Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 23. (753.) 3 juni 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 23
SVENSK LÄRARETIDNING.
339
renheter, man vunnit på de ställen, där
densamma tillämpats. Ur
folkskoleinspektörernas berättelser kunde hämtas
upprepade uttalanden om det goda resultatet af en
dylik anordning i afseende på såväl skolgång
som undervisning; för både lärare och
lärjungar hade faran för öfveransträngning varit
mindre vid samlad skoldag än vid delad. På
de ställen, där en dylik anordning
tillämpats i flera tiotal år, hade man ej funnit
anledning att vidtaga ändring i den riktning
att fördela lästiden på för- och
eftermiddagen.
Det uttalande i frågan, som gjordes af
nordiska skolmötet, hade följande lydelse:
Skolarbetets anordning såsom
förmiddagsläsning är fördelaktig, emedan den
a) befordrar jämn skolgång;
b) tillskyndar skolarbetet en kvalitativ vinst,
i det att ett större mått af samlad energi står
till både lärares och lärjungars förfogande före
intagandet af dagens hufvudmåltid; och
c) möjliggör i högre grad än den på
för-och eftermiddag fördelade läsningen: vård om
barnens sedliga lif, uppfostran till arbetsamhet
och praktisk duglighet samt ekonomisering
med tiden.
Centralstyrelsen vill nied anledning af det
anförda framlägga följande fråga:
6) Anser kretsen önskligt, att till § 22
lägges ett nytt moment af det innehåll, som
reservanten yrkat?
7. Till och afträdestid för den extra
ordinarie lärarepersona/en.
Bestämmelserna i § 34 mom. 2 äro
affattade i enlighet, med stadgandet i k.
kungörelsen den 15 nov. 1895. hvilken
utfärdades med anledning af yrkanden från
lärarekretsar, särskildt från elfte allmänna
folkskolläraremötet - yrkanden, hvilka ju
inneburo vida mera, än hvad regeringen ansåg
sig kunna tillmötesgå. Man har emellertid
trott sig finna, att bestämmelsen om
uppsägningstiden, ifall den bokstafligen tillämpas,
är ägnad att medföra olägenheter icke
allenast för småskollärarinnorna m. fl. vid
sökande af annan befattning utan äfven för
skolråden särskildt i fråga om extra
ordina-rier vid af- och tillträdande.
Om en lärarinna vid småskolan söker en
ny befattning och utnämnes till densamma
t. ex. den 15 januari, så uppsäger hon då
sin tjänst och blir ledig den 15 maj. Strax
efter den 15 januari annonseras den f
rån-trädda platsen ledig; men den nytillträdande
kan icke tillsättas förrän t. ex. den l mars.
Denne uppsäger då sin tjänst och blir
le-ledig att tillträda den l juli. Mellan den
15 maj och den l juli blifver alltså vikariat
af nöden, så vidt undervisningen pågår.
Af-och tillträdestiderna infalla således hvilken
tid på året som helst, och en tids vikariat
synes bli behöfligt vid nästan hvarje ledighet,
så framt man icke genom särskilda
öfverenskommelser kan ordna af- och
tillträdandet på förmånligare sätt. Det är ofta svårt,
om icke omöjligt, att anskaffa en vikarie för
några veckor midt under lästerminen. Det
kan därför ifrågasättas, huruvida det icke
vore lämpligt att - oberoende af
småskollärarinnornas m. fi. rättsliga ställning för
öfrigt - stadga enahanda af- och
tillträdestider för deras befattningar som för tjäns-
terna vid folkskolan. Får lärarinna i så fall
ny befattning, så har hon därigenom
uppsagt sin tjänst från den förut innehafda
intill den tid, då hon enligt lag skall tillträda
den nya. Ifall vikariat härvid vore
påkalladt, inf olle ja detta vid lämpligaste tid.
Nuvarande bestämmelse torde kunna, därest
skolrådet visar sig mindre tillmötesgående,
rent af hindra en lärarinna att söka en
förmånligare plats. Gifvetvis gälla här
påpekade olägenheter lika mycket eller kanske
mer landsbygdens skolor som städernas.
Med anledning häraf får centralstyrelsen
fråga :
T) Anser kretsen, att en ändring i § 34
mom. 2 bör göras i det syfte, att till- och
afträdestider bestämmas för den extra
ordinarie lärarepersonalen och
småskolepersonalen i likhet med hvad finnes stadgadt
angående den ordinarie lärareper sonalen f
8. Andra ÖnskningsmåL
Vid studerandet af kommitterades
betänkande finner man sannolikt ännu flera
punkter än de här angifna, i hvilka
ändringar eller tillägg kunna anses påkallade.
Centralstyrelsen gör icke anspråk på att i
detta fall anses hafva uppmärksammat allt,
som måhända bort påpekas. Olika lokala
förhållanden, hvilka centralstyrelsen icke
fullt kunnat ha kännedom om, spela ju
också härvid en viss roll. Det står
naturligtvis kretsarna öppet att i hvilka punkter
som helst - äfven de här oberörda -
afgifva utlåtanden och framställa yrkanden,
hvilka centralstyrelsen därefter vill
sammanfatta och efter bästa insikt vidare behandla.
