Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (739.) 26 februari 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 9
rarepersonalen uttalat sig för, att läsningen
måtte börja kl. 9 f. m. För att få höra de
önskningar föräldrarna i detta hänseende hyste,
hänsköt skolrådet ärendet till stämman, som
uttalade sig för följande lästider: kl. 9-12 f.
m. samt 2-4 e. m.
- En sholbyggnadsfråga föranledde en liflig,
stundom hetsig diskussion å kyrkostämma med
Ofvansjö församling den 13 d:s. Brobyamän
hade väckt förslag därom, att tomt skulle
inköpas och ett skolhus uppföras i Bro.
Barnantalet uppgår där till nära 50. En talare
ansåg icke desto mindre det vara en »fix idé»
att bygga ett skolhus där. Kesultatet blef,
att kyrkostämman med 6,979 röster af 36
röstande mot 1,443 af 13 röstande beslöt
uppförande af skolhus i Bro rote.
- Rånmördad blef förliden fredag
poststa-tionsföreståndaren, klockaren och organisten,
f. d. folkskolläraren J. Åkerlund i Östervåla,
Vstm. Den så sorgligt omkomne var samma
dag på aftonen sysselsatt med att göra i
ordning posten, hvarvid han alltid förut brukade
låsa ytterdörren till poststationen. Det antages,
att han då blifvit öfverfallen och med något
tillhygge mördad. Postsparbanksmedel och
anvisningsbeloppen ^ till en del postanvisningar
hade tillgripits. Ännu har man ej ofått någon
kännedom om gärningsmannen. Å. var född
1829 i Bälinge församling i Uppland. 1847
aflade han folkskollärareexamen i Uppsala och
1849 organist- och kyrkosångare-examen.
Sedan 1864 var han poststationsföreståndare i
Östervåla. En mängd förtroendeuppdrag,
såsom ledamot af skolrådet, ordförande i
kommunal stämman m. m., hade församlingen gifvit
honom. Han efterlämnar hustru och en dotter.
- År en reaktion inom folkskolan i något
afseende Önskvärd? Härom diskuterades vid
Lidköping-Skarakretseiis vintermöte den
20-d:s. Inledaren, hr G. A. Vesterdahl, ansåg,
att man borde taga särskild hänsyn till
vanartade och till mindre begåfvade barn. Med
afseende på de förra förordades strängare
disciplin och ined hänsyn till de senare mindre
mnehållsutredning och mera kursivläsning. I
räkning skyndade vi för långsamt. Barnen
finge för mycket förklaringar, för litet
rneka-nisk räkning. Under diskussionen betonades
nödvändigheten af att mellan förståndsöfning
och mekanisk öfning finna rätta medelvägen.
Hade man afvikit från denna, så borde man
åter söka sig till rätta. Några talare visade
benägenhet för att i det af inledaren angifna
sträfvandet efter bästa möjliga disciplin samt
bästa möjliga läs- och räknefärdighet utbyta
ordet reaktion mot ordet framsteg.
- Slöjdundervisningen var å kyrkostämma
med Ystad stadsförsamling den 12 d;s ånyo
på tal. Den 30 sistlidna oktober hade
kyrkostämman beslutat, att slöjd skulle införas i
fjärde klass samt tredje klass A. Den gången
var skolrådet emot slöjdundervisningen. Nu
hade skolrådet föreslagit slöjdens införande
äfven i tredje klassen B., till hvilken enligt
den nuvarande undervisningsplanen höra de
fattigaste och mest vanlottade barnen.
Yrkande framställdes, att slöjdundervisningen
borde anförtros åt de folkskollärare, som redan
vore eller före höstterminens början blefve
kompetenta därtill. Af ordförandens svar
härpå framgick tydligt, att detta ej ingick i
skolrådets plan, utan att man i stället ämnade
anställa en särskild facklärare i slöjd. Med
anledning häraf yrkades af den pedagogiska
slöjdens vänner dels afslag på skolrådets
framställning och dels uppskof med afgörandet.
Sedan stämman genom votering bestämt, att
ärendet skulle genast afgöras, bifölls
skolrådets förslag med den lilla majoriteten af
782 röster mot 700, som voro för afslag.
Prenumeration på Suensk
Läraretidning mottages fortfarande.
Anmäl Eder på närmaste
postanstalt!
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Antal medlemmar och kretsar.
I förra numret nämdes, att 14 nya
kretsar under det gångna året vunnit inträde
i S. A. F., medan samtidigt 3 kretsar på
grund af uraktlåtenhet att insända
årsaf-gifter blifvit ur katalogen afförda. En af
dessa tre kretsar var Härjedalens
lärareförening, hvars hittillsvarande ordförande
afflyttat till annan del af riket.
Sedan räkenskaperna för 1895 af slutats,
har emellertid från vice ordföranden i
Härjedalens lärareförening ingått
meddelande, att kretsen önskar stå kvar i S. A. F.,
och hafva afgifter för 1895 under förra
veckan inkommit.
Med hänsyn till de stora afstånden, som
vållat att korrespondensen i detta fall tagit
en ovanligt lång tid, har centralstyrelsens
verkställande utskott medgifvit, att de nu
influtna afgifterna må betraktas såsom om
de inkommit före 1895 års utgång och
kretsen sålunda kvarstå i nästa katalog.
