Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 48. (726.) 27 november 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 48
SVENSK LÄKAKETIDNING.
633
för andra. Barn och ungdom äro känsliga för
förtroende. Det är förädlande och uppfostrande
att få förtroende. Tryck och misstroende
skadar särskildt ungdomen. Anlagen mogna
långsamt. Det, som hos barnet räknas för
envishet, blir ofta hos mannen karaktärsfasthet,
frågvishet blir vetgirighet och liflighet
verksamhetslust m. m.
Religionen bör for de unga tidigt blifva ett
stöd och en ledstjärna. Det är farligt att hålla
barnen för mycket stilla, att tvinga dem åhöra
långa predikningar, som de ej förstå m. m.
Barngudstjänster äro därför särskildt nyttiga.
Hemmet bör samarbeta med både skolan och
kyrkan. Liksom Caesar i kriget mot
germanerna sade sig lita på den tionde legionen, då
uppror i hären var nära att utbryta, så
hoppades talaren, att man bland vår tids ungdom
kunde finna en tionde legion, som man kunde
lita på för framtiden.
Föredraget afslöts med några verser om
den vanartade delen af ungdomen, hvilken
tal:n hoppades skulle försvinna, så att
»riset» och »rottingen» komme att finnas
endast på Skansen.
Om samskolan i Sverige och
Finland yttrar sig i en till danska
undervisningsministeriet afgifven berättelse
lärarinnan Hulda Hansen, anställd vid latin- och
realskolan i Vejle, på följande sätt:
Samskolan med dugliga lärarekrafter har i
Sverige och Finland visat sig kunna trotsa
hvarje konkurrens, och man kan anse
densamma vara den bästa form för barnuppfostran.
Under en insiktsfull ledning med dugliga
lärarekrafter och under normala moraliska
förhållanden är den helt genomförda samskolan fullt
betryggande och skall lämna vackra resultat.
Men en samskola med slapp eller fantastisk
ledning och medelmåttig lärarepersonal är
ingalunda någon önskvärd institution. Partiell
samundervisning kan näppeligen försvaras, så
vida icke en synnerligen duglig ledning och
skickliga lärarekrafter kunna lämna skydd mot
de faror, som sådana skolor otvifvelaktigt bära
i sitt sköte.
Den Palmgrenska samskolan härstädes
uppställes af fröken H. som ett mönster.
Själfva lässchemat ansåg hon vara »det
mest ideala».
Förste läraren S. Nilssons
ventilationssystem infördt och bedömdt
i Tyskland. Ett litet tyskt arbete af
pastor H. Kypke med titel: »Genom hvilka
medel jag med framgång bekämpat min
kroniska bronkialkatarr förbunden med
häftig andnöd», har kommit oss tillhanda.
Arbetet är nyss utkommet och tryckt på
förlag hos Karl Fr. Pfau i Leipzig.
Bland de medel, som författaren i
första hand anser hafva bidragit till hans
tillfrisknande, uppräknar han: 1)
vattenbehandling enligt Kneipp, 2) frisk luft ute
och inne samt 3) sol.
För att kunna andas god, ren luft äfven
in-nomhus - säger författaren å sidan 7 - har
jag på enkelt sätt inrättat en ventilation,
genom hvilken dag och natt frisk luft strömmar
in i bostaden och den förbrukade, osunda
luften på ett tillfredsställande sätt bortföres. Jag
har lärt detta ventilationssätt af
skolförestå.n-daren d:r Nilsson i Stockholm, hvilken har
uppfunnit det och tillämpat det med god
påföljd i ett större förut osundt skolhus.
Härefter följer en närmare beskrifning
på ventilationssättet, och författaren
redogör för, huru han genom en plåttrumma
insläppt luft öfver kakelugnen samt
begagnat rökgången till utsugning af den
förskämda luften.
Hafva vi ett svenskt ventilationssätt, som
befunnits så förträffligt, att det banat sig
väg ända långt ner i Tyskland, så bör
man kunna hoppas, att alla våra skolor
med det snaraste skola göra sig
detsamma till godo. Det skall sedan ej så ofta
behöfva omtalas, att den ene läraren efter
den andre dukat under för lunglidande.
