Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 21. (751.) 20 maj 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 21
för sjukdom räcker kortare tid än 30
dagar, gälla fortfarande de förra
bestämmelserna.
Berättelsen om det sjunde nordiska
Skolmötet är i dagarna färdigtryckt. Den
är enligt mötesbestyrelsens uppdrag
utarbetad af mötets sekreterare, fil. d:r Const.
Falk. I följd af dess ovanligt stora
omfattning - den utgör icke mindre än 958
sidor - har den vid inhäftningen måst
delas på två volymer,
Den digra berättelsen, helt säkert den
största hittills i vårt land utgifna
skolmötes-berättelse, innehåller först och främst
redogörelse för de olika landens bestyrelser samt
alla för mötets beredande vidtagna åtgärder.
Därpå följer själfva hufvudafdelningen eller
återgifvandet af samtliga föredrag och
diskussioner. Såväl de fristående föredragen som
inledningsanförandena äro ordagrant återgifna.
Diskussionen vid de allmänna
sammanträdena är återgifven efter stenografiskt referat;
för afdelningssamnianträdena hafva de förda
protokollen lagts till grund för redogörelsen.
Samtliga talare vid båda slagen af
sammanträden hafva blifvit satta i tillfälle att
granska sina anföranden. Denna afdelning
omfattar icke mindre än 794 sidor.
l det följande redogöres för mötets
utställning, konserter, utfärder oeh samkväm
samt mötets ekonomi. Berättelsen afslutas
med fullständig förteckning på mötets 6,554
deltagare.
En vanlig innehållsförteckning jämte ett
fullständigt register öfver samtliga talare
med hänvisning till deras yttranden göra
det lätt att finna sig till rätta i denna digra
volym.
Såsom förut nämts kommer berättelsen
att gratis tillställas hvarje mötesdeltagare.
Arbetet med distribution har nu börjat och
fortgår i den mån bokbinderiarbetet
hinner verkställas. Hvarje exemplar förses med
omslag och adress enligt medlemsförteckningen
för att sedan befordras genom postverkets
försorg utom till de större städerna, dit den
sändes i större lådor.
Utöfver den upplaga, som gratis utdelas till
mötesdeltagare, har tryckts ett antal, afsedt
att tillhandahållas öfriga intresserade för det
billiga priset af 3 kronor utom postportet.
Lärare och lärarinnor erhålla den till ett
pris af 2 kr. utom postportot, som belöper
sig till 21 öre. Rekvisitioner insändas till
mötets byråföreståndare, /. J. Dalström,
adress Stockholm N. Då rekvisitionen ej
åtföljes af kontanter, sändes berättelsen pr
efterkraf, hvilket ökar portot med 15 öre.
Gustaf Vasa jubileet firades med stor
högtidlighet å Lindholmens gård i Uppland
Kristi himmelsfärdsdag. Utom stora skaror
lustresande från hufvudstaden hade äfven
församlingens skolbarn under sina lärares
ledning infunnit sig för att deltaga i
festtåget till minnesstenen, som är rest invid
ruinerna af Lindholmens slott. Tåget
öppnades af barnen, hvilka med små svenska
flaggor i händerna tågade närmast efter
musiken och vid framkomsten togo plats till
höger om minnesstenen. Under ledning af
prosten Forsman afsjöng härefter hela denna
kör af barnaröster reformationssången »Vida
kring jorden». Och så följde det egentliga
högtidstalet af bibliotekarien d:r C.
Annerstedt.
- I Kalmar samlades läroverks- och
folkskoleungdomen, åtföljd af
lärarepersonalen, vid Gustaf Vasa-bysten utanför staden.
Läroverksadjunkten Högborn tolkade det
historiska minnet, och landshöfdingen
Fagerlund nedlade å bysten en minneskrans. »Ädla
skuggor» och »Vårt land» sjöngos af en
dubbelkvartett. Senare hölls i folkskolan
en fest efter särskildt program, hvari ingick
tal, sång och deklamation m. m.
- I Visby samlades barnen i domkyrkan,
där biskop v. Schéele efter psalmsång och
en kort altartjänst höll minnestalet öfver
kung Gösta.
- Vid kung Gröstas bildstod i
Vasaparken i Västerås samlades ungdomen från både
läroverket och folkskolorna. Kyrkoherden
Fåhraeus tolkade dagens betydelse genom
uppläsande af för tillfället författade verser.
- I den s. k. rikssalen i Strängnäs
samlades först läroverkets ungdom och senare
folkskolebarnen till fest. Vid båda
tillfällen hölls föredrag om konung Gustaf Vasas
verk af lektor Isak Fehr.
- Barn och lärarepersonal jämte många
äldre personer i Vika i Dalarne tågade med
skolans flagga i spetsen till Rankhyttan. Från
trappan till kungsladans dörr talade major
Schultzberg öfver dagens betydelse, hvarefter
festdeltagarne fingo bese kungsladaus inre.
