Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (745.) 9 april 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ner 15
SVENSK LÄRARETIDNING.
233
högre lärarinneseminariet i Stockholm ger
tillfälle (åtminstone for normalskolans och
seminariets lärjungar) till utbildning i
ämnet för högre flickskolor, lägger Enskilda
läroverkets fackskola företrädesvis an på att
utbilda lärarinnor i huslig ekonomi för
folk-skplan. M- P-n.
Litteratur.
Psykologisk-pedagogtska fragment af J.
Franzén. l kr. 75 öre. - De flesta af
de arbeten, till hvilka folkskolans lärare för
15 ä 20 år sedan voro hänvisade, då de ville
studera psykologi och pedagogik, utgjorde
ingalunda någon lättsmält lektyr. På hvarje
sida stötte man på lärda termer,
definitioner och systematiska uppdelningar.
Alltsammans föreföll visserligen mycket
filosofiskt och mycket grundligt, men det hela
gaf dock ett starkt intryck af något
främmande och tråkigt: Man hade svårt att
inse, hvad man egentligen kunde ha för
nytta af det där uti sin lärareverksamhet.
Ej underligt därför, örn mången lärare ännu
i dag af de båda orden psykologi och
pedagogik får en obehaglig förnimmelse af
något benhårdt och ointressant, och om han
vid en blick på omslaget till ofvannämda
arbete kanske utbrister: »Det var en föga
inbjudande titel.»
Men gör man sig blott mödan att slå upp
boken och läsa några sidor i densamma,
skall man snart komma underfund med
hvilken förändring arbeten af denna art under
årens lopp genomgått. Den filosofiska
klädnaden är till stor del försvunnen. Äfven
på detta område har naturvetenskapens
metod att ur iaktagelse och experiment draga
de allmänna lagarna trängt igenom. Man
påträffar mindre abstraktioner och mera
konkret verklighet. Denna förändring har
medfört, att studiet af hithörande ämnen
omfattats med allt lifligare intresse, hvilket bland
annat visat sig däruti, att de föreläsningar
i dessa ämnen, som hållits vid lärarekårens
fortbildningskurser, alltid samlat ett mycket
stort antal åhörare.
Här föreliggande arbete utgöres
hufvudsakligen af de föreläsningar oin uppfostran,
hvilka af författaren höllos vid den
fortbildningskurs för folkskollärare, som var
anordnad i Lund under sommaren 1893. En
fullständig redogörelse för det rika
innehållet skulle bli allt för vidlyftig. Endast några
korta anteckningar må därför här gifvas.
Arbetet innehåller tvänne
hufvudafdelningar. Den förra handlar om det
kroppsliga lifvets betydelse för själslifvet. Här
redogöres för hjärnan såsom hufvudorganet
för själsverksamheten, hvarefter följer en
utredning af det sätt, hvarpå vi förvärfva
kunskaper och färdigheter.
Den senare afdelningen behandlar
själs-lifvets uppfostran. Författaren påvisar här
först uppfostrans möjlighet och framställer
såsom dess uppgift att gifva barnet
förutsättningar att föra ett fullkomligt
känslo-och viljelif samt öfvergår därefter till en
närmare redogörelse för känslolifvet och
vilje-lifvet hos människan. Denna senare
redogörelse utgör bokens hufvudsakliga innehåll.
Arbetet är, såsom äfven dess titel
angifver, icke strängt systematiskt. Författaren
har till behandling utvalt endast några
enskilda punkter af ämnet, hvilka enligt hans
mening för närvarande påkalla särskild
uppmärksamhet. Och det är från
hufvudsakligen psykologisk synpunkt, som de pedagogiska
spörsmålen betraktas.
Öfverallt, där så är möjligt, grundar
författaren sin framställning på erfarenheter
och iakttagelser från lifvet inom och utom
skolan, och af de ur dessa dragna
slutsatserna och lagarna gör han sedermera en
mängd praktiska tillämpningar. Dessa
ständiga anknytningar till skolverksamheten äro
särdeles ägnade att öppna blicken för
vikten och värdet af psykologiska iakttagelser
och psykologiska studier, hvilka, såsom
författaren med rätta framhåller, hafva en
synnerlig förmåga att hålla oss på vakt gent
emot slentrianen samt att klara vår blick och
stegra vårt intresse för uppfostrarens kall.
Att döma af de förekommande
litteraturanvisningarna och citaten har författaren
tillgodogjort sig de nyaste arbetena*på
hithörande områden. På tal om citat tillåta vi
oss en liten anmärkning. ’Uti citatet
nederst å sid. 82 förekommer ordet
»skam-krok». Månne icke »skamvrå» är det rätta
uttrycket ?
Innehållets anordning är klar och
öfver-skådlig, framställningen synnerligen
lättfattlig och mångenstädes rent af roande.
Boken är med ett ord »bra gjord». Då man
kommit till slutet af densamma, är det med
verkligt nöje man bläddrar tillbaka i den för
att ännu en gång genomläsa ett och annat
kapitel. Hg.
Nytt i bokhandeln.^
Berättelser för ^ ung a flickor och gossar af
Agnes Sapper. Öfversättning. Kristianstad.
10 öre.
Mälar drottningen. 5:e o. 6:e haft. ä 75 öre.
