Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (749.) 6 maj 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
SVENSK LÄEAEETIDNING.
N:r 19
Under debatten framkommo från denna
sida en sådan mängd försäkringar om,
att läroverksfrågan nu befunne sig i ett
helt annat läge än någonsin förut, och
en så oöfverskådlig serie af
modifikations-förslag, än i den ena punkten, än i den
andra, att de med ämnet mindre väl
förtrogna lätt kunde bibringas det intrycket,
att saken vore synnerligen invecklad, och
att det kunde vara så godt att lämna
alltsammans till k. m:t för en ny allmän
utredning. För att hindra kammaren att
förnya sina gamla beslut om första
klassens indragning och småläroverkens
ombildning till högre folkskolor, sökte man
intala densamma, att dessa åtgärder skulle
nödvändiggöra betydande uppoffringar för
folkskolan, hvilka uppoffringar vore för
vårt land alldeles omöjliga att bära och
dessutom - obehöfliga, enär folkskolan
vore och borde sätta sin ära i att vara
en fattigskola.
Att dessa åsikter, sorn med synnerlig
värme och kraft förfäktades särskildt af
professor Boéthius, skulle väcka en viss
anklang hos personer, som icke själfva
anlita folkskolan utan hufvudsakligen
betrakta henne såsom en börda, var lätt
att inse. Någon större utbredning torde
de emellertid icke äga. Af mera
afgörande vikt var den omständigheten, att
frågan icke blifvit begränsad till de båda
reformer, som kunde anses fullt mogna
för en lösning, nämligen småläroverkens
och första klassens indragning, utan
därjämte kommit att omfatta äfven det stora
spörsmålet om läroverkets inre omdaning,
hvarom åsikterna bland universitetets
! och läroverkets män ännu äro så
stridiga och så föga genomtänkta. Då
härtill kom, att ett ärende af så
vidtfamnande beskaffenhet skulle afgöras vid en
tid, då de flesta kammarledamöter
endast längta att få ett snart slut på
riksdagsarbetet, var det helt naturligt, att
hr Danielsson blef elt uttryck för
flertalets känslor, då han yrkade, att
alltsammans borde få ligga till sig en tid.
För vår del hafva vi alltid varit af
den åsikten, att läroverksreformerna böra
genomföras en för en, och att början
lämpligast kan ske med den enklaste
och lättaste: den, som afser
småläroverkens ombildning. Då på grund af hrr
Bäckgrens och Boéthius’ motioner den
vidlyftiga frågan om läroverkets olika
afdelningar, linjer och
undervisningsämnen m. m. icke kunde undanskjutas, var
det ganska förklarligt, att utgången blef
sådan den blef. Vi trodde oss
emellertid kunna hoppas, att andra kammaren
icke skulle frångå sina traditioner, och
detta hopp har ej heller blifvit sviket.
Vi instämma därför med Aftonbladet,
då det med afseende på frågans utgång
yttrar följande:
»En gifven fördel var, att andra
kammaren icke lät förleda sig att gifva något på
hand åt de skolreformatoriska grundsatser,
hvars främste förkämpe inom utskottet
varit professor Boéthius. Fastmera visa
voteringssiffrorna, att andra kammarens gamla
ståndpunkt i skolreforinfrågan, vid detta till-
fälle företrädd framför allt i hrr
Hammarlunds, Bergs och Daniel Perssons
reservation, allt förtjänat bör kunna räkna på att
samla majoritet i nämda kammare. Måtte
så ske, när frågan nästa gång kommer före
i riksdagen! Det utgör ett villkor for att
andra kammarens mening åtminstone i denna
fråga också en gång skall blifva riksdagens.»
Lönefrågan afgjord af
riksdagen.
En skrifvelse till k. m:t aflåtes.
Såsom vi i förra numret hunno
meddela, tillstyrkte sammansatta stats- och
lagutskottet en skrifvelse till k. m:t
rörande ett andra ålderstillägg för
folkskolans lärarepersonal. Utskottets
hemställan hade följande lydelse:
att riksdagen, i anledning af hvad i
förevarande af hr Hammarlund och hr
Hög-stedt väckta motioner föreslagits i fråga om
beredande af ett andra ålderstillägg åt
ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor,
må i skrifvelse till k. m:t anhålla, det
täcktes k. m:t låta verkställa utredning, om och
under hvilka villkor ordinarie lärare vid
folkskola må, utöfver nu bestämda
löneförmåner, erhålla ett andra ålderstillägg, samt för
riksdagen framlägga det förslag, hvartill
omständigheterna kunna föranleda.
Detta var ju ett ganska stort
tillmötesgående.
