Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 21. (751.) 20 maj 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 21
SVENSK lARARETlDNING.
307
Jultomten.
Såsom torde vara centralstyrelsen bekant,
har denna tidning tillkommit på grund af
initiativ från Finland. En del af tidningens
behållning utgick ock de första åren till ett
välgörande ändamål i nämda land.
Från och med 1893, då jag ensam ägde
bestämmanderätt öfver tidningen, har
vinstandelen utgått till resestipendier för lärare
och lärarinnor i Sverige. Hittills hafva på
detta sätt utgått resp. 1,000, 1,200 och 1,300
kronor.
Redan vid den tid, då stipendiet första
gången bestämdes, anförtrodde jag åt några
l för Sveriges allmänna folkskollärareförenings
utveckling och för Jultomteföretaget
intresserade föreningsmedlemmar de planer, jag
hade med afseende på Jultomten: att göra
den till ett enande, sammanhållande band
inom Sveriges folkskollärarekår, särskildt
Sveriges allmänna folkskollärareförening, och
för all framtid bereda föreningen en stadig
och säker inkomst. På grund af
förhållanden, som icke berott af mig, hafva
emellertid dessa planer omintetgjorts.
Då nu centralstyrelsen frågar:
6) Om jag är villig att till Sveriges
allmänna folkskollärareförening öfvertala
tidningarna Jultomten och Tummeliten,
så svarar jag, att jag naturligtvis härtill är
mycket villig.
7) I så fall på hvilka villkor?
frågar sist centralstyrelsen.
Ett kontant pris ingick visserligen icke
i de planer, jag för några år sedan hyste
med afseende på Jultomten. Men då dessa
planer nu grusats, torde det vid en
öfver-låtelse af Jultomten på föreningen vara
riktigast, att den åsättes ett pris; och det kan
väl därvid icke anses för högt, om jag
utgår från den inkomst föreningen har af
Jultomten och Tummeliten. Af tidningarnas
försäljningsmedel ställes i år ett belopp af
1,500 kr. till centralstyrelsens förfogande.
Om nämda belopp kapitaliseras efter nu
gällande räntesatser, får man en summa af
37,500 kronor. För nämda pris är jag villig
till Sveriges allmänna folkskollärareförening
öfverlåta tidningarna Jultomten och
Tummeliten, dock att föreningen tillika förbinder
sig att till inköpspris öfvertaga inneliggande
textbidrag och teckningar, som af mig blifvit
inköpta för de ifrågavarande jultidningarna
men ännn icke kommit till användning. t)et
ifrågavarande priset motsvarar som nämdt
en årsinkomst af 1,500 kronor eller jämnt det
belopp, so.n i år från tidningarna
öfverlämnats till centralstyrelsen.
Erbjudandet rörande de två jultidningarna
gäller endast i det fall, att Svensk
Läraretidning tillika inköpes.
För den händelse köp kommer till stånd,
förbinder jag mig naturligtvis att icke
uppsätta eller redigera någon tidning, som kan
anses konkurrera med de ifrågavarande tre
tidningarna.
Jag blefve tacksam, om jag erhölle svar
å detta mitt anbud inom nästa års utgång,
enär, om anbudet ej skulle leda till något
resultat, jag möjligen i stället söker
förverkliga en sedan ett par år tillbaka hos mig
närd tanke med afseende på mina tidningar
- en tanke, som måhända realiserats redan
under år 1896, därest centralstyrelsens
förfrågan icke kommit emellan.
Stockholm den 31 december 1895,
Vördsammast
Emil Hammarlund,
utgifvare af Svensk Läraretidning,
Jultomten och Tummeliten.
#
Centralstyrelsens eget yttrande
utgöres först af ett i 10 moment affattadt
bemötande af de anmärkningar, som af
motionären blifvit framställda mot
centralstyrelsen. Vi återgifva endast följande,
som torde vara af mera allmänt intresse:
4. Enligt motionären skola
centralstyrelsens medlemmar genom sin försumlighet i
organfrågan hafva vållat föreningen stor
skada, och detta ej af oförstånd och tanklöshet
utan med vett och vilja. »Med
centralstyrelsens goda minne», säger han, »har
föreningen måst under 15 år reda sig utan
organ och gått miste om tusentals kronor.»
