Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12. (742.) 18 mars 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
P. Borghs för sin tid utmärkta
matrikel utkom, att densamma blifvit i
åtskilligt föråldrad. En ny matrikel var
sålunda ganska mycket efterlängtad. Då
nu en sådan föreligger och denna är, så
vidt vi nu kunnat bedöma, på ett
synnerligen förtjänstfullt sätt utarbetad, må
det kunna anses fullt berättigadt att i
sammanhang med denna anmälan till
utgifvaren uttala den tacksamhet, hvaraf
han helt visst gjort sig så väl förtjänt.
Priset kan med hänsyn till den
förträffliga utstyrseln och arbetets storlek
- det omfattar icke mindre än 292
sidor i kvartformat - anses särdeles
billigt. Det betingar i bokhandeln ett
pris af 4 kr. Subskribenter erhålla det
för 3 kr. 15 öre portofritt sig tillsändt.
________
––––
Lönefrågan remitterad till
sammansatt stats-
och lagutskott.
Såsom i förra numret meddelades,
skulle statsutskottets andra
utgiftsafdel-ning under förra veckan börja
behandlingen af lönefrågan. I fredags beslöt
emellertid statsutskottet att öfverlämna
samtliga de motioner, som röra
folk- och småskollärarnes löner, till
sammansatt stats- och lagutskott. Detta består
af 6 ledamöter från stats- och 6 från
lagutskottet, nämligen:
från första kammaren: biskop G. Billing,
apotekaren J. Kerfstedt och godsägaren N.
Fosser (valda af statsutskottet),
borgmästaren C. A. Fröberg, kyrkoherden C. Fr.
Pettersson i Sundborn och godsägaren G.
Andersson i Kolstad (valda af lagutskottet);
från andra kammaren: hrr Olof
Jonsson i Hof och Nils Petersson i Runtorp
samt lektor Sixten von Friesen (valda af
statsutskottet), hofrättsrådet M. G.
Bruzelius, kontraktsprosten O. V. Redelius och
hr And. Göransson från Gäfleborgs län
(valda af lagutskottet).
Suppleanter från lagutskottet äro
kontraktsprosten P. Sörensson, häradshöfding
A. J. Roman, rektor J. Persson i Arboga
och hr O. Persson i Killebäckstorp.
Statsutskottet har ej valt suppleanter, utan pläga
från detta utskott inkallas dem, som
vanligen tjänstgöra såsom suppleanter på andra
Utgiftsafdelningen (godsägaren C. U. S.
Lybeck, lasarettsläkaren L. Grundberg, major
Th. Nyström och lektor H. R. Törnebladh
från första kammaren samt hrr Ollas A.
Ericsson, C. A. Andersson i Malmö och
E. Olsson i Kyrkebol från andra
kammaren).
Det sammansatta stats- och
lagutskottet tillsattes ursprungligen för att
behandla frågan om Hernösands stifts
delning och erhöll med hänsyn härtill
sin sammansättning från lagutskottet.
Då sedan hrr C. Perssons och L. J.
Janssons kofodersmotion föredrogs,
ansågs liksom år 1891, att den borde
äfvenledes gå till sammansatt utskott,
eftersom kofodret hittills varit uteslutande
ett kommunalt onus. Men i följd häraf
fingo äfven hrr Hammarlunds, Högstedts
och Grundells lönemotioner göra
sällskap till detta utskott. Till detsamma
har dessutom remitterats frågan om
blindundervisningens ordnande.
Det är alltså stora och för skolan
betydelsefulla ärenden, som nu ligga hos
detta utskott. På de 12 här ofvan
nämda ledamöterna beror i väsentlig
grad lönefrågans öde vid denna riksdag.
Ärendets remitterande till
sammansatt stats- och lagutskott har emellertid
till följd, att frågan ganska säkert icke
kommer att behandlas i kamrarna
förrän efter påsk. Det blir sålunda
tillfälle för lärarekåren att under
påskferierna genom deputationer personligen
uppvakta de många riksdagsmän, som
då befinna sig i hemorten.
________
––––
I 24-sidigt nummer
utkommer i dag Svensk Läraretidning.
Och ändock har icke på långt när allt
fått plats, som vi skulle velat meddela
våra läsare.
För lärjungebibliotek.