- I Svärdsjö, Isala, samlades
hundratals barn vid ladan. Tal höllos och en
minneskrans af enris nedlades vid minnesstenen.
- I Mora samlades barn och äldre till
ett antal af flera tusen. Sedan barnen i
kyrkan afsjungit några sånger, skedde
samling omkring den plats, därifrån Gustaf Vasa
skall hafva talat till Morakarlarne. Från
denna plats höll en af lärarne minnestalet.
- I Norrala, Gflb., hölls festen vid den
sten, som därstädes blifvit rest till minne af
att Gustaf Vasa år 1521 på denna plats
samlade helsingarne till strid.
- På en mängd andra ställen både i
städerna och i landsorten har Gustaf Vasas
minne på olika sätt högtidlighållits genom
flaggning, hel eller delvis ledighet från
undervisningen för dagen, samling i kyrkan
för åhörande af föredrag om dagens
betydelse och utförande af sång, samling i
skolsalar eller å skolgårdar för samma ändamål.
Pä ett och annat ställe har i samband med
det fosterländska minnets firande den
blågula flaggan för första gången hissats på
skolhuset. Dylika fester hafva förekommit
i Halmstad, Falkenberg, Ystad, Landskrona,
Karlshamn, Nyköping, Eskilstuna,
Falköping, Trosa, Enköping, Norrtälje, Östersund,
Sundsvall, Hudiksvall, Helsingborg,
Katrineholm, Malmköping, Västerhaninge, Hällestad,
Skärkind, Ljungby, Vrena, Valdemar svik,
Skönsmo, Gamla Uppsala, Odensala,
Oskarshamn, Nässjö, Borås, Kil, Leksand,
Älfdalen, Gäfle, Bollnäs, Ramsjö, Karlstad,
m. fl. ställen samt vid Södra Vi och
Lun-nevads folkhögskolor.
Domkapitlet ändrar
undervisningstiden. Enligt § 15 af folkskolestadgan äger
skolrådet att efter samråd med kyrkostämma
»stadga de tider af året, de dagar i veckan
och de timmar å dagen, då undervisning skall
i skolorna meddelas». Om församlingarna
härvid blott följt; de i folkskolestadgan
lämnade föreskrifterna, hafva de hittills plägat
tämligen oinskränkt få ordna skoltiden med
hänsyn till lokala förhållanden. Ny synes
det vara slut härpå. Den nye biskopen i
Växjö vill tvinga de småländska
församlingarna att tillämpa den skånska lästiden, och
han synes härutinnan få understöd af k. ni:t.
Vid upprättande af nytt förslag till
reglemente för skolorna inom Hagshults
församling^ Jönk., hade skolrådet därstädes efter
samråd med församlingens kyrkostämma
stadgat bland annat, att undervisningen i
folkskolan borde fortfarande såsom dittills
fortgå under veckans 5 första söckendagar med
6 timmars daglig läsning.
Det af skolrådet och kyrkostämman
antagna förslaget till skolreglemente
fastställdes af domkapitlet i Växjö, dock med den
ändring, att undervisningstiden för
folkskolan bestämdes till sex dagar i veckan med
6 timmars undervisning under hvardera af
veckans 5 första arbetsdagar och med 3
timmars undervisning å veckans sista dag.
Församlingen sökte häri ändring hos k.
m:t under yrkande, att med upphäfvande af
det utaf domkapitlet stadgade tillägget om
3 timmars undervisning å veckans sista dag,
det af skolrådet och kyrkostämman antagna
förslaget till skolreglemente måtte varda i
sin helhet fastställdt.
K. ni:t har den l d:s icke funnit skäl
att i domkapitlets of verk l agade resolution
göra ändring.
Så länge folkskolestadgan gifver
församlingarna en viss frihet att ordna skoltiden
med hänsyn till lokala förhållanden, synes
det vara i sin ordning att församlingarna
ock få göra bruk af denna frihet. Tvång
torde endast under mycket säregna
förhållanden böra förekomma. Huruvida i nu
angifna fall sådana förhållanden förelegat, som
motiverat ett ingripande från domkapitlets
sida, är oss obekant,
Kofoder in natura eller högre
ersättning. Danderyds församling, Sthm,
afslog under förra året lärarens begäran att
få kofodersersättningen höjd från 75 till 100
kr. eller ock kofoder in natura. Efter
klagomåls anförande ålade länsstyrelsen
församlingen att, såvida den ville undgå att förse
läraren med sommarbete och vinterfoder för
en ko, från och med innavarande år till
honom utgifva årlig ersättning härför med det
skäligen fordrade beloppet 100 kr.
Besvären fullföljdes hos kommarkollegium, som
den 5 d:s ej funnit skäl att göra ändring
i länsstyrelsens utslag, enär hinder eller
svårighet att i förevarande fall utgöra kofodret
in natura icke ens föreburits än mindre
visats.
Förening af tjänster. Vid
kyrkostämma med Ö. Kärrstorps församling beslöts, att
klockare- och organistbefattningen skulle
förenas med folkskolläraretjänsteu vid försam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
