Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50. (728.) 11 december 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 50
SVENSK LÄ KARETIDNING.
661
Kungabesök i folkskola. Konungen
aflade sistlidna lördag ett längre besök i
Maria församlings folkskola härstädes. Från
den ståtliga, nya skolhusbyggnaden vid
Ringvägen svajade den svenska flaggan, då
konungen vid half Il-tiden på förmiddagen
anlände. Han mottogs af
folkskoleinspektören d:r G. G. Bergman, förste läraren
A. Hubinette sarnt skolrådets ledamöter.
Vid ingången till skolhuset var häck
bildad af skolans äldre lärjungar, hvilka
samtliga buro små svenska flaggor.
Sedan konungen inträdt i skolhuset,
mottogs han i vestibulen med kungssången,
sjungen af en skara skolflickor. Han
genomgick därpå skolans alla lokaler från
början till slut och gjorde sig därunder
noga underrättad om förhållandena vid
skolan, sporde om lärarnes och barnens
antal, om lärokurserna, om barnens
uppförande och skolgång m. in.
När konungen genomgått första våningen
och bl. a. i en klass åsett
handarbetsundervisningen, uttalade han en önskan om
att äfven få höra barnen läsa. Han
ledsagades då in i en klass, där barnen
fingo läsa högt. Han frågade sedan
själf de små om innehållet i det upplästa
stycket. Konungen åhörde undervisningen
äfven i flera andra klasser. Så hörde han
på ett ställe naturkunnighet, på ett annat
geografi, på ett tredje räkning o. s. v.
Barnens skrifböcker togos äfven i
skärskådande. Ofta ingrep konungen personligen
och ställde till barnen frågor, hvilka i
allmänhet korrekt besvarades. I en klass
skref han ett additionsbråk på svarta
taflan och lät därpå en lärjunge lösa
detsamma.
Äfven i de rymliga och ljusa
slöjdsalarna fyra trappor upp aflade konungen
besök, åsåg arbetet därstädes, gjorde sig
underrättad om undervisningsmetoder och
modeller m. m.
Sedan äfven matsalen och det väl
inredda skolköket tagits i betraktande,
ställdes färden till den präktiga gymnastik
lokalen, där barnen för konungen sjöngo
flera sånger och ett par flickor
deklamerade några poem.
Konungen syntes både Öfverraskad och
rörd, då han vid utträdet ur
gymnastiklokalen fann sig omgifven af den väldiga
skaran - omkring 2,000 - barn, hvilka
å skolgården bildat en stor fyrkant.
Inspektören tog nu till orda. Framhållande
att konungen städse visat lifligt intresse
för ungdomens uppfostran och bildning,
tackade han honom för besöket i
folkskolan, »denna den första länken i kedjan af
våra undervisningsanstalter». Han slutade
med att för konungen utbringa ett lefve,
som af barnen beledsagades med ett
fyr-faldigt hurra. Härpå svarade konungen:
»Gud bevare Eder, barn!»
Konungen syntes mycket tillfredsställd
med hvad han hört och sett i folkskolan.
Sedan han upprepade gånger uttryckt sin
tacksamhet till inspektören, förste läraren
och skolrådets ledamöter, lämnade han
skolan, där han uppehållit sig omkring
två timmar.
En praktisk lösning1. Såsom i förra
numret omtalades, bildades den 30
november i Hernösand en ny krets af
Sveriges allmänna folkskollärareförening.
Omständigheterna härvid förtjäna bekantgöras,
helst ledning häraf kan hämtas för andra
orter, där gammal fordom mot föreningen
ännu existerar.
I Hernösand finnes sedan 22 år tillbaka
en folkskollärareförening. Inom denna
väcktes redan i somras förslag om
anslutning till S. A. F. Förslaget rönte då
liksom vid ett möte i oktober motstånd
bland de äldre medlemmarne.
Vid föreningens sammanträde den 30
november skulle ärendet slutbehandlas.
Ordföranden öppnade mötet med alt
uttrycka den förhoppningen, att föreningen
nu skulle lägga sin myndighetsålder i dagen
genom alt visa samhörighet och
själfständighet. Därpå meddelades, att styrelsen
kommit tiil del resultat, att frågan om
föreningens anslutning till S. A. F. borde
förfalla. Såsom elt af motiven härtill
anfördes, att många af föreningens
medlemmar redan utgått och anslutit sig till
allmänna föreningen.
Förslagsställaren, hr G. Setterlind,
förklarade, att han kommit till den åsikt, att
frågan ej kunde lösas enligt hans förslag
utan en obehaglig splittring. I allmänhet
vore det föreningens äldsta medlemmar,
som gjorde det största motståndet. Då ett
bifall till förslaget kunde bringa flera af
dessa att känna sig utstötta, menade
talaren det vara öfverensstämmande med
billig hänsyn att låta förslaget falla. Och
därmed föll det utan vidare diskussion.
