Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 27. (757.) 1 juli 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 27
SVENSK LÄRARETIDNING.
397
gemensamma organisationen så rymlig
och så tilltalande, att inga tankar och
planer i den vägen någonsin behöfva
uppkomma.
Folkskoleväsendet i de större
städerna. I måndags behandlade Östermalms
församling härstädes det kungl,
kommittéförslaget angående de större städernas
folkskoleväsende. Skolrådet hade tillstyrkt
församlingen att afgifva följande yttrande:
Då enligt församlingens uppfattning
behofvet af en helt och hållet ny organisation af
hufvudstadens folkskoleväsende icke gjort sig
gällande utan tvärtom en mycket kraftig
utveckling af våra folkskolor ägt rum under den
nuvarande organisationens verksamhetstid.,
rinner sig församlingen böra afstyrka både den
af kommitterade föreslagna förordningen om
Skolfullmäktige och skolstyrelse och det
därmed sammanhängande förslaget till stadga
ang. folkundervisningen i vissa städer,, såvidt
angår Stockholm, där undantagsförhållanden,
beroende på den större folkmängden m. m.,
i alla händelser påkalla särskilda
undantags-stadgandeii. På samma gång anser
församlingen dock, att nu gällande stadga för
folkundervisningen i Stockholm i åtskilliga
hänseenden kan behöfva tillägg, förtydliganden
och förändringar, och att för sådant ändamål
kommitté rad e s förslag i flera punkter
förtjänar afseende och bör komma under
öfvervägande vid en blifvande särskild
omarbetning af nu gällande stadga för hufvudstadens
folkskolor, en omarbetning, för hvilken
nuvarande organisation icke kan eller bör
utgöra något hinder.
Efter en kort diskussion, hvarunder
aktuarien K. Sidenbladh yrkade uteslutande
af det erkännande, skolrådet i åtskilliga
hänseenden velat gifva kommitterades
förslag, blef ofvanstående hemställan af
kyrkostämman antagen.
- Kungsholms församling härstädes
beslöt vid samma dag hållen kyrkostämma att
biträda sitt skolråds afstyrkancle utlåtande
samt antog följande af kyrkoherden
llyde-man formulerade utlåtande:
Med erkännande att kommitterade för
ordnandet af folkundervisningen i rikets större
städer i sitt betänkande och förslag nedlagt
stor förtjänst i sitt försök att bringa
folkskoleväsendet i cle större städerna till formell
enhet, hyser dock församlingen stora
betänkligheter mot dess tillämpning liar i
Stockholm, där man hittills icke ens lyckats bringa
den territoriella folkskoleekonomieii till en för
hela staden lika och gemensam angelägenhet.
Dessutom anser församlingen allt för mycket
vågadt att fråntaga skolan det direkta
personliga intresse,, som nuvarande organisation af
skolans styrelse tillförsäkrar deri. För öfrigt
fruktar församlingen, att deri erkändt goda
och jämna utveckling, som folkskolan här
under den nuvarande regimen mer och mer
vunnit, kan genom en så genomgripande
förändring i styrelsesättet bli för längre ticl
hämmad. Församlingen vill därför, i likhet med
hvad skolrådet i sin skrifvelse till
församlingen i ärendet yttrat, afstyrka förslagets
antagande i hufvudstaden.
– Vid kyrkostämma med Helsingborgs
stadsförsamling sistlidne torsdag gaf
kom-mittéförslaget anledning till en lång och
liflig diskussion. Till dess försvar
uppträdde endast kamrer J. Ljungh, hvilken
såsom sin öfvertygelse framhöll, att
församlingarna komme att till Skolfullmäktige
välja endast sådana personer, hvilka de
visste med intresse och sakkännedom kunna
handhafva folkskolans angelägenheter. Mot-
sidans hufvudtalare voro varf stimm ermannen
N. Andersson, snickaren Joh:s Persson och
kyrkoherden G: Högstedt, hvilken senare
betonade, att projektet om Skolfullmäktige
aldrig skulle kunna tillvinna sig riksdagens
bifall och att ingen som helst garanti
funnes för, att de enligt gällande röstskala
utsedda fullmäktige skulle hafva något
synnerligt intresse för folkskolan.
Grenom öppen omröstning beslöt stäminan
nästan enhälligt att för sin del afstyrka
förslaget om införande af Skolfullmäktige.
Statsbidrag för sinnesslött
döf-stumt barn, öfverlämnadt till enskild
undervisningsanstalt. Sedan riksdagen
bifallit en af k. m:t gjord framställning om
anslag af allmänna medel till
döfstumskole-distrikt, som till enskild undervisningsanstalt
öfverlämnat sinnesslött döfstumt barn, samt
om dylikt anslags utgående från
förslagsanslaget till befrämjande af döf
stumundervisningen, har k. m:t i kungörelse af den
5 d:s förordnat,
att döfstumskoldistrikt, hvars skolstyrelse
rinner lämpligt att på distriktets bekostnad
till enskild undervisningsanstalt Öfverlämna
sinnesslött döfstumt barn, som är mottagligt
för undervisning, må uppbära för hvarje
sådant barn lika stort årligt statsbidrag, som
enligt kungörelsen angående anslag af
allmänna medel till döfstumskolor den 31 maj
1889 skulle hafva tillkommit distriktet, om
barnet varit intaget i af distriktet anordnad
skola, dock under villkor, att de lärare, som
äro anställda vid den läroanstalt, dit barnet
blifvit öfverlämnadt, hafva den behörighet,
som i lagen angående döfstumuiidervisningen
den 31 maj 1889 är föreskrifven, och att
vederbörande inspektör rinner barnets vård och
undervisning tillfredsställande.
