ordinarie folkskollärare Lars Emil
Bergström, som äfven tjänstgjort en lång följd
af år som klockare och organist. Han
blef socknens skollärare ett år efter
folkskolestadgans tillkomst och fortfor
sedermera att i samma församling under 38
års tid flyttande från by till by - vissa
tider tjänstgörande äfven i annexet Ilsbo
- utöfva folkskollärarekallet.
S. A. Alzén f- Den 31 oktober
bortrycktes af döden läraren vid Hanebergs
folkskola i Näshulta församling af
Södermanland S. A. Alzén i en ålder af 35 år.
Född af fattiga föräldrar fick den
bortgångne redan från ungdomen vänja sig vid
arbete och försakelser. Efter aflagd
examen vid Växjö seminarium verkade den
aflidne någon tid i sin småländska
födelsebygd, blef därpå anställd i Fors församling
med tjänstgöring i Eskilstuna och flyttade
därefter till den plats, han innehade vid
frånfället. Samvetsgrannhet och plikttrohet
kännetecknade honom som lärare,
vänfasthet och uppriktighet som människa och
kamrat. Allmänt omtyckt lämnar han
efter sig ett stort tomrum såväl inom sin
verkningskrets som i kamratkretsen.
B. J. L.
Fria ord.
När bör Jultomten utdelas till barnen?
Jultomten, skolbarnens egen tidning är man
frestad att säga, låter i dessa dagar tala om
sig landet rundt. Ingen tidning är väl så
efterlängtad och så välkommen till sina läsare
som denna. Det är ej heller att undra på.
Genom Jultomten få barnen ej blott en
nöjsam utan framför allt en nyttig och lärorik
läsning. Höga och ädla tankar för det rätta, goda,
sanna och sköna möta där barnen på ett för
dem fattbart språk och i en begriplig form. De
goda taflorna och teckningarna väcka deras
sinne för det sköna och vackra både i
konsten och naturen. Säkert är, att vi äldre
knappast kunna tillräckligt uppskatta det andliga
inflytande, den uppfostrande makt, Jultomten
utöfvar på sina unga, mottagliga läsare.
En viktig fråga är emellertid: när böra
barnen få sina Jultomtar? De flesta
landsskolor sluta för hösten omkring den l
december. Här och där brukar man vid examen
utdela Jultomten till barnen. Härigenom få de
flera veckor före julen sin tidning, hinna läsa
den, så att, när julen kommer, den ej längre
är någon julglädje. Julstämningen, julfröjden,
som tala till barnen i Jultomten, är redan
gammal. Nyhetens och glädjens behag äro borta.
Därför höra barnen ej få sina Jultomtar på
examen, när denna infaller flera veckor före
jul. De böra lära sig att vänta. Den, som
väntar och längtar’ efter det goda, för honom
blir fröjden större, då han erhåller det. Där
barnen ha lång väg, är söndagen före jul ett
passande tillfälle att utdela Jultomten. Ha de
däremot ej allt för långt till skolan, är det ett
synnerligen lämpligt tillfälle att utdela den på
julaftonens förmiddag. Jultomten kommer då
att bli en del af julglädjen och kommer i sin
mån att bidraga till de smås julfröjd, hvilket
ju är hans stora uppgift, som också gör att
han för hvarje år får allt flera vänner bland
de små. Skollärare.
På förekommen anledning beder jag härmed
få upplysa, att jag ej är författare till någon
af uppsatserna angående elevintagningen vid
Kalmar seminarium.
Ölands Segerstad den 26 oktober 1895.
G. R. Johansson.
Riktigheten häraf intygas.
Red.
Utlandet
Nykterhetsunderyisning i franska
skolor. Alkoholismens tillväxt i Frankrike under
de senast förflutna åren har föranledt åtgärder
inom detta lands undervisningsväsende. D:r
Roubinovitch, öfverläkare vid Sainte Anne
Asylum i Paris och en af de verksammaste
nyk-terhetskämparne i Frankrike, framhöll nyligen
inför undervisningsministern önskvärdheten af,
att nykterhetsundervisning blefve införd uti
skolorna. Han var i tillfälle påvisa för
ministern hvilka goda resultat vunnits uti Amerika
och England genom sådan undervisning. På
framställning af inspektören F. A. Robyns hade
Belgien följt dessa länders exempel. Äfven
uti Schweiz och i skandinaviska länder hade
undervisning om rusdryckernas natur och
verkningar blifvit införd uti skolorna. Det
vore på tiden, att Frankrike följde så många
goda exempel.
Undervisningsministern mottog d:r
Roubino-vitchs framställning mycket gynnsamt och gaf
honom i uppdrag att till en början anordna
föreläsningar i ämnet vid ett
folkskollärareseminarium och vid sju högre folkskolor i
Paris.
Folkskollärareutbildningen i England.