Och barnens hälsa torde äfven böra skonas.
Tjänsters tillsättning.
Valde. Till vik. kantor i Ö. Torp-L. Isie,
Mim.: hr Gertsson i Svedala.
- Till lärare vid Bifvaröds folkskola,
Knislinge, Krist.: vik. därstädes N. Ohlin (enhälligt;
i år utexaminerad från Lunds seminarium).
- Till..folkskollärare i Arvika, Vrml.: K. A.
Kålen i Ö. Emtervik (enhälligt).
- Till folkskollärare i Hacksta. Upps.: V.
G. Lindroth (enhälligt).
- Till e. o. lärare vid Hprndals folkskola,
By, Kpbg: K. P. Almgren i Örbyhus.
- Till vik. folkskollärare i Stora Mellösa,
Öreb.: v. komministern, fil. kand. K. A.
Jonsson därstädes.
26 sökande hafva anmält sig till en i
denna tidning ledigannonserad
småskollärarinneplats vid Gryts bruk i Nerke.
- En norsk folkskollärarinna, fröken Helga
Irgens, dotter till folkskoleinspektören i Bergen,
har under en tid studerat folkskoleväsendet
härstädes.
- Elektriskt ljus har inledts i Filipstads
slöjdskola för gossar. Sju lampor om 70
normalljus hafva uppsatts. Anordningen synes vara
till allmän belåtenhet.
- 66 barn vid Filipstads folk- och småskola
erhålla till julen full beklädnad dels af
sällskapet »Jultomtarne» därstädes och dels ur
Filipstads folkskolas beklädnadsfonder.
- Medaljen Literis et art/bus har af konungen
tilldelats domkyrkoorganisten i Göteborg fröken
Elfrida Andree. Medaljen öfverlämnades
högtidligen den 19 d:s af biskop Rodhe.
- Bland /önskommitterac/e för den stora
Stockholmsutställningen år 1897 märkas direktör
Otto Salomon å Nääs, slöjdinspektören M.
Ramström i Sundsvall och slöjdskoleföreståndaren
G. Flinta i Hedemora.
- / undervisnings- och hygienutskottet vid
utställningen i Stockholm 1897 hafva bl. a.
invalts rektor V. Adler, professorerna Ernst
Almquist, E. A. Wijkander och L. M. Törngren
samt folkskoleinspektören G. G. Bergman.
- Landskrona föreläsningsförening bildades vid
ett talrikt besökt möte i Landskrona den 17
d:s. Till föreningens ordförande utsågs
folkskolläraren A. Vallqvist och till sekreterare
folkskolläraren N. Sjögren.
- Tjänstledighet har k. m:t beviljat
folkskoleinspektören O. Törneblad under nästa år från
adjunktsbefattningen vid seminariet i Karlstad,
dock med villkor för T. att själf bekosta
vikariens aflöning och ufan rätt för vikarien att
uppbära det lönetillägg, som hör till T:s tjänst.
- Ett folkskolehus till skänks har Rödeneds
och Alingsås landsförsamlingar erhållit.
Godsägaren Axel E. Dickson har nämligen till dessa
församlingar öfverlämnat gåfvobref å en af
honom å egendomen Ellensdal uppförd solid
och tidsenlig folkskolebyggnad, hvars
omgifningar samme gifvare med stora kostnader
låter dränera, planera och inhägna.
- På sin 76:e födelsedag uppvaktades
kontraktsprosten E. Morén i St. Tuna, Kpbg, af
pastoratets folkskollärarepersonal, anförd af
folkskoleinspektören L. J. Leksell. Kårens
tacksamhet och välönskningar tolkades af
inspektören, hvarpå utbragtes ett lefve för åldringen
och en sång afsjöngs.
- För undervisningsmateriel till
småskollärare-och lärarinneseminarierna i Haparanda och
Mattisudden, folkskolorna i Karesuando,
Juckas-järvi, Pajala, Tärendö, Korpilombolo,
Öfver-Torneå, Hietaniemi, Karl Gustafs och
Neder-Torneå skoldistrikt samt lappskolan i Arjeplougs
skoldistrikt har k. m:t anvisat af statsmedel
5,775 kr. 77 öre.
