Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 28. (758.) 8 juli 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 28
- En skolorgel har i dagarna inköpts till
Kulltorps folkskola, Jönk. En gammal
musikälskare hade för ändamålet testamenterat
200 kr. till församlingen att utfalla efter
testa-tors död.
- Vid sin afgång från skolan fick lärarinnan
Klara Lindbladh i Virke, Mim.,
midsommardagen mottaga en subskriberad gåfva,
bestående af en kaffeservis af silfver samt 100 kr.
i guld.
- Två skollofskolonier, hvardera omfattande
12 barn, gossar ocho flickor, har Kristianstad
i år utsändt till Åhus. Småttingarna, som
tillses af en lärarinna och en lärare, skola
stanna på landet 7 veckor.
- Samarbetet mellan hem och skola anser
diskussionsföreningen å Nääs bäst främjas
därigenom, att läraren rätt sköter sitt kall
och att undervisningen ställes så, att
barnen-draga direkt nytta af densamma i det
praktiska lifvet.
- Vid blåbandskonferensen i Luleå förliden
vecka tjänstgjorde såsom generalsekreterare
folkskolläraren G. Granér i Motala. Till
verkställande utskottsmedlemmar af Sveriges
blå-bandsförening utsagos bland andra
folkskollärarne J. H. Eurenius i Dannemora och P.
J. Nordqvist i Kansäter.
- / 44 år hade folkskolläraren E. G.
Ven-sell i Vallby, Upps., den 30 sistl. juni verkat
i undervisningens tjänst, däraf i 38 år såsom
lärare i sin födelseförsamling. Hr V., ännu
vid full hälsa och arbetskraft, har nu såsom
pensionär bosatt sig i Väppeby i
Enköpings-Näs församling.
- Folkhögskolefest, besökt af omkring 200
deltagare, firades den 27 juni vid Grimslöfs
folkhögskola, Först aftäcktes ett porträtt af
skolans stiftare, f. statsrådet G. Vennerberg.
Skolans föreståndare M. Hammarberg höll
därpå tal »om folkbildningen». Sedan
ytterligare föredrag hållits och sånger sjungits,
öfverlades om bästa sättet att bevara
ungdomen mot de i lifvet mötande frestelserna.
- De långa katekeskursernas inskränkning
påyrkades vid Södra Mörekretseiis senaste
sammanträde. Härigenom skulle den motvilja
mot katekesutanläsningen, som man trott sig
finna hos barnen och på vissa håll äfven hos
föräldrarna, kunna minskas. Fordran, att
barnen på en gång skulle hafva hela
»utvecklingen» i minnet, öfverstege rättmätiga
anspråk.
- Svenska flaggan har anskaffats till
nedan-nämda skolor: Amiralitetsförsamlingens i
Karlskrona nya folkskolehus, Söderviks skola
å Öland, Viksbergs skola i Sala
stadsförsamling, Ås folkskola och fyra folkskolor i Ti ved,
Skbg, Råby-Könö och Taxinge folkskolor, Södm.
Till den senare har flaggan skänkts af grefve
Posse. Till Gullgrufvans uppfostringsanstalt,
Gflb., har en flagga skänkts af fru Matilda
Norseus i Hudiksvall.
- 50 år fyllde den l d:s folkskolläraren
Joh. Odéen i Söfvestad, Mim. Med
anledning häraf öfverlämnades till honom af
skolrådets ordförande en inom församlingen
subskriberad gåfva, bestående af en kaffeservis. Å
kaffekannan var anbragt följande inskription:
»Åt folkskolläraren Joh. Odéen den 18V796,
en gärd vid 50 år af tacksamhet för 25-årig
verksamhet i Söfvestads folkskola.»
- En skolresa företogo den 26 juni Hössna
folkskolas tredje och fjärde årsklassers barn
under ledning af sin lärare, hr O. Bogren.
