Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. (737.) 12 februari 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 7
SVENSK LÄRARETIDNING.
99
liälsolära och statskunskap samt, »där
omständigheterna sådant * medgifva», äfven i
ett främmande språk.
Lårarekårens medinflytande
på skolväsendet hafva kommitterade sökt
tillgodose. Härom heter det i
kommittébetänkandet:
I § 8 mom. 2 af gällande folkskolestadga
föreskrifves, att före början af hvarje läsår
skolrådet och de vid distriktets folkskolor,
småskolor och mindre folkskolor anställda
lärare skola sammanträda för att gemensamt
öfverlägga om frågor angående skolväsendet
inom distriktet.
I den å Stockholms folkskollärareförenings
vägnar till kommitterade aflämnade skrifvelse
yttras i detta afseende, att det behof, som
framkallat of vanberörda bestämmelse,
uppenbarligen icke voro mindre trängande i de större
städerna än på andra orter. Tvärtom insåges
lätt, att där förhållandena vore mera
sammansatta och skiftande samt för den uppfostran
de verksamheten i många fall äfven mera
ogynnsamma, där skolorganisationen vore mera
komplicerad och svåröfverskådlig, samt
lärarepersonalen talrikare och dess rekrytering
lifligare, där voro det äfven af större vikt än
eljest, att det inre sambandet mellan alla de
skilda krafterna icke finge gå förloradt, att
skolstyrelsen sattes i tillfälle att så
omedelbart som möjligt erhålla kännedom om de
under skolarbetet vunna erfarenheterna, och
att lärarepersonalens samtliga medlemmar
gjordes medintresserade i samt i sin mån
medansvariga för det helas gång. Jämväl i
skrifvelsen från folkskollärarekåren i Norrköping*
beröres denna fråga och framhålles
önskvärdheten däraf, att lärarne bereddes något större
inflytande åt skolans angelägenheter, än de
hittills äga.
Kommitterade hafva så mycket hellre
tillmötesgått det i dessa uttalanden framställda
önskningsmål, som kommitterade anse det vara
af synnerlig vikt och till stort gagn för skolan,
att de myndigheter, som hafva henne om hand,
erhålla kännedom om lärarnes ställning till
och tankar i de frågor, som röra skolan.
I sitt förslag till folkskolestadga hafva
kommitterade därför intagit följande
paragraf:
1. En gång under hvarje läsår
sammanträde på kallelse af skolstyrelsens ordförande
skolstyrelsen, folkskoleinspektören, där sådan
finnes antagen, och de vid distriktets
folkskolor anställda lärare för att Öfverlägga om
frågor angående folkskoleväsendet inom
distriktet. Där på grund af lärarnes stora antal ett
gemensamt sammanträde icke lämpligen kan
hållas, ankomme det på skolstyrelsen antingen
att anordna flera särskilda sammanträden med
olika afdelningar af lärare eller ock att
öfverlägga med af lärarne utsedda ombud till det
antal, som skolstyrelsen bestämmer.
2. Innan större förändringar i reglemente
eller lärokurser för distriktets folkskolor
vidtagas, bör, på det sätt styrelsen finner
lämpligt, tillfälle beredas lärarepersonalen att
däröfver yttra sig.
3. Därjämte äger stadens folkskoleinspektör,
där sådan finnes, eller eljest skolstyrelsens
ordförande att, då så anses lämpligt,
sammankalla alla lärarne eller vissa af dem till
öfverläggningar rörande undervisning, ordning och
tukt.
Tillsättningen af lärare
skulle, såsom ofvan antydts, öfverlämnas
åt skolstyrelsen. En »pröfningsnämd» skall
emellertid dessförinnan afgifva utlåtande
och för samtliga de lediga^ tjänsterna
upprätta gemensamt förslag, Å detta uppföres
ett antal behöriga sökande, motsvarande
* Båda skrifvelsen!a äro i sin helhet
återgifna som bilagor till kommittébetänkandet.
tre gånger antalet lediga tjänster i den
ordning, i hvilken de med afseende å sin
| lämplighet för tjänsterna finnas förtjänta
l att komma i åtanke.
| » Pröfningsnämden »(ett kanske mindre
lyck-I ligt valdt ord, då enligt gällande lagstiftning
| detta uttryck som bekant har en alldeles
l speciell betydelse) hestår af minst fem
leda-I möter, däraf »en vid någon af stadens
folk-i skolor anställd ordinarie lärare, utsedd af
l de ordinarie folkskollärarne inom distriktet,
! på sätt skolstyrelsen, inom hvarje distrikt
| bestämmer».
1 De anmärkningar, som i lärarekretsar
framställts mot nu gällande föreskrifter
angående de grunder, efter hvilka sökande-
. nas inbördes kompetens bedömes, hafva
del-\ vis vunnit beaktande. För att undanrödja
1 anledningarna till anmärkningarna föreslå
kommitterade, att vid förslagets upprättande
»hänsyn bör tagas såväl till
undervisningsskicklighet och förmåga att leda ungdomens
uppfostran samt kunskaper och färdigheter,
som till uppförande, nit och under
föregående tjänstgöring förvärfvad erfarenhet».