Centralstyrelsen får alltså fråga:
8) Anser kretsen några ytterligare
ändringar eller tillägg i förslaget önskvärda
och i så fall hvilka?
Slutligen får centralstyrelsen fråga?
9) Hvilka åtgärder böra från föreningens
sida vidtagas för genomförandet af kretsens
önskningsmål i föreliggande ärende?
Uttalanden i föreliggande ämne böra vara
insända till centralstyrelsen inom den l
oktober 1896.
Utlåtanden af kyrkostämmor m, fi,
Öfver kommittéförslaget angående de
större städernas folkskoleväsende hafva
under senaste veckorna ytterligare
åtskilliga utlåtanden afgifvits af kyrkostämmor
och myndigheter.
Stockholm.
Såsom i förra numret nämdes, har
folkskolestyrelsen enhälligt af styrkt
kommitterades förslag. Efter en längre motivering, i
hvilken särskildt framhålles, att förslagen om
Skolfullmäktige och skolnämder äro en
påtaglig försämring i nuvarande anordning
härstädes, slutar öfverstyrelsen med att
hemställa, »att de af kommitterade föreslagna
stadgarna ej måtte hvad Stockholm beträffar
föranleda till någon Eders k. m:ts åtgärd».
Göteborg.
Stadsfullmäktige hafva, såsom var att vänta,
enhälligt uttalat sig mot förslaget om
särskilda Skolfullmäktige, därvid hänvisande till
allmänna folkskolestyrelsens här förut
återgifna utlåtande (Sv. Ltg n:r 18).
Under den korta diskussion, som föregick
beslutet, framhöll professor Ernst Carlson, att
han ej kunde se, huru k. m:t skulle kunna
belasta kyrkostämmorna med en rättighet, som
de själfva ej ville ha. Skolfullmäktige skulle
komma att utgöra en delegation af
kyrkostämmorna. Detta var teoretiskt sedt mycket
tilltalande, men komme nog i praktiken att
medföra olägenheter, och skolväsendet behöfde för
sin sunda utveckling framför allt att i lugn
och rö få fortsätta det arbete, som hittills
utförts väl och ined jämförelsevis mindre
kostnader än i andra större städer, exempelvis
Stockholm.
Malmö.
Skolrådets majoritet hade instämt i ett
af folkskoleinspektören d:r A. O. Stenkula
afgifvet utlåtande, i hvilket
kommittéförslaget underkastas en särdeles skarp kritik
Vi återgifva för dagen endast följande:
I vissa fall skulle genom den bot,
kommitterade förorda, stadsskolornas ställning i
flera viktiga fall betydligt försämras.
Kommitterades förslag lider nämligen af det
grundfelet, att det ej tränger till och upprycker
själfva roten af det onda. Bundna som de
äro af vissa icke befogade förutsättningar, hafva
de försummat att taga steget fullt ut, att
fullständigt skilja stadsskolan från landtskolan,
att gifva den förra en pedagogiskt,
administrativt och statistiskt fullt själfständig ställning.
I hufvudsak hafva de byggt den nya
organisationen på den gamla ohållbara grunden,
hvarjämte de pålagt stadsskolan åtskilliga nya,
hennes fria utveckling hämmande band.
Det, som enligt folkskoleinspektörens och
skolrådets mening framför allt gör
kommit-téförslaget oanvändbart, är skapandet af den
nya kommmunala representation, som
kallas Skolfullmäktige. Efter en utförligare
kritik och utredning kommer
folkskoleinspektören till den slutsats, att »såväl för
folkskolans egen skull som för samhällets
bör ingen särskild representation för skolans
räkning skapas, utan bör vården om hennes
ekonomiska intressen öfverflyttas från
kyrkostämman till stadsfullmäktige».
Mot förslaget till folkskolestadga hade
inspektören gjort en mängd
detaljanmärkningar, på grund hvaraf skolrådet afstyrkte
förslaget i den form, hvari det nu förelåg.
Enhälligt godkände kyrkostämman denna mening.
I fråga åter om skolfullmäktigeförslaget
hade kyrkoherdarne Dalin och Visett
reserverat sig mot skolrådets tillstyrkan af d:r
Stenkulas förslag om att öfverlåta
skolbudgetens bestämmande åt stadsfullmäktige. Den
förre ville hafva Skolfullmäktige, valda pä
gemensam kyrkostämma; den senare ville
hafva kyrkans och skolans angelägenheter
öfverlämnade åt kyrkofullmäktige.
Då ärendet i fredags föredrogs vid
kyrkostämman, uppstod en längre debatt, som
slutade med att stämman utan votering beslöt
att uttala sig för rent afslag å
kommittéförslaget utan att sätta något annat förslag
i stället. Flertalet tycktes föredraga den
hittillsvarande ordningen, så länge nuvarande
kommunala rösträttsförhållanden existera.
Kyrkostämman vore visserligen en tung och
ovig apparat i de större städerna, men dock
en mera demokratisk institution än hvilket
slag af fullmäktige som helst. Ingen enda
talare yrkade bifall till förslaget om
Skolfullmäktige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