Företrädda af sin fana marscherade barnen 3/4 mil
till Ulricehamn, där de efter intagna
förfriskningar gingo ombord på en för resan förhyrd
ångbåt. Resans mål var det i vår historia
minnesrika Torpa. Såväl det gamla som det
nya slottet med dess rika samlingar fingo
barnen taga i betraktande. I det väl
bibehållna kapellet höll läraren ett föredrag om
de minnen barnen här sågo, minnen, som
talade till dem från vårt lands medel- och
storhetstid. Under hemresan togs Ulricehamns
sanatorium i betraktande. Den 2V2 nril långa
båtfärden i en af Sveriges skönaste trakter
syntes på barnen göra ett starkt intryck.
- Om sättet att anordna de lagstadgade
mötena mellan skolråd och lårarepersonal gjorde
Strängnäskretsen vid sitt möte vid Åkers
styckebruk sistlidna lördag följande uttalande:
»Vid de i § 8 af gällande folkskolestadga
föreskrifna sammanträdena mellan skolråd
och lärarepersonal böra enligt kretsens mening
icke blott framställningar från
lärarepersonalen och löpande ärenden behandlas utan
jämväl pedagogiska och skolorganisatoriska
spörsmål dryftas, och vore det godt, örn ärendena
alltid i så god tid till skolrådets ordförande
inlämnades, att de kunde i kallelsen till
sammanträdena intagas.»
- Skolområdet bor bestämmas, innan plats
inköpes för uppförande af nytt skolhus. Riala
församling, Sthm, beslöt å kyrkostämma att
för en del af distriktet uppföra en mindre
folkskola, hvartill äfven en bestämd tomt
skulle inköpas. Beslutet om platsens
inköpande öfverklagades hos länsstyrelsen under
förklaring att, ifall skolhuset förlades å den
af kyrkostämman bestämda platsen,
barnantalet blefve alldeles för stort. Länsstyrelsen
fastställde kyrkostämmans beslut.
Kammarkollegium, dit ärendet sedan fördes, upphäfde
däremot kyrkostämmans beslut och ärendet
hänsköts till ny kyrkostämma under
förklaring, att bestämmande af plats för skolan är
beroende af det område, som samma skola
skall omfatta.
- Vid mottagande af barn till
konfirmationsundervisningen bör pastor fordra afgångsbetyg
från folkskolan, anser Strängnäskretsen. Vid
årsmötet i lördags uttalade sig kretsen
sålunda: »Då pastor med stöd af gällande
författningar kan utaf de barn, som anmälas till
konfirmationsundervisningen, fordra
afgångsbetyg från folkskolan, och då en sådan fordran,
konsekvent fasthållen, i väsentlig mån
främjar skolarbetet, åstadkommer jämnare
skolgång och mera regelbundet och ordentligt
hemarbete samt i de flesta fall sätter
föräldrar och barn ur stånd att hindra
fullgörandet af hvad gällande folkskolestadga i
afseende på afgång från folkskolan föreskrifver,
så vore det från folkskolans synpunkt sedt i
hög grad önskvärdt att pastor vid in skrif ning
af barn till konfirmationsundervisningen
alltid fordrade i laga ordning utfärdadt
afgångsbetyg från folkskola eller annan
undervisningsanstalt.»
- Huru skall en god innanläsning åstadkommas ?
Som svar härå har diskussionsföreningen å
Nääs gjort följande uttalande: »Grunden till
en god innanläsning bör läggas i småskolan.
Såvida förhållandena medgifva bör ljud
metoden helst användas, och i samband därmed
bör stafning och rättskrifning flitigt öfvas.
Det är synnerligen viktigt, att redan på detta
stadium vänja barnen vid noggrannhet.
Såväl uti små- som folkskolan böra barnen läras
förstå styckets innehåll för att kunna läsa så
väl som möjligt. För att detta mål skall nås,
bör äfven läraren på ett fullt mönstergillt
sätt understundom först genomläsa stycket
för barnen. Körläsning bör äfven förekomma,
i synnerhet i folkskolan. Barnen böra på
detta stadium vänjas vid ett noga aktgifvande
på skiljetecken samt betoning af vissa ord
och uttryck. Läraren bör särskildt söka
förhindra en själlös och entonig innanläsning,
och torde detta lyckas, om barnen riktigt
uppfattat innehållet.»
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Alingsås-kretsen: de afgående.
Kristianstads-kretsen: di to.
Kinds-kretsen: dito.
Kong a-kretsen: dito.