I full öfverensstämmelse med de åsikter,
som i fjor uttalats inom Sveriges allmänna
folkskollärareförening, yttra kommitterade:
1 Beträffande gudsfruktan och sedliga
egenskaper anse kommitterade, att dessa
kvalifikationer visserligen böra bibehållas bland de
allmänna kompetens villkor en, men att de ej
äro lämpliga jämförelsegrunder mellan de
sökande vid afgörandet af deras inbördes
kompetens. De kunna nämligen icke gärna blifva
föremål för gradering. Äfven efter en
långvarig personlig kännedom kan man ej med
, full visshet döma om en persons inre
egen-; skaper. Något intyg, efter hvilket den
pröf-i vande myndigheten skulle kunna rätta sig,
! kan icke heller med anspråk på
tillförlitlig-\ het meddelas de sökande i berörda hänseende.
l de större städerna är det nödvändigt
att särskilda åtgärder vidtagas med
afseende å de
j vanartade barn,
\ hvilka icke kunna uppfostras med de
me-I del, som i skolorna användas, och hvilka,
. därest de finge undervisas tillsammans med
skolans öfriga lärjungar, skulle genom sitt
dåliga föredöme inverka demoraliserande på
dessa.
Kommitterade föreslå därför ett
stadgande af innehåll, att för de lärjungar,
som oaktadt i skolan undergången
bestraffning icke bättra sig, äfvensom för de
lärjungar, hvilka genom svårare vanart utöfva
ett skadligt inflytande på sina medlärjungar
skolstyrelsen må, i den mån erforderliga
medel därtill finnas tillgängliga, vidtaga
anordningar, hvarigenom sådana lärjungar
kunna erhålla en särskildt för dem
lämpad uppfostran i afsöndringsklass eller på
annat sätt, som finnes ändamålsenligt.
Vid betänkandet äro fogade
tre reservationer
af hrr Bergman, Ambrosius och Andersson.
D:r C. G. Bergman anser, att ett
skoldistrikt borde hafva frihet att införa s. k.
förmiddagsläsning utan att behöfva hos k.
m:t därom göra särskild anhållan, såsom
kommitterades flertal ifrågasatt. Vidare
anser han, att bestämmelsen i § 51 i all-
männa folkskolestadgan bör utsträckas äfven
till sådana föräldrar, som i afseende på
barnens skolgångsskyldighet »visa så stor
försumlighet och liknöjdhet, att barnen
sällan eller aldrig besöka skolan, utan att de
hämtats dit». Slutligen uttalar reservanten
den från kommitterades flertal afvikande
meningen, att i stad, som består af mer än
en församling, Skolfullmäktige själfva skulle
få välja sin ordförande (kommitterades
flertal vilja öfverlämna detta åt domkapitlet).
D:r J. M. Ambrosius, har reserverat sig
mot hela förslaget angående Skolfullmäktige.
Med hänvisning till den erfarenhet, som
under 38 år blifvit vunnen i Gröteborg,
föreslår reservanten, att stadsfullmäktige
öfvertaga äfven folkskolans angelägenheter.
Kyrkoherden G. A. Andersson föreslår,
att tillsättningen af ordinarie folkskollärare
öfverlämnas åt Skolfullmäktige och den
föreslagna pröfningsnäindens åligganden
öfver-flyttas på skolstyrelsen, hvilket skulle
innebära en bättre borgen än kommitterades
förslag »för att tillbörlig hänsyn kommer
att tagas till objektiva grunder vid
läraretillsättningen».
:j:
Förestående utgör, såsom redan blifvit
antydt, blott elt framhållande af några
viktigare punkter i kommittébetänkandet.
Men det anförda torde vara tillräckligt
för att visa, att förslaget har en
omfattande betydelse för folkskoleväsendet i
våra större städer och därmed indirekt
äfven för öfriga folkskolor i riket.
Om förslaget blefve förverkligadt, skulle
l flera af de önskningsmål, som under
senare åren framträdt inom lärarekretsar,
därmed i större eller mindre grad varda
genomförda. Den beredvillighet, med
hvilken kommitterade lyssnat till lärarnes
önskningar och sökt tillvarataga deras
intressen; är värd allt erkännande.
Vi återkomma till detaljerna i
betänkandet, men kunna dock icke underlåta
att redan nu uttala våra betänkligheter
i fråga om lämpligheten af eU af
kom-mitlerades förslag, och därtill ett af de
viktigare. Vår tvekan gäller den nya
myndighet, som kommitterade satt i
stället för kyrkostämmorna, hvilken
myndighet föreslagits skola benämnas
Skolfullmäktige.
Ur rent praktisk synpunkt synes det
öfverflödigt att skapa en ny organisation,
då man redan har en sådan för
afgörande af städernas ekonomiska
angelägenheter, nämligen stadsfullmäktige. De
skäl kommitterade anfört mot att
stadsfullmäktige skulle öfvertaga
folkskolebudgeten synas oss ock mycket svaga.
Härtill kommer, att den erfarenhet,
som i vårt land vunnits på detta
område, i ingen som helst mån varit ägnad
att stärka sympatierna för kommitterades
förslag - snarare tvärtom. I Göteborg
bestämmes folkskolebudgeten af
stadsfullmäktige, i Stockholm i sista hand af
kyrkofullmäktige, valda på alldeles
samma sätt och med väsentligen samma
uppgift som de blifvande Skolfullmäktige.
Det lär icke af någon kunna förnekas,
att den förra myndigheten i långt högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