Upphäfdt afsättningsbeslut.
Folkskolläraren M. Th. Viman i Ekebyborna
hade, med bifogande af läkarebetyg, hos
församlingen skriftligen anhållit, att
skolrådet ville med stöd af k. kungörelsen den l
juni 1894 angående aflönande i vissa fall
af vikarie för sådan ordinarie lärare eller
lärarinna vid folkskola, som af sjukdom
ur-ståndsättes att fullgöra sin tjänst, ombesörja
utfående af statsbidrag till aflöning af V:s
vikarie. Yid pröfning af lärarens
ansökning lämnade skolrådet densamma utan
afseende på den grund, att skolrådet ansåge
V:s sjukdom obotlig, samt beslöt, då V.
tillföljd af försvagad hörsel icke själf kunde
nöjaktigt sköta undervisningen, hvarför han
ock haft biträdande lärare anställd alltsedan
den l juli 1893 samt redan år 1896 vore
berättigad till full pension, att entlediga
honom från lärarebefattningen från och med
den l juli sistnämda år.
Öfver nämda beslut besvärade sig V. hos
domkapitlet i Linköping, hvilket den 19
december 1895 resolverade,
att då skolrådet saknat skäl för sin vägran
att rekvirera det sökta statsbidraget, samt då
i fråga om klagandens afskedande skolrådet
icke ställt sig till efterrättelse § 32 i gällande
folkskolestadga och sålunda lagstridigt förfarit,
domkapitlet, med undanrödjande af båda de
öfverklagade besluten, förständigat skolrådet
att i föreskrifven ordning söka utfå
statsbidrag till aflönande af V:s vikarie.
Skolrådet sökte häri ändring hos k. m:t,
hvilken genom utslag den 5 juni förklarat
sig ej hafva funnit skäl att göra ändring i
domkapitlets utslag i hvad skolrådets
beslut om V:s skiljande från hans
innehafvande lärarebefattning därigenom upphäfts,
men beträffande målet i öfrigt så enär den
omständigheten att skolrådet icke till
aflönande af den person, som uppgifvits hafva
varit Y:s vikarie, rekvirerat bidrag af
statsmedel, icke är af beskaffenhet att inverka
på Y:s rätt, samt vid sådant förhållande
domkapitlet saknat fog att i anledning af
Y:s yrkande ingå i ompröfning af frågan
om skolrådets åliggande i berörda afseende,
har domkapitlets utslag i denna del blifvit
af k. m:t undanröjdt.
Folkskollärare, klockare och
organist kan ej afsättas på grund af
sjukdom. Eds församling beslöt å
kyrkostämma den 20 oktober 1895 att afsätta
folkskolläraren, klockaren och organisten
därstädes L. G. Jakobsson från hans innehafda
befattningar med anledning af den obotliga
sinnessjukdom, hvari han råkat.
På anförda besvär blef dock detta
beslut genom utslag den 25 sistl. januari af
Karlstads domkapitel upphäfdt, såsom synes
af redogörelse i denna tidning n:r 6 för
i år.
Häröfver besvärade sig församlingens
kyr-ko- och skolråd hos k. m:t, hvilken
emellertid den 5 sistl. juni funnit »sådana
omständigheter icke förelegat, på grund hvaraf
kyrko- och skolrådet samt kyrkostämman
lagligen ägt att på sätt som skett entlediga
Jakobsson från hans innehafvande
befattningar», hvadan »det slut, hvartill
domkapitlet i målet kommit, blifvit af k. m:t
fastställdt».
Utbekommande af resterande lön.
Folkskolläraren A. Almgren i Kilanda hade
hos kammarkollegium anfört besvär mot
länsstyrelsens den 29 april 1895 gifna resolution
i fråga om utgörande af resterande
löneförmåner till klaganden. Kollegium har nu
genom utslag meddelat,
att som, hvad beträffar klagandens yrkande
om utfående af mistade löneförmåner för åren
1890 och 1891 klaganden härom redan förut
aii-hängiggjort talan, hvilken blifvit på anförda skäl
afslagen ej mindre af länsstyrelsen än äfven
af kammarkollegium genom den 30 januari
1893 meddeladt laga kraftvunnet utslag,
lämnas de af klaganden nu anförda enahanda
besvären utan vidare afseende af
kammarkollegium; men enär vidkommande besvären
i öfrigt k. kungörelsen den 5 oktober 1891
angående förändrad lydelse af l § i k.
kungörelsen den 20 januari 1882 om aflöning åt
lärare och lärarinnor vid folkskolor och
småskolor uttryckligen föreskrifver, att vid
folkskola anställd ordinarie lärare eller lärarinna,
som i denna egenskap oförvitligen tjänstgjort
under fem år, skall för åtta månaders
undervisning af i skolåldern varande barn i årlig
lön erhålla minst 700 kronor, samt klaganden
i öfverensstämmelse härmed desto hellre måste
anses berättigad att från och med år 1892
komma i åtnjutande af sådan förhöjd lön,
som Kilanda församling ostridigt från och med
sistnämda år till folkskollärarnes
pensionsiii-rättriing betalt pensionsafgift för klaganden
efter en till 700 kronor beräknad årlig lön;
alltså och då församlingen vid sådant
förhållande ock varit skyldig tillhandahålla
klaganden sistnämda lönebelopp, ehvad fullt
statsbidrag därtill erhållits eller icke, kollegium
funnit skäligt att, med ändring af länsstyrel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
