Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. (737.) 12 februari 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 7
SVENSK LÄRARETIDNING.
107
gen fördelaktig för skolgången och
därigenom äfven för undervisningen i dess helhet.
Under tiden från den l november till den l
april hålles fortsättningsskola på
eftermiddagarna från kl. 5 till kl. 7. I folkskolans fjärde
klass äfvensom i fortsättningsskolan öfvas
linearritning och detta med beaktansvärd
framgång. För skolmaterialen är sörjdt på
allra bästa sätt, ty vederbörande hafva godt
förstånd på och en öppen hand för allt, som
kan främja skolan och dess verksamhet.
Hvad slöjdundervisningen i Arlöfs
folkskolor beträffar, så står den enligt min
mening icke efter för någon annan. Det är
icke på så många ställen man får se så
allmänneligen väl utförda barnarbeten, och
på intet har jag sett bättre. Gossarne äro
delade i tre grupper, så att 15, högst 16
undervisas hvarje gång. På några få
undantag när, tillhöra de alla tredje och fjärde
klasserna, men undantagen, hämtade från
andra klass, hafva hitintills äfven de visat goda
framsteg. Slöjdsalarna voro rymliga, väl
inrättade och väl försedda. Vid
handarbetsundervisningen för flickor följes Hulda
Lundins metod, liksom »Nääsmetoden» följes
vid gossarnes slöjdundervisning.
Såsom något efterföljansvärdt vill jag
omnämna, att barnen äro försedda med
ombytesskor, dem själfva och renligheten i
skolan till största fromma. Då nuvarande
slöjdinspektören vid Stockholms folkskolor
Anders Berg var förste lärare vid Finspångs
folkskola, hade han där infört samma
anordning, hvilkens ändamålsenlighet jag
sedermera hade tillfälle pröfva i skolorna på
Nääs. Finspångs folkskola var på sin lid
den främsta skolan på svenska
landsbygden. Finspång och Arlöf. Ja, det är icke
endast skorna som gör, att den senare
minner mig om den förra. Dess bättre rycka
allt flera skolor upp i främsta ledet. Låtom
oss glädjas däröfver!
Otto Salomon.
Tidningsöfversikt.
Huru äro våra folkskollärare
aflönade?
frågar den i Visby utkommande
högertidningen Gotlänningen. Efter en
särdeles sympatiskt hållen redogörelse för
riksdagsmotionerna i ämnet yttrar
tidningen för egen del:
Hr Hammarlund beräknar statens
omkostnader för det andra ålders tillägget till
355,000 kr. och för statens öfvertagande af
hela det första tillägget till 155,000 kronor,
summa 510,000 kronor.
En half million, det är mycket pengar,
menar nog en och annan Ja, det är sant,
det ar en betydande summa, rnen den är
icke för stor, då det gäller att godtgöra en
mångårig orättvisa och bereda en dräglig
tillvaro åt dem, som hafva ett så
ansvarsfullt, sä tålamodspröfvande, så kraftödande
och nervslitande arbete, som
barnaundervisningen. Det är ej för mycket, då det
gäller dem, som skola fostra landets söner och
döttrar till kunniga, dugande,
fosterlandsälskande medborgare. Det går nog - ingen
må undra däröfver - en smula lättare för
en lärare både att själf hysa och att hos
lärjungarne ingjuta kärlek till ett land och
dess institutioner, ifall han har en
själfständig, oberoende ställning och finner sig
med billighet och hänsyn af staten
behandlad, än ifall hans sinne förbittras af att år
efter år se sig och sina blygsamma
önskningar förbisedda af statsmakterna.
Hr Hammarlunds och hr Högstedts
motioner äro båda understödda af män,
tillhörande skilda läger. Högennän och
vänstermän, protektionister och frihandlare hafva
här mötts på ett neutralt område:
rättvisans och billighetens område. Ja, äfven
klokhetens.
Ät barnen är intet godt nog, åt dem bör
man ge det bästa man har, och till
barnens uppfostrare bör staten försöka förvärfva
de bästa möjliga förmågor, de bästa hufvud,
de bästa hjärtan, de bästa karaktärer. Men
den ställning man bjuder undervisningens
utöfvare bör ock vara sådana, verkligt goda
lärarekrafter värdig.
Det är en skarn för ett land, som vill
stå högt på kulturens skala, att ej gifva
barnens lärare och lärarinnor en någorlunda
solid, tiyggad och själfständig tillvaro.
En bättre aflöning åt våra folkskollärare
är en fosterländsk fråga, och den bör stå
som en bland de främsta just på det
fosterländska partiets program.
Den halfva millionen om året, hvarmed
statsverkets utgifter - ifall clen
Hammarlundska motionen bifalles - komma att
ökas, skall icke blifva en förlust utan en
vinst för landet. Fastän i sig själf
betydlig, är dock denna summa, i förhållande till
de för närvarande befintliga tillgångarna i
statskassan, och i förhållande till de
kolossala behof ven på andra håll, en obetydlighet
som föga eller intet kominer att influera på
fyllandet af de synnerligen viktiga kraf,
hvilka inom andra områden skola ställas
på sagda kassa.