Malmöortens-krets: dito.
Allbo-kretsen,: E. Hammarlund, J. J. Dalström,
Augusta Larson och Hj. Boström i Sundsvall.
N. Åsbo-kretsen: dito.
Daga-kretsen: dito.
Sollefteå-kretsen: E. Hammarlund, J. J.
Dalström, Augusta Larson och M. Tennman i
Sandö.
Lyckeby-kretsen: E. Hammarlund. J. J.
Dalström, Joh:s Johansson och Stina Quint i
Stockholm.
Mullsjö-kretsen: E. Hammarlund, Joh:s
Johansson, Augusta Larson och B. C. Rodhe i
Göteborg.
Strängnäs-kretsen: E. Hammarlund, Joh:s
Johansson, Augusta Larson och Ernst
Vestberg i Hudiksvall.
b) Revisorer.
Alingsås-kretsen: O. Bejbom i Strängnäs.
Allbo-kretsen: dito.
Kristianstads-kretsen: dito.
Sollefteå-kretsen: dito.
Lyckeby-kr et sen: dito.
Strängnäs-kretsen: dito.
Daga-kretsen: dito.
Konga-kretsen: dito.
Malmöortens-krets: di to.
Kinds-kretsen: dito.
N. Åsbo-kretsen: dito.
Mullsjö-kretsen: J. P. Lindén i Stockholm.
Tidningsfrågan.
Allbo-kretsen har gjort följande uttalande:
Då allmänna föreningen icke äger nog
ekonomiska resurser för inköp af Svensk
Läraretidning, ej heller man vågar hoppas att inom
eller utom föreningen finna det allmänna
intresse för saken, hvilket i första rummet
torde vara nödvändigt för genomförandet af
den plan, som med motionen åsyftas;
då erfarenheten från andra land ej heller
synes ägnad att uppmuntra till ett dylikt
företag^
då vidare inom vårt land (åtminstone f. n.)
behofvet af eget tidningsorgan icke kan
anses vara i ringaste mån påträngande, enär
Sv. Ltg redan under sin nuvarande ledning
- trots flere tid efter annan mot densamma
gjorda anlopp - visat sig äga förmåga att på
ett utmärkt sätt föra föreningens talan;
då slutligen knappast är troligt; att en
föreningstidning under sådan ledning som den i
motionen föreslagna, mindre själfständiga,
skulle lyckas uppnå så lysande resultat som de
af Sv. Ltg hittills uppnådda, utan tvärtom kunde
sprida tvedräktens frö inom föreningen,
så får kretsen för sin del på’den i ärendet
först framställda frågan svara ett obetingadt
och enhälligt nej.
I sammanhang härmed anser kretsen sig
uppfylla en kär plikt, då den ber få gifva
uttryck åt en länge inom densamma närd
tanke, nämligen den att samfäldt få betyga
redaktör E. Hammarlund sin odelade och af
hjärtat gående tacksamhet för det utmärkta
och oförtröttade sätt, på hvilket han både
såsom redaktör för Sv. Ltg och riksdagsman
under de gångna åren städse sökt befrämja
såväl lärarekårens som folkskolans bästa.
N. Åsbo-kretsen gjorde enhälligt följande
uttalande:
Då Svensk Läraretidning på ett värdigt,
framgångsrikt och hedrande sätt arbetat för
samma mål som Sveriges allmänna
folkskollärareförening och då samma tidning på grund
af själfständighet och frihet lämnat ett
gediget och taktfullt arbete, så anses anskaffandet
af eget tidningsorgan för ett både onödigt och
skadligt experiment, - skadligt, emedan
sådan tidnings censur och själfprenumeration
skulle kväfva tidningsledarens handlingskraft
och intresse samt understödja för att ej säga
inbjuda till - för kårens anseende och
allmänna föreningens bestånd - fördärf liga
partistridigheter, så anser kretsen för sin del, utan
att fästa något afseende vid den försökta
beräkningen till ekonomisk vinst, att allmänna
föreningen icke bör anskaffa sig eget tidningsorgan.
Malmö-or t ens krets antog följande
resolution :
Då ändamålet med ett eget organ för S. A. F.
icke så mycket är att intjäna penningar som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
