Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 23. (753.) 3 juni 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 23
i medeltal 36,3. Härtill kommer för
söndags- och aftonskolorna 1,496. Hela
barnantalet var således 24,084.
Skoiförsummel-serna utan giltigt hinder var i medeltal 0,1
%’ af hela antalet läsdagar och samtliga
försummelserna allenast 7 X, det minsta
medeltal, som hittills förekommit. »Om
barnens uppförande i skolorna kan icke gärna
annat än godt sägas», heter det i berättelsen.
Hela antalet skolpliktiga barn i
hufvudstaden utgjorde 37,797 eller 12,2X af nela
befolkningen (267,100). Dessas fördelning
i procent på olika slags skolor ses af
följande tabell:
1893: 1895:
i hufvudstadens folkskolor............71,3 76,3
i folkskolor utom distriktet ......... 1,2 0,9
i allmänna läroverk och fackskolor 6,5 6,3
i enskilda skolor........................10,8 10,i
i hemmen................................. 0,6 0,4
90,4 94,o
Återstående 6 % utgjordes af sådana, som
undervisades i abnormskolor, hindrats af
sjukdom, erhållit afgångsbetyg eller tillhört yngsta
åldersklassen. Om 237 eller 0,7 % saknas
uppgifter.
Antalet lärosalar utgjorde 504, hvadan icke
mindre än 119 afdelningar måst undervisas
på eftermiddagarna, en olägenhet, som
kommer att betydligt minskas, sedan två större nu
projekterade skolhus blifvit uppförda.
I berättelsen är intagen en redogörelse
för det sjunde nordiska skolmötet jämte några
uttalanden om mötet från grannlanden. Det
är, så vidt vi veta, första gången ett
skolmöte i hufvudstaden blifvit uppmärksammadt
i skolstyrelsens berättelse om skolväsendet.
I denna redogörelse säges bland annat:
Den personliga bekantskapen och det direkta
tankebytet med personer, som arbeta för sam
ma mål men ofta under olika yttre och inre
förhållanden, måste vara lärorikt för dem
själfva och gagna den sak, åt hvilken de ägna
sina bästa krafter. Blicken vidgas, nya
synpunkter erhållas, ljus utbreder sig of ver månget
område, som dittills varit dunkelt och kanske
försänkt i mörker, frågor och spörsmål, som
måst lämnas obesvarade, finna sin lösning.
Under året hafva inrättats två nya
skolkök, så att nu finnas sådana inom sex af
hufvudstadens åtta församlingar. I ett af de
nyinrättade skolköken, nämlingen det i Adolf
Fredriks församling, tagas flickorna icke från
den dagliga skolan utan från söndags- och
aftonskolan, en anordning hvarigenom denna
undervisning kominer just de allra fattigaste
barnen till del.
Göteborgs folkskolor.
Ur den nu utkomna berättelsen öfver Grö
teborgs skolväsende för 1895 meddelas följande
korta utdrag.
Lärarepersonalen har under året ökats
med 3 och var vid årets slut 357. Antalet
skolbarn utgjorde 13,677 eller 360 flera än
förra året. Barnen voro fördelade på 367
olika afdelningar.
Summan af till staden hörande
skolpliktiga barn utgjorde 17,600
Skolförsummclserna utan giltig anledning
hafva ytterligare minskats, särskildt
beträffande småskolorna samt fortsättnings- ooh
repetitionsskolorna.
För repetitionsskolan hade
folkskoleinspektören i samråd med lärarepersonalen under
1894 utarbetat undervisningsplan, hvilken
underställdes styrelsens pedagogiska
afdelning. Denna gjorde några ändringar och
anmodade inspektören att ytterligare
öfverlägga ined lärarne oin densamma. Efter
denna granskning blef förslaget af
skolstyrelsen godkändt att tillämpas från början af
1895. Enligt den sålunda antagna
undervisningsplanen läses kristendom 2,
modersmålet 4V2 samt räkning 2 Va timmar,
hvarjämte skall förekomma l timmes sång;
summa 10 timmar i veckan. Flertalet lärjungar
hafva inhämtat tredje årsklassens kurs eller
till och med en del af fjärde.
Såsom folkskolans högre afdelning räknas
femte och sjette årsklasserna, motsvarande
sjunde och åttonde skolåren. Vid
höstterminens början anmäldes till inträde i femte
klassen 345 och mottogos 281; till sjette
klassen anmälde sig 81 och mottogos 68.
Af särskildt intresse är redogörelsen
därom, att för första gången läkareundersökning
af samtliga barnen i folkskolans första klass
under året ägt rum. För ändamålet hafva
stadsfullmäktige på grund af framställning
från skolstyrelsen beviljat 750 kr.
Undersökningen har verkställts af två läkare och
afsett utrönande om barnens lämplighet för
deltagande i gymnastiken.
Undersökningen har - skrifver G. H. T. -
skett efter alldeles samma mönster som i de
allmänna läroverken. Därigenom blir man i
tillfälle att jämföra sjuklighetsförhållandena
i de företrädesvis af förmögnares barn
besökta läroverken och i den företrädesvis af
mindre bemedlade barn besökta folkskolan.
En sådan jämförelse är lärorik. Hem, näring
och andra omständigheter, som inverka på det
uppväxande barnets hälsa och krafter, äro
ju i sorgligt många fall hvarandra så olika.