Förhandlingarna forigingo vidare enligt
programmet och mötet afslöts, hvarpå
följde ett samkväm. Då detta fortgått en
stund, tog hr G. Setterlind till orda och
utan vidare omständigheter föreslog de
närvarande att bilda en krets af S. A. F.
Förslaget mottogs med lifligt bifall, hvarpå
genast å en framlagd lista antecknade sig
18 personer. Att konstituera sig och
välja styrelse gick för den nya kretsen i
en handvändning. Till ordförande utsågs
hr G. Setterlind, till vice ordförande hr
E. Azard, till sekreterare fröken Emma
Norberg och till kassör hr A. Öberg.
Därefter fortgick samkvämet, hvarunder
lyckönskningar för den nya kretsen
uttalades. Under allmän belåtenhet skildes
de närvarande vid midnattstiden.
För liten öfverläsningsersättning*.
Kammarrättens revisionsafdelning hade
anmärkt, att ordinarie läraren G. G.
Carlgren i Vessige församling af Hallands län,
hvilken efter fem års oförvitlig
tjänstgöring åtnjutit 700 kronors årlig lön, icke
för öfverläsning uppburit ett belopp,
motsvarande en åttondedel af denna lön för
hvarje öfverläsningsmånad. Kammarrätten
fann anmärkningen rätteligen grundad och
fastställde hela det för år 1892 uppburna
statsbidraget till återbetalning. Sedan
församlingen emellertid visat, att till
ofvannämde lärare numera utbetalts det fulla
lönebeloppet för öfverläsningstiden, har k.
m:t på ansökning af nåd befriat försam-
lingen från återbärande af större belopp
än det kammarrättens revision
tillkommande anmärkningsarvode.
Vägradt resestipendium.
Adjunkten vid folkskollärarinneseminariet i Umeå
P. B. ’Regnér har hos k. m:t anhållit, att
honom måtte beviljas ett resestipendium å
750 kr. för att under loppet af
nästkommande år taga kännedom om
folkundervisningen i Schweiz och särskildt om
undervisningen i modersmålet, historia och
geografi samt öfningsskolans praktiska
anordning vid därvarande seminarier. K. m:t
har emellertid icke funnit skäl att bifalla
ifrågavarande ansökning.
Kvinnlig" klockare. Fröken Hanna
Gustafva Pegelow, som aflagt organist- och
kyrkosångareexamen, har hos k. m:t
anhållit om tillstånd att söka och innehafva
förenad organist- och klockarebefattning
inom Lunds stift. K. m:t har den 22
sistl. november medgifvit, att den
omständigheten, att sökanden är kvinna, ej må
utgöra hinder för henne att söka och
innehafva befattningar af ifrågavarande
beskaffenhet inom Lunds stift.
Försök att bota stamning’.
Härvarande franske chargé d’affaires har - järnte
förrnälan att Leon Berquand, uppfinnare af
en metod för botande af stamning hos barn,
och som af ministern för allmänna
undervisningen i Frankrike erhållit i uppdrag
att studera stamningens orsaker och
behandling, för sådant ändamål begifvit sig
till Stockholm - begärt den svenske
utrikesministerns bemedling för utverkande
af vederbörligt tillstånd för Berquand att
under kontroll af läkare få använda sin
läkemetod på några med ifrågavarande lyte
behäftade barn. Sedan utrikesministern
härom skrifvit till ecklesiastikministern, har
statsrådet Gilljam anmodat öfverstyrelsen
for Stockholms stads folkskolor att lämna
Berquand tillfälle att i de under
öfverstyrelsen lydande skolor använda sin metod
å lärjungar, hvilkas föräldrar sådant
medgifva och under den kontroll af sakkunnige,
öfverstyrelsen finner lämpligt föreskrifva.
Östermalms skolhusbyg’gnadsfråg>a
inför k. m:t. Med åberopande af ett
kyrkostämmobeslut af den 2 februari 1892
hade skolrådet i Hedvig Eleonora
församling härstädes anhållit hos k. m:t om
tillstånd att få uppföra ett skolhus å den
s. k. Stureparken eller gamla
kolerakyrkogården. K. m:t infordrade yttranden från
åtskilliga myndigheter, däribland Stockholms
konsistorium, som anförde, att ej mer än
omkring 25 år förflutit sedan begrafning
ägt rum å ifrågavarande kyrkogård, och
att konsistorium därför funne det
motbjudande samt för pietets- och
grannlagen-hetskänslan sårande, om kyrkogården skulle
uppgräfvas och vidlyftiga grundmurar där
nedläggas.
Med hänsyn härtill samt med fästadt
afseende jämväl å det outredda skick, hvari
frågan om församlingens rätt till omför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
