Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10. (740.) 4 mars 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 10
Man liar med en viss artighet och till
min förvåning sagt mig: du menar mycket
väl med lärarne. Du är deras vän. Du
har af finansministern fordrat allt, hvad du
på grund af lärarnes önskningar måste af
honom fordra. Men du har hos honom
stött på oöfvervinneligt motstånd. Och till
följd däraf har du måst framlägga ett
förslag, som icke fullständigt tillfredsställer
nämda önskningar. Vi tillräkna dig icke
detta. Yi veta mycket väl, att du icke
ensam kan genomdrifva frågan. Den
egentliga skulden till att förslaget icke är fullt
tillfredsställande drabbar finansförvaltningen.
Mina herrar! Detta är ett misstag. Så
förhåller sig saken icke. Det är min plikt
att här uttryckligen förklara, att Jagi denna
fråga funnit hos finansministern det
vänligaste tillmötesgående, ända sedan jag tog
den om hand. - - - Vi hafva
handlat i samråd med hvarandra och gemensamt
framlagt förslaget. Vi stå solidariska och
skola gemensamt arbeta för att det måtte
blifva lag.
Jag vet mycket väl - och jag vill
genast säga det - att det inom många
lärarekretsar råder den meningen, att
lagförslaget i flera afseenden icke innebär någon
tillfredsställande lösning af lönefrågan. Men
- - - (här går ministern närmare in
uti detaljer rörande lefnadskosthaderna på
olika orter; de stora anspråk en ytterligare
förhöjning af begynnelselönen skulle
medföra; huru olika utskylderria för skolan
trycka på landet och i städerna i olika
delar af rjket; nödvändigheten af en
rättvisare fördelning o. s. v.) - - -
Såsom jag förut sagt, har jag icke nu
velat ingå på en fullständig utredning af
förslaget och inskränker mig därför till
dessa siffror. Jag skall ytterligare belysa
det vid utskottsbehandlingen. Jag hoppas
l hafven fått det intrycket af mig, att jag
framlagt detta förslag icke såsom vore det
mig mer eller mindre likgiltigt utan af hela
min själ - ehuru visserligen icke hvarje
detalj ; ty det innehåller äfven punkter, där en
jämkning kan äga rum och hvarest jag
erbjuder mig att vara med om en sådan.
Och jag gör detta så mycket hellre, som
jag har den uppfattningen, att denna fråga
icke är någon partisak, utan att hela
församlingen, alla partier äro ense om att
erkänna den höga betydelse,
skolväsendet alltid haft för fosterlandet - det är
ju den skönaste perlan i våra konungars
krona - och att alla partier därför ock
äro eniga om att visa sin goda vilja genom
att bringa lärarne den hjälp, som är nödig,
och därigenom göra skolan en mycket stor
tjänst.
Vi försäkra Eder, att örn denna fråga
ännu längre får hvila, så råkar vårt
skolväsende i den största fara att gå tillbaka.
Men så får det under inga omständigheter
göra. Vi måste hålla vårt skolväsende,
denna fäderneslandets ära och berömmelse,
kvar på sin höga ståndpunkt. Jag känner
mig öfvertygad därom, att endast en
mening i detta afseende är bland Eder
rådande. I viljen, så långt I det kunnen,
medverka härtill. Och vi skola sålunda,
det är mitt hopp, under gemensamt och
troget arbete bringa till stånd ett verk, för
hvilket icke blott vårt lands hela lärarekår
utan äfven skolan, församlingarna, ja hela
fäderneslandet skola tacka oss. (Kraftiga
bravorop.)
Förestående yttrades af kultusministern
d:r Bosse vid lönefrågans första
behandling i preussiska landtdagen under förra
månaden. Enligt det af regeringen
framlagda löneförslaget skulle minimilönen
bestämmas till 900 och maximilönen till
1,620 mark förutom bostad och andra
naturaförmåner. 9 ålderstillägg å 80
rnark skulle utgå efter treårsperioder.
I lönefrågan.
Skilda rösten
70.
Af Svensk Läraretidning anmodad att
kort uttala mig i anledning af vid
riksdagen föreslagen löneförbättring åt folkskolans
lärarepersonal, kan jag icke annat än lifligt
önska, att en sådan måtte beviljas. Det
uppväxande släktets uppfostran är i mina
ögon ett af de viktigaste fredliga värf, åt
hvilka ett folk kan och bör ägna sina
krafter och sin kärlek. Uppfostrarens
maktpåliggande arbete är ofta bekymmerfullt och
behöfver i sanning all den uppmuntran, som
kan komma detsamma till del. Jag är lifligt
öfvertyg därom, att i samma mån som
barnens lärare kunna gå till sitt värf med gladt
sinne och utan allt för tryckande
näringsbekymmer, i samma mån varder resultatet af
deras arbete lyckligt och godt. Den rätt stora
del af folkskolans lärarepersonal, med hvilken
jag haft glädjen att göra bekantskap, har
dessutom ingifvit mig den bestämda
öfvertygelsen, att denna personal, sådan den för
närvarande är, väl förtjänar ej blott vår
aktning utan ock vår uppmuntran och vårt
understöd. Frithiof Holmgren.
