Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50. (728.) 11 december 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
664
SVENSK LÅRAEETIDNING.
N:r 50
II. Från Karl X Gustaf till våra dagar.
Med 17 illustrationer och 19 porträtt.
Stockholm, Albert Bonnier. Pris: 2 kr.
- Raska, sammanträngda skildringar af
personligheter och mera ödesdigra
drabbningar från svunna tider.
»Mamma, ta/a om något roligt!» Sagor
och sannsagor. En axplockning af
Matilda Langlet. Stockholm, Hugo Geber. Pris:
haft. 2 kr. 25 öre. - Ja, för den
uppmaningen har väl nästan hvarje rnoder, om än
så boksynt, än så hemma i sagornas
gyllene värld, någon gång stått förlägen! Det
är för dylika ögonblick sorn förf. vill råda
bot. Här har mamma tillgång till en
samling sagor, lätta skizzer från naturens och
djurens värld i ett språk, som de små
förmå fatta och som kan på samma gång
roa och bilda. Det är en bok, som vi
skulle vilja anbefalla i alla mammors åtanke
för den stundande julens trefliga kvällar
vid brasan.
På fjorton dagar. Berättelse ur
hvardagslifvet af Jenny Österman. Stockholm,
Vahlström & Vidstrand. Pris: l kr. 75 öre.
- Enkla men gemytliga bilder ur hemmets
värld, med flickor, som ej äro »allt för
snälla», en retsam men duktig pojke, ett
par hvar på sitt sätt rara tanter,
utflykter och hyss.
Snöflingan. Barnens jultidning. Sjette
årgången. Sfoekholm, Albert Bonnier. Pris:
60 öre. - Redan en gammal kär bekant,
täljas Snöflingans sagor af G. Kolthoff och
H. Östensson, en hurtig »hjältevisa vid
fem år» af Z. Topelius med en präktig
pojke, tecknad af Gerda Tirén, nätta
historier af Lea, Farbror Kari och V. von
Heidenstam samt smågöra med
pappersdockor och dylikt, som kan fröjda våra
pysar.
Dödsfall.
Sv. Nilsson f- I dessa dagar har
efter längre tids sjuklighet aflidit en ädel
arbetare i folkupplysningens tjänst, förre
folkhögskolföreståndaren Sven Nilsson. Han
var en af banbrytarna för den svenska
folkhögskolan. Ty då man år 1868 i
augusti stod färdig ’med planen för en
folkhögskola i Onnestad i Kristianstads län,
föll valet enhälligt på en af bygdens söner
studeranden Sven Nilsson, som redan
någon tid förut haft tankar på att själf
inrätta någon slags skola för unga män.
Och valet var obetingadt godt. Sven
Nilsson var en varmhjärtad, liflig och vaken
natur, hade mycket goda kunskaper och
var därtill starkt påverkad i religiöst
hänseende af prosten d:r C. Bergman i
Vins-löf, Önnestads-skolans egentlige skapare
och grundläggare.
Föreståndareskapet nedlade Nilsson
visserligen efter ett år i händerna på sin
medlärare, den mera praktiskt anlagde och till
chefskapet kanske mera ägnade Civilingeniören
And. Nordblad (sedermera föreståndare för
Värmlands folkhögskola), men som andre
lärare kvarstod Nilsson vid folkhögskolan
i sju år, högt värderad af lärjungar och
medlärare. Därom vittnar äfven det
vitsord, han vid sin frivilliga afgång från
lärarebefattningen erhöll af skolans styrelse
uti årsberättelsen, där det heter:
Herr magister Nilssons trogna arbete i sitt
kall, hans omutliga rätts- och pliktkänsla, de
grundliga insikter han ägde uti sina ämnen
samt det nit, allvar och den skicklighet,
hvarmed han ägnade sig åt skolans tjänst, förbinda
skolan till en varm, uppriktig tacksamhet.
Sedermera har Nilsson haft en
privatskola för gossar dels i Onnestad och dels
i Kristianstad och där utvecklat en
välsignelserik verksamhet. Hans hälsa har
aldrig varit synnerligen stark, och en
tilltagande sjuklighet lade honom slutligen på
dödslägret. Nu har han fått rö och hvila,
den ädle, älsklige och gudfruktige läraren.
Vid sitt frånfälle den 23 november hade
han uppnått en ålder af 54Va år och
sörjes af efterlämnad maka och fyra barn.
L. Him.
N. Askelund f- Ett dödsfall, som inom
vida kretsar i norra Skåne väckt
bestörtning och nedstämning både bland
ämbetsbröder, en talrik vänkrets och
meningsfränder bland de frireligiösa och
nykterhetsvännerna, timade den 24 november,
då efter blott tre dagars sjukdom till följd
af hjärnblödning folkskolläraren Nils
Askelund afled i Kylens skolhus i Visseltofta
församling af Kristianstads län.