Illustrerad kokbok för enkla hushåll och fina
kök af Eva Bellman. Haft. 6-9 ä 50 öre.
Konsten att komma sig upp i världen af O.
S. Marden. 7:e haft. 75 öre.
Beckers världshistoria. Ny svensk ill.
upp-Haft. 25-27 ä 50 öre.
Rättvisare fördelning af inkomsterna. Förslag
till lösning af frågan om svenska
prästerskapets ekonomiska ställning af Gunnar Ekström.
’Falun. 40 öre.
Svenska turistföreningens årsskrift för år 1896.
Sthm, Vahlström & Vistrand (i komm.). 3 kr.
Slafveriet i antiken. Ett blad ur
arbetsklassens historia, tecknadt af Johan Bergman.
(Studentföreningen Verdandis småskrifter 57.)
Sthm, Albert Bonnier. 15 öre.
Häxeriet och häxeriprocesserna af Anton
Nyström. (Studentföreningen Verdandis
småskrifter 58.) Sthm, Albert Bonnier. 15 öre.
Något om djurskyddsföreningarnas verksamhet.
Efter ett föredrag af Lars Hökerberg. Sthm,
Lars Hökerberg. 15 öre.
I nykterhetsfrågan. Teol. d:r H. D. Janson
och De absoluta nykterhetssträfvandena af
P. Lundén. 25 öre.
Svar på förtal. Vederläggning af de svenska
lifförsäkringsbolagens angrepp på The Mutual
Life af P. Borgh. Växjö.
Genom Galileen (Nazareth, Kapemaum, Da
maskus) af Pierre Loti. Sthm, Albert Bonnier.
2 kr.
Lifvet på landet. En berättelse af Fritz
Keuter. 111. af Gerda Tirén. Sthm, Albert
Bonnier. Haft. 3 ö. 4 ä 25 öre.
Populär astronomi af Camille Flammarion.
Svensk bearbetning af N. V. E. Nordenmark.
3-6 haft. ä 50 öre.
Utlandet.
Ny lönestat vid Kristiania
folkskolor. Lärarne och lärarinnorna vid
Kristia-nia folkskolor inlämnade till stadens
»skolestyre» ansökan därom, att den förhöjning,
som beviljats kommunen uti statsbidraget
till dess skolväsende, måtte koinma dem till
godo i form af lönetillägg. »Skolestyret»
upptog denna ansökan, synnerligen välvilligt
och utarbetade med anledning af densamma
ny lönestat hvilken den 26 sistl. mars
.förelades «kommunebestyrelsen»
(stadsfullmäktige) till slutligt afgörande och af denna i
så godt som oförändradt skick stadfästes.
Enligt denna nya lönestat äro lönerna
bestämda sålunda:
öfverlärare: 2,600 kr., ökas efter 4, 8 och
12 år till 3,100, 3,500 och 3,800 kr. (härtill
kommer fri bostad och bränsle eller
ersättning härför med 700 kr.);
lärare i högre lönegraden: 2,600 kr. (utan
ålderstillägg) ;
lärare i lägre lönegraden: 1,400 kr., ökas
efter 3, 6, 9, 12 och 15 år till 1,600, 1,800, 2,000,
2,200 och 2,400 kr.;
lärarinnor i högre lönegraden: 1,500kr. (utan
ålderstillägg);
lärarinnor i lägre lönegraden: 900 kr., ökas
hvart tredje år till 1,000, 1,100, 1,200, 1,300
och 1,500 kr.;
slöjdföreståndaren: 2,400 kr. med tillägg
hvart tredje år af 200 kr. intill 3,000 kr.
Vidare bestämdes, att vid beräkningen af
tjänstetid för erhållande af ålderstillägg inom
de lägre lönegraderna skall medräknas den
tid af öfver 6 år och intill 12 år, under
hvilken en lärare eller lärarinna före sin
anställning vid Kristiania folkskolor haft
full tjänstgöring vid offentlig, kommunal
eller privat examensberättigad skola.
Med rätta erkänna Kristiania lärare och
lärarinnor, att resultatet af deras ansökan
är »meget godt*.
Norges Isererforening har sitt första
ordinarie »landsmoder i Kristiania den 17-20
instundande augusti. Mötet skulle egentligen
hållits i Bergen, men då hinder härför
uppstått, har det förlagts till Kristiania.
Folkbildningens höjande äfven på
landsbygden anser Englands
undervisningsminister, Sir John Gorst, vara af den största
vikt. I ett tal, som han i Cardiff för någon
tid sedan höll om förbättringar på
folkundervisningens område, fäste han sig särskildt
vid frågan om, huru man på det lämpligaste
och mest verksamma sätt skulle kunna höja
den allmänna bildningsnivån inom den
jordbrukande klassen. Att en sådan höjning
verkligen komme till stånd vore för hela
nationens framtid af den största betydelse och
därför ett eftersträfvansvärdt mål, för hvars
uppnående det gällde att utfinna de bästa
medlen. Själf var han fullt öfvertygad
därom, att en god folkskolebildning jämte en
därpå byggd, för jordbrukaren afpassad,
yrkesutbildning skulle göra mera för upphjälpande
af det betryckta jordbruket än hvarje annat
af de härför ifrågasatta medlen.
Skolbarns användning i lönearbete.
Tyska regeringen har nyligen utfärdat ett
cirkulär till de under henne lydande polis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
