Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. (737.) 12 februari 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖIJ FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r7.
(737.)
STOCKHOLM, 12 FEBRUARI 1896
15:e årg.
Prenumerationspris :
Vi är 3,50o kr., 3/4 år 3 kr., J/2 år 2 kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare: EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6. AUm. tel, 6000,
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stoch.Mm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid :
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad ( = 14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2, so kr.
Annons bör vara inlämnad .senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
/VLartin feuther.
En banbrytare äfven på, uppfostrans område.
Dästkömmande tisdag, den 18 februari, äro tre och ett halft
århundrade förrunna, sedan Martin Luther dog. Det är af
denna orsak Svensk Läraretidning i dag bringar hans välbekanta
bild jämte några erinringar om hans betydelse för
folkuppfostrans, sak._____________________________
»Vi lära för lifvet, icke för
skolan» - så lyder ett
gammalt, ofta anfördt visdomsord.
Uppfattningen af skolan och
hennes mål grundar sig alltid
ytterst på uppfattningen af lifvet
och dess mål. Där
lifsåskåd-ningen är trångbröstad och
förkrympt, där måste skolans
atmosfär blifva unken och kvaf,
men i samma mån som den
andliga synkretsen vidgas, i samma
mån kunna ock frisk luft och
varm sol strömma in i de ungas
lärosalar.
Hvar och en, som lyckats
åstadkomma en reformation,, en
genomgripande vändning i sin
samtids allmänna sinnesriktning,
han har därmed äfven skapat
förutsättningarna för en
reformation på uppfostrans fält.
Denna senare reformation kommer
dock nästan aldrig omedelbart
efter den förra. Den behöfver
tvärtom ofta lång tid för att
mogna samt kräfver vanligen för
sitt genomförande en ny, härför
särskildt danad personlighet. Det
är därför helt naturligt, att
Luther ej kunnat blifva
uppfost-ringslärans och folkskolans fader.
Han är - såsom en tysk
pedagog uttryckt det -. på detta
område icke en Messias-, men
MARTIN LUTHER.
väl en Johannes, d. ä. en banbrytare för de pedagogiska
reformatorerna Oomenius och Pestalozzi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