A., som var född i Hästveda församling
i Skåne den 4 mars 1858, ägde
omfattande studier. Han genomgick sju
klasser vid Lunds privata elementarläroverk,
aflade efter tre terminer
folkskollärareexamen i Linköping 1882 samt organist- och
kyrkosångareexamen i samma stad 1887,
tjänstgjorde såsom vikarierande lärare i
Motala våren 1881 och i sin
födelseförsamling under åren 1882 - 83, valdes
sistnämda år till ordinarie folkskollärare i
Visseltofta församling, och innehade denna
befattning till sin död.
Genom ett berömvärdt nit och genom
en ovanlig förmåga att meddela
undervisning tillvann han sig sina förmäns och
kamraters fulla aktning och förtroende, och
genom sitt öppna, godhjärtade vänfasta
väsen, sitt enkla, flärdlösa uppträdande och
ädla karaktär samlade han omkring sig
många vänner. Han ifrade varmt för
folkets andliga upplysning och höjande i
sedligt och intellektuellt hänseende, de båda
sista åren särskildt ägnande en stor del
af sin tid och sina krafter åt
nykterhetsarbetet inom norra Skåne.
Han sörjes närmast af maka och åldrig
moder.
Frid öfver den saknades minne!
O. S.
K. Lundberg1 f- Klockaren i Örebro
Konrad Lundberg afled den 3 d:s till följd
af hjärnblödning. Han var född i Solna
1835 och aflade i Stockholm
organistexamen 1855, folkskollärareexamen 1856 och
kantorsexamen 1858. I Stockholm
tjänstgjorde han någon tid som lärare vid Svea
gardes musikskola och skötte
organistsysslan vid Sabbatsbergs hälsobrunn. År 1858
blef han folkskollärare och klockare i Asker
och kvarstod som arbetare i folkskolan till
1877, då han tillträdde klockaresysslan i
Öiebro.
»Om hans verksamhet såsom klockare»,
säger en platstidning, »kan omdömet icke
blifva mer än ett: han var en verklig
prydnad för sin kår och ett föredöme i
plikttrohet, ordentlighet och noggrannhet,
hvarjämte hans varma tillgifvenhet för vår kyrka
och dess anordningar samt hans fina,
urbana väsen gjorde honom särskildt
skickad och lämpad för hans kall. Så långt
äfven kritiska människoögon kunna se, var
Lundberg som människa en sällsynt
företeelse, om hvilken med mera fog än
alltid kan sägas, att han var älskad i lifvet
och saknad i döden.»
Oaktadt han rätt snart lämnade
folkskolan, följde han dock med lifligt intresse
hennes strider och utveckling och var
därför alltid varmt afhållen af sina f. d.
kamrater.
Han sörjes närmast af maka, dotter till
framlidne prosten Serrander i Asker, och
en dotter, som är musiklärarinna vid Skara
folkskollärarinneseminarium.
C. J. Bodström f- Den 2 dennes
afled i Råby-Rekarne klockaregård
organisten, förre folkskolläraren Carl Johan
Bodström i en ålder af 78 år. B. var född
i Sundby församling i Södermanland 1818.
Vid 22 års ålder aflade han
organistexamen vid Musikaliska akademien i
Stockholm. Efter l Va års vikariat vid
Eskilstuna stads lankasterskola tillträdde han
1843 ofvannämda tjänster i Råby
församling, där han med nit och skicklighet
tjänstgjorde som folkskollärare under 81
terminer, hvarefter han från decna
befattning erhöll afsked med pension. Sina
öfriga tjänster har han innehaft och med
stor plikttrohet skött, tills de sista årens
lidanden så småningom bröto den eljest
kraftige och verksamme mannen.
Vid hans bår stå tacksamma lärjungar,
af hvilka många redan hunnit se sina
barnbarn, och erkännsamma sockenbor, som
säkerligen sent skola glömma den gamle,
i mångahanda värf bepröfvade, sträfsarnme
och rättsinnige klockaren och skolmästaren.
B. var enligt Sörml.-P:n gift två gånger
och sörjes närmast af maka samt barn i
första äktenskapet, af hvilka en son (som
är präst) och tre döttrar lefva.
M. Roth f. Den bekante geografen
och kartboksutgifvaren, adjunkten vid Nya
elementarskolan fil. d:r Magnus Roth afled
härstädes den 7 d:s i en ålder af 67 år.
R. var född på Riseberga gård i Nerke
1828. Fadern var landtbrukare. Efter
att åren 1859-65 hafva tjänstgjort som
extra lärare vid Örebro högre allmänna
läroverk, blef han sistnämda år adjunkt
vid samma läroverk. Ar 1868 utbytte
han denna adjunktur mot den i geografi,
historia och svenska språket vid Nya
elementarskolan i Stockholm. Hans kartverk
hafva tillvunnit sig en vidsträckt
användning såväl i folkskolan som vid
läroverken. Bland dessa kartverk må nämnas:
Atlas för skolan och hemmet (1871, andra
uppl, 1872, bearbetad från lyskan), Väggkarta
öfver Sverige, Norge och Danmark (1875 till
sammans med E. Backhoff), Atlas för folksko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