Samtliga universitet och med dem likställda
högskolor (University Colleges) uti England och
Wales ägna sig numera åt utbildning äfven af
folkskollärare. Enligt den nyligen utkomna
årsberättelsen öfver
folkskollärareutbildnings-anstalterna och deras verksamhet hafva
försöken att ställa folkskollärareutbildningen på
samma linje som all annan högre fackbildning
utfallit tillfredsställande. De flesta af dem, som
efter aflagd statsstipendiatexarnen -
obligatorisk för inträde vid seminarium - vunnit
inträde vid högskolor för att där utbildas till
folkskollärare, hafva visat sig kunna med
framgång tillgodogöra sig högskoleundervisningen.
Ett stort antal har under sitt första läsår
aflagt mogenhetsexamen. Och dock hafva i
regeln högskolorna hittills ingalunda erhållit de
skickligaste och bäst förberedda lärareeleverna.
Dessa hafva föredragit något af de anseddaste
internatseminarierna, hvarest de, som så
önska, få gå universitetslinjen.
Rörande dem, som vunnit inträde vid
Oxfords universitet, säger berättelsen, sedan den
närmare specificerat deras framsteg: Resultaten
tala för sig själfva. De visa, att de, som fått
en god förberedande utbildning enligt lärare-
elevsystemet, jämväl hafva förutsättningar för
genomgående af universitetskurs, äfven om de
läst blott föga eller ingen grekiska före sitt
inträde vid universitetet.
Den ordinarie lärokursen vid ett engelskt
folkskollärareseminarium är tvåårig. Men
sedan några år har det varit stadgadt, att en
tredje årskurs kan under vissa förutsättningar
där få genomgås. Sistlidet år blef det
med-gifvet, att denna högre kurs finge förläggas
till utlandet, d. v. s. statsbidraget till
seminarie-elev af detta slag kan få användas såsom
pedagogiskt resestipendium. Tvänne seminarier,
ett manligt och ett kvinnligt, gjorde genast
bruk af nämda medgifvande och utsände några
af sina elever i den högre kursen till
Frankrike, där de studerade dels privat och dels
vid lärareutbildningsanstalter.
Seminarieinspektören mr Oakely uttalar sig med mycken
tillfredsställelse om resultatet af kursens
förläggande till utlandet. Han har från de
utsända mottagit utmärkta, med »ansenlig
omsorg och intelligens» på franska affattade
redogörelser öfver deras lif och verksamhet. Han
anser, att det första försöket af detta slag
krönts med afgjord framgång.
Skidor åt folkskolebarnen!
Skidlöpningen är en rationell idrott med
gammal rot i svenska bygder. I de norra
delarna af vårt vidsträckta fädernesland är
skidornas bruk ett nödvändigt villkor för att
»komma fram i världen», men äfven i
mellersta Sveriges skogsbygder, -ja,, under snörika
vintrar t. o. m. på Skånes slätter kunna dessa
enkla fortskaffningsredskap vara af en
ovärderlig nytta. Säkert är, att den, som en gång
lärt sig att ränna på skidor, gärna spänner
dem på fot, när han skall ut i snöig nejd till
ladugård, grannar m. m.
Ur nationalförsvarets synpunkt är äfven
skidlöpningskonsten af stor nytta. Därpå
gifvas ur nordens krigshistoria många exempel,
hvilka nog kunna hafva sin tillämpning
jämväl på vår tid.
Slutligen och icke minst är skidlöpningens j
ädla idrott en god uppfostrare af ett manligt
släkte. Densamma gifver en synnerligen
kraftig och allsidig motion åt skolynglingen under
hans lediga stunder. Blodet kommer i
snabbare omlopp, lungorna fyllas med ren och
hälsobringande luft efter vistelsen i skolsalens
damm och kvalm, musklerna spännas å arm och
ben, sinnet blir hurtigt, och ynglingen lär sig
att tänka och handla snabbt vid försöken att
undvika träd och stenar under yrande färd
utför berg och backar. Lägg härtill, att
ynglingen, som idkar denna idrott, får kärlek till
naturen och afsky för ett själs- och
kropps-mördande dagdrifvarelif i gränderna, för
hvilket städernas manliga ungdom så ofta falla
offer.
Om någon lärare, måhända af omtanke för
sina lärjungars studier, ännu är tviflande i
fråga om skidlöpningens nytta, vilja vi
till-spörja honom, om icke skidorna utan någon
olägenhet kunna användas under vägen till och
från skolan - hvarigenom jämväl våglängden
å landsbygden i de flesta fall förkortas - samt
efter gudstjänstens slut å sön- och helgdagar.
För att utbreda kännedom om denna lika
nöjsamma som nyttiga idrott i vidare kretsar
af vårt land har Föreningen för
skidlöpningens främjande i Sverige, pä förslag af en aktad
medlem af landets lärarekår, beslutat att efter
rekvisition af hrr folkskollärare under
uppgifven adress kostnadsfritt tillsända dem en
modellskida, efter hvilken skolynglingarne själfva
kunna tillverka sina skidor. Dylik rekvisition
bör ställas till »Föreningen för skidlöpningens
främjande i Sverige, Stockholm», och
effektueras så fort ske kan, i den mån tillgångarna
sådant medgifva.
Må denna föreningens oegennyttiga sträfvan
för det uppväxande släktets bästa mötas med
allt det förtroende och intresse, som den
förvisso förtjänar. Enligt uppdrag:
Elias Lagercrantz,
sekreterare i föreningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