Ehuru motionären ännu icke framställt
det krafvet, att centralstyrelsens nuvarande
och forna medlemmar skola godtgöra och
ersätta all denna skada och förlust, finner sig
centralstyrelsen redan nu böra påpeka,
att ett »tidningsorgan för föreningen»
om-nämdes såsom påtänkt redan i programhäftet
till föreningens konstituerande möte, utfärdadt
den 6 augusti 1880;
att förslag om anskaffande af »ett
gemensamt tidningsorgan» ytterligare framlades
under nämda konstituerande möte genom en
särsfeild motion af den 11 augusti 1880,
hvilken mötet dock ej hann behandla;
att Södertörnskretsen kort därpå inkom till
interimsstyrelsen med motion om uppsättande
af ett tidningsorgan för föreningen;
att förslaget härom upptogs till behandling
af interimsstyrelsens verkställande utskott den
24 januari 1881, men då ansågs omöjligt att
förverkliga;
att interimsstyrelsen i sitt första
årsmed-delande i april 1881 förklarade sig hafva
öfver-vägt saken men funnit sig ej tills vidare kunna
med anledning däraf vidtaga några åtgärder;
att Stockholmskretsen den 10 oktober 1881
beslöt ingå till interimsstyrelsen med
hemställan om åstadkommande af ett organ för
Sveriges allmänna folkskollärareförening;
att förslaget på grund häraf ånyo upptogs
till behandling af styrelsens verkställande
utskott den 31 oktober 1881;
att därvid fyra olika utvägar påtänktes för
detsammas förverkligande: a) att föreningen
själf skulle utgifva en tidning, b) att ett bolag
skulle för ändamålet bildas, c) att någon af
de bestående skoltidningarna skulle antagas
såsom organ, d) att någon enskild person
skulle anmodas på egen risk åtaga sig
utgifvandet, mot det att tidningen under vissa
villkor erkändes såsom föreningens organ;
att förslaget a) om föreningen själf såsom
tidningsutgifvare förkastades såsom olämpligt
och nära nog outförbart, på samma sätt
förslaget b) om ett tidningsbolag, enär utgifvaren
gent emot ett sådant skulle sakna den
nödvändiga handlingsfriheten, likaledes förslaget
c) om antagande af någon befintlig skoltidning
såsom organ, enär ett dylikt organ måste
ledas i föreningens anda samt utgifvas från
Stockholm, hvarefter såsom den enda
praktiska och utförbara utvägen återstod förslaget
d), nämligen att anmoda någon enskild person
att åtaga sig saken;
att förfrågningar rörande önskvärdheten af
den tilltänkta tidningen utsändes till samtliga
centralstyrelseledamöter och kretsordförande
samt af de flesta besvarades j ak ande, af inånga
dock under uttalande af tvifvel om att ett
sådant företag skulle kunna bära sig;
att i slutet af 1881 föreningens dåvarande
vice ordförande förklarade sig villig att våga
försöket;
att verkställande utskottet den 2 december
1881 antog Svensk Läraretidning såsom
föreningens organ;
att utskottet vid samma tillfälle, på
Utgifvarens därom framställda anhållan, uppdrog
åt tvänne sina medlemmar att »tillse att
tidningen, så länge den såsom föreningens
organ fungerade, arbetade i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med hennes program»;
att dessa verkställande utskottets
åtgöranden den 28 december 1881 gillades af
centralstyrelsens samtliga dåvarande medlemmar;
att centralstyrelsen genom sitt
årsmedde-lande 1882 lämnade en redogörelse för det
sätt, hvarpå organfrågan sålunda blifvit
ordnad samt om skälen härför;
att föreningens revisorer för 1880 och 1881
(hrr A. Bergman, J. J, Dalström och P.
Lagerblad) i sin revisionsberättelse af den 2 mars
1882 med särskildt erkännande framhöllo den
förtjänst, centralstyrelsen inlagt därigenom,
att förslaget om ett föreningens tidningsorgan
blifvit på ett så tillfredsställande sätt
förverkligadt;
att kretsarna under 1882 utan undantag
lämnade detta revisorernas uttalande utan
anmärkning;
att Svensk Läraretidning på grund häraf
under de följande åren förde såsom
underrubrik »Organ för Sveriges allmänna
folkskollärareförening» ;
att denna underrubrik efter några år blef
föremål för gensägelser, samt 1886 och 1887
föranledde ett par kretsar till det uttalandet,
att en tidning icke borde vara upphöjd till
föreningens särskilda organ med uteslutande
af de öfriga;
att centralstyrelsen med anledning häraf
genom sina 1887 och 1888 till kretsarna
utsända årsmeddelanden förklarade, att Svensk
Läraretidning vore föreningens organ i den
meningen, att hon utförligt redogjorde för de
ärenden, som behandlades inom föreningen,
för allmänheten belyste och klargjorde de
beslut, som af föreningen själf blifvit fattade,
samt för såväl centralstyrelsen som kretsarna
och de enskilda föreningsmedlemmarne stode
öppen för en saklig diskussion rörande
föreningens angelägenheter;
att med anledning af de upprepade anfallen
mot föreningen, emedan Svensk Läraretidning
vore hennes särskilda organ, nämda tidnings
utgifvare den 18 mars 1888 inkom till
centralstyrelsen med en anhållan, att centralstyrelsen
måtte medgifva borttagandet af den
ifrågavarande underrubriken ur tidningens titel;
att centralstyrelsen som svar härå
förklarade nämda underrubrik vara alldeles i sin
ordning men hänsköt frågan om dess
borttagande eller kvarstående till Utgifvarens eget
bepröfvande;
att på grund häraf samma underrubrik från
och med den 4 april 1888 ej mer varit af
Svensk Läraretidning använd; samt
att i och med innevarande år äfven det
andra rent formella band, som förefunnits
mellan föreningen och tidningen, blifvit upplöst
därigenom, att Svensk Läraretidnings
utgifvare ej förnyat sin hittills årligen framställda
anhållan om utseende af förtroendemän, hvilka
skulle »tillse, att tidningen, så länge den
såsom föreningens organ fungerade, arbetade i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med hennes
program».
5. Det anförda visar, att motionären ej
har så orätt, då han säger, att
centralstyrelsen »funderat öfver denna sak i 15 år».
Huruvida han kan hafva lika rätt, då han
tillägger, att centralstyrelsen under dessa 15
år »blundat» och icke kunnat »komma
någon vart», torde åter vara föremål för något
delade meningar. Så långt har
centralstyrelsen i alla fall redan 1881 kommit, att
den haft tillgång till ett organ, hvari den
fått offentliggöra sina meddelanden och till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