I motiveringen för sin hemställan hade
emellertid utskottet lämnat en hel hop
fingervisningar, i hvilken riktning k. nr.ts
förslag borde gå: lärarinnorna skulle icke
vara med, ej heller de lärare, som hade
andra befattningar (klockare och
organister). Ålderstilläggets utgörande skulle,
såsom utskottet yttrade, »i hvarje
särskildt fall göras beroende af
förhandenvarande omständigheter». Utskottet
ifrågasatte tillika, att det icke skulle utgå
förrän efter 15 tjänsteår samt bestridas
dels af stat och dels af kommun.
I första kammaren försvarades
utskottets motivering endast af biskop Billing
och hr Liss O. Larsson, medan flera
talare ganska skarpt nageltbro samma
motivering. Något yrkande på dess
ogillande gjordes emellertid ej utan togs det
hela utan votering.
Andra kammaren förkastade däremot
(på yrkande af hr Hammarlund)
motiveringen och nöjde sig med alt taga
själfva »klämmen». Ingen enda talare
i denna kammare försvarade utskottets
motivering, hvaremot yrkande gjordes af
hrr Göransson och N. Petersson på rent
afslag, hvilket yrkande motiverades
därmed, att man borde säga rent nej i denna
fråga för att sålunda - tvinga första
kammaren till| att gå in på en lösning
af kofodersfrågan.
Kofodret höll för öfrigt på att blifva
den tufva, hvarpå hela frågan i år kunde
falla. Yrkande gjordes nämligen att i
skrifvelsen inrycka äfven frågan om
kofodret. Ett bifall härtill skulle alldeles
säkert varit frågans fullständiga fall, enär
första kammaren- ej vill gå in härpå, och
sålunda likalydande beslut af kamrarna
icke skulle kommit till stånd (gemensam
omröstning får icke företagas om
skrif-velseförslag). Lyckligtvis afvärjdes denna
fara för tillfället.
Med den stora majoriteten af 156
röster mot 40 beslöt andra kammaren
bifalla utskottets hemställan men med
ogillande af motiveringen.
Resultatet blir nu det, att en skrifvelse
af ofvanstående lydelse afgår till k. m:t
utan all motivering. Vid ärendets
utredning får då k. m:t taga hänsyn till hvad
under diskussionen blifvit anfördt.
Med denna utgång af frågan bör
lärarekåren i stort sedt känna sig belåten
- i synnerhet i betraktande af de många
varma anföranden, som i båda kamrarna
höllos till förmån för lärarepersonalen.
Småskollärarinnorna
hafva stor utsikt att i någon mån få sina
lönevillkor förbättrade. Båda kamrarna
hafva nämligen utan diskussion och utan
votering bifallit hr Grundells motion om
en skrifvelse i ämnet till k. m:t.
Kofodret.
Förslå kammaren sade som vanligt
nej, andra kammaren ja till den härom
väckta motionen. Utskottet har med
anledning häraf beslutat anmäla, alt frågan
må anses för denna riksdag hafva
förfallit.
Berättelsen om det sjunde nordiska
Skolmötet torde under den närmaste tiden
blifva färdig till utsändning. Vid
mötesbc-styrelsens sammanträde förliden måndag
meddelades nämligen, att de sista arken nu äro
färdiga att läggas i pressen.
l följd af det stora omfånget – den
innehåller något öfver 60 tryckark eller
omkring 960 sidor - måste den häftas i två
band. Enligt hvad vi tidigare meddelat,
kommer berättelsen att gratis tillställas
samtliga deltagare i skolmötet. Andra kunna
erhålla densamma till det synnerligen låga
priset af 3 kronor, hvilket pris för vid
skolor anställda lärare och lärarinnor ytterligare
nedsattes med 33V»X-
Folkskollärareseminarierna. Vid
ne-dannämda seminarier hafva gifvits följande
ämnen för de skriftliga afgångsprofven i
modersmålet:
Uppsala folkskollärare-seminarium: 1)
Kyrkans missionsverksamhet under medeltiden.
2) Slaget vid Breitenfeld och dess närmaste
följder. 3) Belgiens naturbeskaffenhet och
näringar. 4) Umbellaterna. 5) Molnbildning
och enklare molnformer. G) Jämförelse
mellan Rosseaus och Basedows grundsatser för
uppfostran och undervisning.
Kalmar folkskollärarinneseminarium : 1)
Kyrkans uppkomst och tillväxt. 2) Karl IX.s
förtjänster om Sverige. 3) Slaget vid
Nord-lingen. 4) Comenii betydelse i pedagogikens
historia. 5) Värmets ledning.
Hern ösa n ds folkskolläraresemin arium: l)
Aposteln Paulus säger i Miletus afsked åt
prästerna i den kristna församlingen i Efesus.
(Ap.-gärn. 20: 17-38.) 2) Snoilskys
fosterländska diktning sådan den framträder i hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