Dödsfall.
G. V. Åstrand f. I sitt hem i
Stockholm afled sistlidna onsdag f.
folkskolläraren, klockaren och organisten på Utö i
Stockholms södra skärgård Gustaf Vilhelm Åstrand
vid 71 års ålder.
Den aflidne hörde till den icke fåtaliga
grupp af äldre lärare, som ansågo det vara
en helt naturlig sak, att de borde i afseende
på kunskapen och utveckling hålla jämna
steg med under senare åren utexaminerade
lärare och som därför, trots ålder och en
icke allt för grundlig seminariebildning, stodo
i främsta ledet såväl i afseende på
kunskaper i allmänhet och direkta pedagogiska
insikter som i lifligt intresse for
uppfost-ringsarbetet.
Å. var jämväl lifligt medveten oni
betydelsen af enig och kraftig sammanhållning
bland arbetarne på folkundervisningens icke
sällan törnbernängda fält, och han såg i hvarje
sträfsam kamrat, ung eller gammal, en
broder, som behöfde stöd och uppmuntran.
Kunskapsrik och besjälad af innerlig
kärlek för sina lärjungar och sitt kall samt
sympatisk och angenäm i umgänget, vann
han under årens lopp inom olika
samhällsklasser en stor skara vänner, hvilka nu
jämte hundradetals f. d. lärjungar uppriktigt
sakna den trofaste och varmhjärtade
hedersmannen.
Å. var född i Stockholm 1825, aflade
därstädes folkskollärareexamen 1845,
tjänstgjorde därefter som lärare dels i Stockholm,
dels i Filipstad, till dess han 1852 valdes
till folkskollärare, klockare och organist på
Utö, en på den tiden jämförelsevis förmånlig
plats, och bibehöll denna till dess han i midten
af 1880-talet erhöll afsked med pension.
Han sörjes närmast af efterlefvande maka,
född Vretström, och tre barn.
Frid öfver den trogne såningsmannens,
den vänsälle kamratens minne! O. Bm.
Breflåda.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
|W Förfrågningar besvaras under inga
förhållanden genom bref.
48. Fr. Ingen bestämd föreskrift härom;
6 månader är den. vanliga uppfattningen.
49. Ö. Frågor rörande äldre
bestämmelser om klockarelönen tilltro vi oss ej att
besvara.
50. Oviss. 1) Ja, de nya betygsgraderna
äro nämligen ej påbjudna, blott officiellt
förordade. 2) Tjänstgöringsbetyget skall vara
utfärdadt af skolrådet, eller ock skall detta
hafva uppdragit bestyret härmed åt någon
eller några af sina medlemmar.
51. J. E. Q. K. kungörelsen den 11 jan.
1878 är upphäfd genom k. kungörelsen den
5 juni 1885. Se folkskolestadgan, sjette
upplagan, sid. 40!
52. Ordförande. Ja, om tjänsterna voro
ledigannonserade såsom »förenade». Eljest
beroende på en mängd omständigheter. Se
utslag i odylika mål i de föregående
årgångarna. (Återfinnas i registret under rubriken
»Förenade tjänster».)
53. Ung lärare. Ja, hvarje inkomst är
beskattningsbar, sålunda äfven lön som
vikarie eller extra ordinäre.
54. Förslag. Klagomål skola åtföljas af
det beslut, öfver hvilket klagas, samt alla
sådana handlingar, som kunna styrka
klagomålens berättigande.
55. Jon Vaken. Antagligen ej. Se
emellertid svaret 30!
56. O. B. 25 kr.
57. H. A. 1) Nej. 2) Ovisst; beror på,
under hvilka förhållanden trädgården
mottagits. 3) Ja.
58. J. A. C. 1) Beror på
öfverenskommelse med skolrådet och efterträdaren. 2)
För ordinarie lärare utgår lönen pr
kalenderår.
59. IL G. N. Ingen bestämd föreskrift.
60. A-L-ni. Om inspektörens hjälp
vinnes, kan det möjligen nås.
61. Oviss organist. T vi s tigt.
62. Sealc. 1) Kan antagligen nekas,
därest icke särskilda undantagsförhållanden
föreligga. 2) Måhända yppar sig under året någon
anledning att offentliggöra skrifvelsen, som
är i vårt förvar.
63. S. M. n. Lagen stadgar härvid ingen
påföljd.
64. A. J. I). Vi pläga ej yttra oss om
läraretillsättningar under tiden ärendet
behandlas af skolråd och kyrkostämma.
65. E. S. L-a. Resultatet af Jultomtens
pristäflan bekantgöres i denna tidning och
antagligen äfven i åtskilliga andra blad. När
detta kan ske är omöjligt att säga, förrän
täfliiigstideii gått till ända. Det blir under
alla omständigheter på våren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