Den på uppdrag af centralstyrelsen
för Sveriges allmänna
folkskollärareförening utarbetade förteckningen öfver
böcker, lämpliga för folkskolornas
lärjungebibliotek, återfinnes i dagens
B-nummer, hvarå vi tillåta oss fästa
uppmärksamheten.
Vid sidan af Skollofskolonierna
torde man - att döma af uttalanden
på ett i lördags hållet möte mellan
lärarepersonalen vid Göteborgs folkskolor
och skollofskoloniernas styrelse – komma
att förse vissa behöfvande och
välartade folkskolebarn med någon reshjälp,
som sätter dem i stånd att komma till
släktingar och bekanta på landet, hvilka
möjligen vilja låta dem vistas hos sig
under sommarlofvet. Alltså en form af
den i Danmark så utbredda
»feriebörn»-institutionen.
Anonyma skrifvelser
äro alltid förkastliga, och allra helst äro
de det, då fråga är om att petitionsvis
vända sig till någon person eller
myndighet. Man har under förra veckan
visat oss en petition, som är tillställd
en riksdagsman och uppgifves vara
afsänd af medlemmar af lärarekåren. Vi
antaga, att det är ren tanklöshet, som
föranledt, att den icke är undertecknad
med ett enda namn. En dylik petition
är icke värd det postporto, afsändaren
kostat på den. Har man något att säga
en tidning eller en riksdagsman eller
hvem det vara må, så bör man också
nämna sitt namn; vågar man icke det,
gör man klokast uti att icke afsända sin
skrifvelse. I nu föreliggande fall har
uraktlåtenheten att utsätta namn
påtagligen varit ren tanklöshet, men på det
att icke flera dylika betydelselösa
petitioner må se dagen, hafva vi ansett
oss böra härå fästa uppmärksamhet.
I lönefrågan
återgifvas här ofvan ytterligare fyra
uttalanden (n:r 85-88), nämligen af
folkskoleinspektören C. Leidesdorff i
Bohuslän, seminarierektor N. Thielers i Umeå
samt af skolrådsordförandena
kyrkoherdarne Axel Palmgren i Västra Frölunda
och G. R. Edström i Nordmaling.
Då lönefrågans behandling i
riksdagen blifvit uppskjuten af skäl, som
angifvas här ofvan, kommer den förut
omtalade riksdagsbroschyren icke att göras
i ordning förrän längre fram, hvadan
uttalanden fortfarande med nöje
mottagas. Vi hafva direkt vändt oss till
rikets folkskoleinspektörer och
seminarierektorer med vördsam begäran om
yttranden i denna viktiga fråga. Ifall andra
folkskolans målsmän och gynnare vilja
säga något i frågan, se vi det
naturligtvis gärna.
Tre statsutskottsledamöter
voro sistlidna onsdag i tillfälle att i
förbigående yttra sig om folkskollärarnes
löner. Frågan gällde postvaktbetjäntes
aflöning. K. m:t hade föreslagit ett
andra ålderstillägg men statsutskottet hade
afstyrkt.
Biskop Billing försvarade utskottets
hemställan under framhållande, att
minimiaflöningen för postvaktbetjällte nu vore efter 10
års tjänstgöring 1,019 kr. söder om Dalälfven
och 1,073 kr. norr om Dalälfven, och
maximi-aflöiiiiigen uppgingo till 1,384 kr. Jämförde
man denna aflöning med den, som
tillkommer t. ex. kronojägare, järnvägsbetjänte och
folkskollärarne, så kunde man icke kalla
den låg.
I andra kammaren förde bl. a. hrr Ivar
Månsson och Carl Persson i Stallerhult
utskottets talan. Den förre sporde: Kan det
vara rimligt att postvaktbetjänte skulle få det
bättre ställdt än folkskollärarne? Den senare
framhöll, att det ej kunde vara behöfligt att
gifva brefbärarne högre aflöning än
folkskollärarne, helst en lärare redan då han söker
inträde vid seminarium måste hafva större
kunskaper än en brefbärare.
Båda kamrarna biföllo utskottets
förslag. Låtom oss hoppas, att det skall
ställa sig gynnsammare för folkskollärarne,
sedan nu tre utskottsledamöter i princip
erkänt, att deras löner äro små.
________
––––
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