- En skolorgel samt 100 kr. kontant har
förre folkskolläraren P. O. Lidin i Brunflo,
Jrntl., som gåfva öfverlämnat till Marieby
folkskola. Penningarna äro afsedda som bidrag
till inköp af nya skolbänkar. Kyrkovärden
Jöns Olofsson i Fugelsta har till samma skola
skänkt 200 kr. - En sexstämmig skolorgel
har af kyrkovärden Häggblom och
nämdemans-hustrun Karin Lindkvist skänkts till Hagsta
skola i Hamrånge, Gflb.
- Ett nytt folkskolehus invigdes i Fägred,
Skbg, den 15 d:s. En blandad kör och
församlingens skolbarn förhöjde festligheten med
sång. Dagen till ära hissades svenska flaggan
på skolhuset för första gången. - Tingshögs
nya folkskola i St. Köpinge, Krist., invigdes
den 16 d:s. Invigningstalet hölls af
kyrkoherden A. H. Trägårdh, hvilken framhöll det
berättigade i tidens kraf på en vidsträcktare
folkbildning. Lärarne i Tosterupskretsen voro
närvarande och gåfvo under högtidligheten
flera sångnummer.
- Sällskapet för befrämjande af skolungdomens
fria lekar höll den 22 d:s sitt ordinarie årsmöte
under folkskoleinspektören G. G. Bergmans
ordförandeskap. Af styrelseberättelsen framgick,
att sällskapet, som räknar 1,585 ledamöter,
under det gångna året anlagt och underhållit
kälkbackarna i Humlegården, anlagt
skridskobanor å en del skolgårdar, utdelat en stor mängd
skidor till folkskolegossar, inköpt och utdelat
lekmateriel till flera skolor samt Jämnat bidrag
till pris vid bågskytte-och idrottstäflingar.
Sällskapets kassabehållning utgör 1,597 kr.
- / Domnarfvets skolkök afslöts första kursen
den 16 d:s i närvaro af länets höfding och
landssekreteraren med fruar samt många af
ortens herrskap. Föreståndarinnan för
skolköket, fröken Karolina Tören, höll först ett
förhör med eleverna, därvid dessa fingo
redogöra för olika slags matlagning, födoämnenas
näringsvärde, köttets kemiska sammansättning
m. m. Vidare redogjordes för matsmältningen
och jäsningsprocessen. Härefter intogs middag
i skolköksflygelns matsal, och serverades fyra
olika slag af middagar, samtliga bestående af
vanlig skolkökskost.
- En högtidlig begrafning ägde den 21 d:s
rum i Lunds domkyrka, då stoftet af
folkskolläraren Olof Hammar vigdes till den eviga
hvilan. Sedan ps. 480 uppstämts af den
talrika församlingen, framträdde domprosten
Eklund till den med minneskransar af
folkskollärarekåren och skolbarn smyckade kistan samt
påminde i sitt tal om den hänsofnes trägna
lifsgärning och hembar ett tack till den Högste,
för hvad som kommit oss till del genom
honom, som nu hvilade på båren. En tredubbel
kvartett sjöng från orgelläktaren Josephssons
Requiem till ord i svensk öfversättning, hvarpå
följde den vackra ps. 221.
- Vid Nääs slöjdlärareseminarium anordnades
för de i 72:a kursen deltagande fem bulgarerna
en fest den 20 dennes - Bulgariens
nationaldag med anledning af dess seger öfver Serbien.
På morgonen tågade de svenska kursdeltagarne
under sång och med bulgariska flaggan i teten
till bulgarernas bostad, där en svensk och en
bulgarisk sång afsjöngos samt ett trefaldigt
»hurra» för bulgarerna utbragtes. Denna
hyllning besvarades af dem med ett lifligt tal samt
ett kraftigt »lefve» för direktör Otto Salomon
och de svenska kursdeltagarne. Efter
slöjdarbetets slut samlades direktör Otto Salomon
med fru samt alla eleverna, klädda i de bul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