I följd häraf blir antalet kretsar vid
1895 års slut J 87 och antalet medlemmar
5,575, utvisande en ökning under året af 616.
Riksdagen.
Skolhygien som läroämne vid
seminarierna.
Professor Curt Wallis har under förra
veckan ånyo framställt förslag i detta
ämne. Motionären lämnar därvid till en
början en redogörelse för den i fjor
väckta motionen (se denna tidning n:r
14 förra året) samt för de skäl, som
föranledde utskottet att då afstyrka
motionen (se n:r 19). Nämda skäl
sammanfattades af utskottet sålunda:
Då emellertid en motion, lika lydande med
den af hr Wallis väckta, redan blifvit
afslagen af första kammaren, så att någon
skrifvelse härom ej i år kan komma till stånd,
och då dessutom båda de till utskottet
hänvisade motionerna framkommit så sent, att
en mera mångsidig utredning af ärendet ej
kunnat medhinnas, anser utskottet det
lämpligast, att ej heller andra kammaren denna
gång bestämdt uttalar sig för den ena eller
den andra åtgärden.
Förslag i samma riktning torde nog
återkomma vid en följande riksdag, och om detta
sker något tidigare än i år, kan då tillfälle
erbjudas att taga i närmare öfvervägande
såväl lämpligheten af skolhygienens införande
såsom läroämne vid folkskollärareseminarierna
som ock hvilka andra åtgärder må anses
behöfliga och lämpliga för förbättring af de
hygieniska förhållandena vid rikets folk- och
småskolor.
Motionären yttrar nu för egen del:
Sedan förra riksdagen har intresset för
frågan visat sig vara i vida kretsar lifligt,
till bevis hvarpå följande må anföras,
Vid de förra året i Uppsala hållna
feriekurserna för lärare föredrog professorn i
hygien vid Karolinska institutet E. Almquist
en kurs i skolhygien, och vid det i
Stosk-holm i augusti förra året samlade allmänna
nordiska läraremötet höll han ett föredrag,
i hvilket han belyste skillnaden emellan
hälsolära i vanlig bemärkelse och
skolhygien, samt starkt betonade nödvändigheten
däraf, att i det sistnämda läroämnet
undervisning lämnades lärarne, i synnerhet
folkskollärarne, hvilka kunde få sig anförtrodd
vården af de i hygieniskt hänseende ofta
starkt försummade folkskolorna på
landsbygden.
Vid det sjunde allmänna svenska
läkaremötet i Lysekil i september förra året
inledde undertecknad den på mötets program
uppställda frågan: »Läkarekonstens ställning
till Skolhygienen», och blef efter diskussion
en af de i frågan af läkaremötet enhälligt
antagna resolutionerna af följande lydelse:
Mötet uttalar sig för önskvärdheten däraf,
att undervisning i skolhygien å
folkskollärare-och lärarinneseminarierna i riket lämnas i det
syfte, att folkskollärarekårens medlemmar
måtte vinna insikt i betydelsen af skolans
hygieniska skötsel och erhålla de kunskaper,
som kunna sätta dem i stånd att i sin mån
upprätthålla densamma.
Slutligen har också k. m:t visat sin
insikt i frågans betydelse for folkskolans
hygien, därigenom att en undervisningskurs i
skolhygien försöksvis anordnats vid
folkskol-lärarinneseminariet i Stockholm
innevarande år.
Efter nu lämnade uppgifter inses, att
frågan tagit ett stort steg framåt mot sin
lösning, sedan den sist förelåg till riksdagens
behandling, och torde därför någon vidare
motivering i densamma från min sida vara
öfverflödig. Dock vill jag anmärka, att, då
jag nu går att förnya min hemställan, en
ringa formell ändring i densamma kommer
att af mig vidtagas. Såsom i motiveringen
till min motion i frågan vid sistlidna
riksdag säges, ingår i lärokursen
»naturkunnighet» vid seminarierna under första läsåret
»en framställning af människokroppens
byggnad, lifsyttringar och vård». Det har ej
varit mig möjligt att erhålla upplysning om
i hvad utsträckning hälsolära i denna kurs
eventuellt ingår - detta torde vara i
särdeles olika utsträckning vid de olika
seminarierna -, dock är det påtagligt, att den
del af hälsovårdsläran, den allmänna, af
hvilken Skolhygienen är en del, i denna
kurs ej kan ingå, af det skälet, att lärarne
i naturkunnighet väl aldrig äga de
specialkunskaper, hvilka kunde göra dem
kompetenta att lämna en sådan undervisning.
Med min motion afser jag och har jag
afsett, att kompetenta lärare skola lämna en
efter den för läroämnet eventuellt
tillgängliga tiden lämpad framställning af den
allmänna hälsovårdsläran med särskild
hänsyn till skolan, så att lärarepersonalen, så
vidt möjligt, blifver satt i stånd att i sin
mån upprätthålla skolans hygieniska vård.
Jag åsyftar således och har åsyftat
detsamma som sjunde allmänna svenska
läkaremötet med sin nyss anförda resolution. Att
denna undervisning bör förläggas till
seminariekursens senare skeden och ej till
första året, synes mig önskvärdt af det skälet,
att ämnets vikt för skolan äfvensom dess
innehåll fordra, att eleverna nått den grad
af mognad, som de under seminariekursens
fortgång kunna nå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
