Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 22. (752.) 27 maj 1896
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 22
der 1895 sett sina sträfvanden krönas med
framgång. Föreningen har sedan flera år
tillbaka sökt åstadkomma en utredning af
liälsovårdsförhållandena vid våra folk- och
småskolor, och den har för offentliggörandet
af denna utrednings resultat gjort ekonomiska
uppoffringar, som med hänsyn till
föreningens blygsamma tillgångar måste anses ganska
betydande. Det har nu visat sig, att dessa
uppoffringar komma att bära goda frukter.
Den af föreningen anordnade Skolhygieniska
undersökningen har tillvunnit sig
fackmännens erkännande och blifvit betecknad såsom
den första i sitt slag; den har blifvit
åberopad på skolmöten och läkaremöten samt i
riksdagsmotioner och utskottsbetänkanden,
och den har så kraftigt ådadalagt
skolhygi-enens nödvändighet för lärarébildnimgen, att
undervisningen i detta ämne ingått i årets
akademiska feriekurser i Uppsala samt
sedermera försöksvis blifvit införd vid ett af
rikets folkskollärareseminarier. Sveriges
allmänna folkskollärareförening har sålunda
anledning tro, att det arbete och de
kostnader, som från dess sida blifvit på denna
sak nedlagda, skola lända föreningen själf
till heder samt hela folkskollärarekåren och
folkskolan till stort och varaktigt gagn.
*
I årets förnämsta tilldragelse på skolans
område, det stora sjunde nordiska skolmötet
i Stockholm, har vår förening, särskildt
genom de af henne utsedda
bestyrelsemediem-marne, tagit en icke overksam del.
Åtskilliga af de frågor, för hvilka föreningen
lifligast intresserat sig (folkskolans plats i vårt
skolsystem, bättre bibliska taflor, lärarnes
fortbildning m. fl.) voro ock upptagna å
mötets program, och det visade sig vid deras
behandling, att de grundåskådningar, hvilka
inom föreningen i allmänhet gjort sig
gällande, nu hafva den öfvervägande delen af
lärarekåren för sig.
#
Det skönaste minne, som Sveriges
allmänna folkskollärareförening från det gångna
året har att bevara, knyter sig till dess fjärde
ombudtnöte och dess i samband härmed firade
femtonårsfest j hvarvid kretsarnas samlade
förtroendemän hade glädjen att genom personliga
ombud mottaga välönskningar från
broderföreningarna i det öfriga Skandinavien och
i Storbrittannien. Den varma
samhörighetsanda och den ungdomskraftiga hänförelse,
som vid denna minnesfest så otvetydigt trädde
i dagen, utgöra en borgen för, att föreningen,
trots de stora svårigheter den ännu helt visst
har att öfvervinna, går en lyckosam
framtid till mötes.
Nu antydda svårigheter härröra i främsta
rummet ingalunda från de anfall utifrån
eller de söndringsförsök inifrån, för hvilka
föreningen antagligen ej heller under de
följande åren kommer att gå fri.
Erfarenheten har redan lärt, att huru skickligt dylika
anfalls- och söndriogsförsök än planläggas,
så är det sunda omdömet hos föreningens
stora flertal dock klarsynt nog att ganska
snart genomskåda och oskadliggöra dem. Med
hänsyn härtill är sålunda föga att befara.
Långt mera beaktansvärda äro däremot de
svårigheter, som med nödvändighet följa af
orsak er, hvilka i cch för sig äro af ute-
slutande glädjande art, nämligen* f öreningens
alltjämt växande omfång och det i samband
härmed alltjämt växande omfånget af dess
verksamhet. Föreningen har nu med
afseende härå nått den punkt af utveckling, att
det väsentligt ökade arbetet nödvändigt, [-kräfver]-] {+kräf-
ver]+} väsentlig ökade tillgångar. Att så är
fallet har äfven blifvit vitsordadt af de
samlade ombuden, och helt visst skola de af
dem representerade kretsarna ej visa sig
mindre lifligt besjälade af det medvetandet,
att inga stora och varaktiga förmåner kunna
väntas utan någon liten ansträngning och
uppoffring från samtliga intresserades sida.
Stillastående skulle här vara detsamma som
tillbakafall. De vunna segrarna få icke locka
till hvila utan böra blott uppmuntra till ett
än kraftigare fortskridande på den med
framgång beträdda vägen mot det mål, som vår
förening satt såsom sitt:
svenska folkskolans cch folkbildningens
höjande,
enhet och god anda inom lärarekåren och
förbättring af lärarens ställning i allmänhet.
En högre folkskola i
hufvudstaden
existerar sedan två år tillbaka.
Greves-miihlska skolan, ursprungligen en vanlig
folkskola för fattiga barn inom Jakobs
och Johannis församling, har nämligen
ombildats till en öfverbyggnad på
folkskolan. För skolans verksamhet gäller
från den l juli 1894 en ny plan.
Huf-vudbestämmelserna i denna äro följande:
Skolans mål är att åt ett antal gossar och
flickor, som fullständigt genomgått folkskolan,
meddela en efter det praktiska lifvets behof
afpassad fortsättningsundervisning. Vid
intagning af lärjungar utses fattiga barn, som
äro mantalsskrifna i Jakobs och Johannis
församling.