71.
Med anledning af Eder skrifvelse den
5 dennes meddelas härigenom, att, enligt
beslut å senaste oktoberkyrkostämman, från
början af innevarande år följande
löneförmåner skola utgå:
I) till ordinarie folkskollärare:
a) kontant lön: tre lönegrader, resp. 700,
800 och 900 kr.;
b) naturaförmåner: bostad, bränsle, kofoder
och planteringsland eller ersättning för
desamma med resp. 200, 100, 100 och 20 kr.;
II) till ordinarie folkskollärarinnor:
a) kontant lön i tre lönegrader, resp. 700,
750 och 800 kr.;
b) naturaförmåner: bostad, bränsle, kofoder
och planteringsland eller ersättning för
desamma med resp. 130, 75, 100 och 20 kr.
Uppflyttning i andra lönegraden skall ske
efter 5 och i tredje efter 10 års väl vitsordad
tjänstgöring inom distriktet i egenskap af
ordinarie.
Af ofvanstående framgår, att man inom
Skara stads- och landsförsamlings skoldistrikt
funnit skäligt att tillerkänna folkskolans
lärarepersonal ett andra ålderstillägg.
Skara den 24 febr. 1896.
N. J. Linnarsson.
Med anledning af ärade skrifvelsen af
den 5 dennes får jag härmed meddela
följande.
Under den tid af sexton år, jag i
egenskap af folkskoleinspektör i den till
Älfsborgs län hörande delen af Göteborgs stift
besökte skolorna inom nämda område, var
jag i tillfälle att fullt förvissa mig om
därvarande lärares i allmänhet mycket tryckta
ekonomiska ställning, hvilken för mången
lärare, särdeles den med familj försedde, gjorde
det till en snart sagdt tvingande
nödvändighet att, oftast till stort men för skolan, se
sig om efter biförtjänster af hvarjehanda
Sedan den tid, då jag lämnade sagda
inspektör sbefattning, hafva visserligen lärarnes
lönevillkor något förbättrats, i det att den
årliga minimilönen för dem fastställts till
600 kr. och ett ålderstillägg af 100 kr. gjorts
obligatoriskt för ordinarie lärare och lärarinna
med fem års oförvitlig tjänstgöring.
Att emellertid, på grund af de stigande
lefnadskostnaderna och de ökade anspråk,
som numera ställas på bildningsgraden hos
folkskolans lärare och lärarinnor, ett andra
ålderstillägg efter viss tids väl vitsordad
tjänstgöring vore i hög grad önskligt icke blott
med hänsyn till lärarekårens bästa utan
äfven och framför allt för
folkundervisningens främjande i vårt land, ville jag
härmed såsom min åsikt uttrycka, förvissad oin,
att den delas af alla, som varit i tillfälle
att taga kännedom af meranämda lärares
ekonomiska förhållanden.
Göteborg den 26 febr. 1896.
Carl Joh. Sundström.
73.
Herr redaktör!
Jag aktar det för ett välkommet tillfälle
att som svar å Edert bref få anledning
att uttala min lifliga sympati för de af
Eder i riksdagen föreslagna åtgärderna till
förbättring af löneförhållandena vid
folkskolan. Från alla sidor sedt, och i sanning
ej minst från kyrkans sida, måste
folkskollärarnes tryggade ekonomiska ställning té
sig som ett det mest allvarliga önskningsmål.
Lund %len 23 febr. 1896.
Pehr Eklund.
74.
Med anledning af Eder skrifvelse af den
5 dennes får jag härmed i korthet
tillkänna-gifva, att jag önskar framgång åt de vid
årets riksdag väckta motionerna om ett andra
ålderstillägg för folkskolans lärarepersonal.
Mycket behöflig synes mig en
löneförbättring vara särskildt för lärarne, som ofta
hafva stora familjer att försörja.
Skara den 25 febr. 1896.
Edvard Torell.
Folkskoleinspektör.
75.
Herr redaktör!
Då ett andra lönetillägg åt folkskollärarne
förvisso är rättvist, välförtjänt och i hög
grad behöfligt, skall riksdagens bifall till
Eder motion hälsas med glädje af alla
folkskolans vänner. L. J. Leksell.
Folkskoleinspektör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