Å ena sidan fullt upp af luft, ljus, utrymme,
föda, renlighet, den omsorgsfullaste
omvårdnad; å andra sidan allt för ofta
trångboddhet, en osund bostad i mörker och fukt, knapp
och dålig näring, till och med vanvård.
Icke dess mindre är skillnaden i
hälsotillståndet ej så stor, som man kunnat vänta.
Sammanräknar man i läroverkens fem lägre
klasser de, som helt befriats från gymnastik
och de som hänvisats till s. k. svagrote, allt
för sjuklighet, så utgör det 9 procent af
hela gossantalet. Af gossarne i folkskolans
första klass i Göteborg åter hafva 9,4 proc.
uteslutits från gymnastik af samma anledning.
På båda hållen äro samma sjukdomar
öfvervägande, med ett kännetecknande
undantag. »Allmän svaghet» är den vanligaste
anledning till uteslutning från gymnastik i
folkskolan, medan den intager först fjärde
rummet bland anledningarna i läroverken.
Sjukdomar i cirkulationsorganen och i
rörelseorganen samt bråck äro i öfrigt de
allmännast förekommande på båda hållen.
Flickorna i folkskolan äro sjukligare eller
klenare än gossarne: 11,7 procent af dem
hafva af sådan anledning uteslutits från
gymnastik. Men den siffran skulle säkerligen
vida öfverträffas af en motsvarande för
flickläroverken, om en sådan funnes, hvilket icke
är fallet, i det att gymnastiken där är valfri.
Ty våra högre flickskolors sjuklighetsprocent
är fruktansvärd - ej mindre än 61,7 procent,
enligt de bekanta Keyska undersökningarna
af 1884.
Såsom en annan beaktansvärd nyhet
nämnas de fria lekarna. Folkskolestyrelsen och
enskilda personer i samhället lämnade i fjor
medel härtill. Försöket, som begränsas till
gossarne i folkskolans tredje och fjärde klas-
ser, slog förträffligt ut, de unga lekte med
lif och lust, och i år kommer denna sak
att ytterligare utvidgas; flera lärare skola
genomgå lekkursen på Nääs i sommar.
Till hvad folkskolestyrelsen gjort i syfte
att befordra ett godt hälsotillstånd bör
läggas det, att tillfälle till bad under året
erhållits i ett tredje badhus, nämligen den
Renströmska badanstalten, hvarigenom
antalet badande barn oeh antalet bad högst
ansenligt ökats.
I berättelsen äro återgifna ritningarna till
det vid Djurgårdsgatan inrättade präktiga
skolköket, hvilka på grund af en åtföljande
fullständig förteckning på nödiga inventarier
kunna vara en god ledning vid upprättande
af dylika undervisningsanstalter.
Litteratur.
Historien i fortcel/inger for skolen og h j em"
met af d:r A. Rceder. Kristiania, H. Asche"
houg & C:os förlag. Pris häftad: 5 kr.
Världshistorien intager som bekant en
mycket blygsam plats på folkskolans
läroplan. Det är väl endast uti en och
annan fortsättningsskola samt i de större
samhällenas mera utvecklade folkskolor, som
förhållandena medgifva, att undervisningen
i historia utsträckes öfver fäderneslandets.
Och äfven i dessa skolor gör den
begränsade tiden det svårt att anordna denna
undervisning så, att den medför något
afsevärdt gagn. Bäst torde den fylla sin
uppgift, om den meddelas i form af åskådliga
skildringar från världshistoriens mest
betydelsefulla skeden, muntligen framställda af
läraren. Men hvar finna lämpligt stoff till
sådana skildringar?
Visserligen sakna vi icke samlingar af
sådana, men en del af dem äro alldeles
onjutbara för barn. Andra, t. ex. Grubes
för sin tid förträffliga skildringar ur sagan och
historien, äro numera delvis föråldrade, och
de nyare, d:r Ekmarks Läsebok till allmänna
historien samt prof. BoéthiuV Historisk
läsning, äro ännu icke fullständigt utgifna.
Under sådana förhållanden torde d:r Easders
Historien i fortasllinger vara förtjänt af att
äfven hos oss uppmärksammas.
Detta arbete utgör en ganska omfattande
samling (782 sidor) berättelser och
skildringar af historiska personligheter,
tilldragelser och kulturförhållanden, hämtade från
både de nordiska folkens och andra folks
historia. Utan att hafva något strängare
samband gifva de dock i sin helhet en
öfversikt af den historiska utvecklingen. I
hufvudsak hafva de ordnats efter
tidsföljden.
Kulturhistoriska skildringar hafva
upptagits till jämförelsevis stort antal. Man
finner sålunda ganska utförliga redogörelser
för bokstafsskriftens uppkomst,
uppfinningarna af uret, krutet och papperet, folknöjen
i det gamla Rom, romersk lyx under
kejsartiden, an belägring under medeltiden, de
gamla nordbornas dagliga lif, lägerlif under
30-åriga kriget o. s. v. samt
lefnadsteckningar af Fulton, Stephenson, Livingstonc
och andra de fredliga idrotternas hjältar.
Då arbetet är norskt, har helt naturligt
en stor del af detsamma ägnats åt Norges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