För att vinna inträde som lärjunge vid
skolan fordras att hafva genomgått 14 kurser i
hufvudstadens folkskolor eller äga ett däremot
svarande kunskapsmått äfvensom att vara
vitsordad för flit och godt uppförande.
Skolan är fördelad i två ett-åriga klasser,
hvilka dock i vissa läroämnen undervisas
gemensamt.
Läroåret, som börjar med höstterminen,
omfattar omkring 36 veckor.
Lärjungeantalet utgör tills vidare högst 50.
Undervisningen i de bokliga ämnena
bestrides af skolans rektor och ytterligare en mot
fast lön anställd lärare samt af timlärare
efter behof.
Veckotimplanen har följande ufseende:
l:a kl. 2 a kl.
Modersmålet ........................... 4 3
Matematik..................______ 4 4
Naturkunnighet......._.___......... 2 2
Tyska språket..............____....... 8 8
Bokföring och skönskrifning___ 4 5
Geometrisk konstruktionsritning
(för gossarne)._......___........... 2 2
Frihandsteckning _____........___ 2 2
Sång......................................... 2 2
Gymnastik.............................. 3 3
Slöjd och handarbete .....______ 6 6
Summa 37 37
Lärokurserna äro i sammandrag:
Modersmålet: Form- och satslära.
Uppsatsskrifning. Talöfningar. Litteraturläsning.
Matematik: Aritmetiska
tillämpningsöfning-ar. Sifferekvationer. Geometri: motsvarande
Euklides’ böcker l-4.
Naturkunnighet: Hälsovårdslära. Kemi.
Tyska språket: Det viktigaste af form- och l
satsläran. Läse-, tal- och skriföfningar. Hem
temata.
Bokföring: l:a kl.: Bokföring tillämpad på
handtverk eller detaljhandel (4 böcker). 2:a
kl.: Fullständig kurs i detaljhandelsbokföring
(6 böcker). Affärsskrifvelser.
Geometrisk konstruktionsritning: Öfningar,
motsvarande kurserna i bevisande geometri.
Frihandsteckning: Öfningar efter
väggplanscher, gipser, fristående föremål och klotsar.
Skolans rektor är hr P. E. M. Fischier.
Öfriga lärare äro folkskolläraren C. J.
Bro-vall, fil. kand. J. A. Hell ma n, K. A. D,
Heiimann och F. V. Nilsson samt fil.
lic. A. Rmgholin.
Under det nu afslutade läroåret hafva
i skolan varit inskrifna 21 lärjungar i
lägre och 19 i öfre klassen.
#
Sedan skolan i sin nya form varit i
verksamhet två år, kunde under förra
veckan för första gången afgångsexamen
anställas med öfre klassens 19 lärjungar.
Först skedde skriftlig examen (omfattande
uppsatsskrifning på svenska och tyska
samt räkning). Därefter ägde i fredags
och lördags den muntliga examen rum
i närvaro af direktionsledamöter och
tillkallade vittnen. Resultatet blef, att 15
lärjungar erhöllo afgångsbetyg.
Hufvudintresset vid examen vände sig
helt naturligt kring det spörsmålet,
huruvida den egentliga folkskolekursen kan
tjäna som grundval för en
tillfredsställande undervisning i främmande språk.
Den »mellanskola», hvarom hrr Berg
och Hammarlund motionerat i riksdagen,
skulle vara tfre-årig (12-15 år) och
förläggas ofvanpå ett stadium, motsvarande
härvarande folkskolors 12:e kurs.
Vid ombildningen af Grevesmiihlska
skolan hade man äfven ursprungligen
tänkt sig en dylik tre-årig skola, men det
visade sig, att penningemedlen ej räckte
till härför. Man fick då nöja sig med
en /m-årig skola (13-15 år) och
sålunda uppskjuta undervisningen i det
främmande språket ytterligare ett år.
Trots att sålunda kursen i tyska
språket endast omfattat två år, erkändes
emellerlid allmänt, att lärjungarne i detta
ämne stodo på ungefär samma
ståndpunkt som de, hvilka genomgått fem
klasser vid allmänna läroverket. Det
experiment, som här gjorts, kan sålunda
sägas hafva utfallit mycket
tillfredsställande.
*
Behofvet af Öfverbyggnader på
folkskolan gör sig för hvarje år allt mera
kännbart. Det vore önskligt, att äfven
inom öfriga församlingar i hufvudstaden
detta behof kunde blifva tillfredsställdt.
Enligt hvad det förljudes lär
Sällskapet för folkundervisningens befrämjande
vara betänkt på att ombilda sin skola
till en dylik öfverbyggnad. Man skulle
därigenom kunna få ett slags
»profsko-la», hvilket vore af icke ringa betydelse,
förutsatt att den så ordnades, att den
verkligen kunde tjäna till ledning för de
samhällen, hvilka önskade upprätta
praktiska Öfverbyggnader på sina folkskolor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0328.html
