Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 29. (759.) 15 juli 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 29
SVENSK LÄRARETIDNING.
419
och garnisonsförsamlingen hade förenats
under en gemensam skolstyrelse m. ni.
IL Schönbeck.
Brefkort från söder.
Dresden den 29 juni 1896.
Då man som undertecknad reser på
rundresebiljett, icke har värst lång tid att
disponera och vill inhämta kännedom om
folkundervisningen i vidt skilda stater och
länder, gäller det att raska på. Hit kom jag
i går efter kortare uppehåll i Berlin och
Wittenberg.
I Berlin försummade jag naturligtvis icke
att göra en titt in på den stora
utställningen och dröjde där i synnerhet vid
utställningen af undervisningsmateriel. Den
var i sanning både rikhaltig och lärorik.
Då på Malmöutställningen
undervisningsväsendet representeras af några ritningar
och slöjdalster m. m., bjuder
Berlinutställningen på en skolafdelning, som hvad
kvantiteten (och därmed naturligtvis också
kvaliteten) beträffar vida öfverstiger
utställningarna vid våra större skolmöten där
hemma. Särskildt tilltalande var den
afdelning, som Berlinska föreningen för
»Volks-kindergarten» presterade. Den innehöll ett
det mest åskådliga urval af Fröbelska
bildnings- och sysselsättningsmedel. Och vid
ingången till densamma lästes i stora
bokstäfver Fröbels ord:
*Ein Ganzes sött das Leben ihm iver den;
dies ist Leben des Kindes Bestimmnng auf
Erden».*
I Wittenberg, där jag, liksom i Berlin,
bemöttes med utsökt artighet, hade jag
bland annat nöjet att i folkskolans öfversta
klass höra en lektion i historia om Gustaf
II Adolf. Hvad pojkarne hade reda på
den mannen! Och för hans närmaste
efterträdare voro de icke heller främmande.
Det faller af sig själft, att jag i
Wittenberg icke försummade att bese stadens -
och på sätt och vis en världens - största
sevärdhet, Luthershuset. Detsamma utgör
en del af det aldrig fullt färdigbyggda
Augustinerklostret. I förrummet ser man
Luthers porträtt med de från
reformationstiden stammande orden:
Guds ord och Luthers skrift
äro för påfven och Calvin gift.
Luthersstugan är restaurerad, så att den
i allo ser ut som på Luthers tid. Taket
betäckes af blomstermålningar och
ängla-hufvuden, väggarna med bilder af skilda
slag. En bänk vid fönstret visar den plats,
där Luther med sin fru tillbragte
skymningsstunderna. I ett sidorum finnas
origi-nalaftryck af flera Luthers skrifter, porträtt
af berömda teologer m. m. Det hela
verkar ytterst imponerande. Man känner sig så
underlig till mods, så öfverväldigad, då man
står på den historiska grund, hvarifrån den
evangeliska friheten och därmed
upplysnings-sträfvandena i allmänhet utgått.
O. B.
* Barnets lif skall vara ett helt; det är
barnets bestämmelse på jorden.
Stiftsskolmötet i Visby.
För Visby stift hölls folkskolläraremöte
i Visby den 6 och 7 d:s med fortsättning
den 8 såsom slöjdmöte. Från såväl ön som
fastlandet voro många deltagare anmälda.
Mötet inleddes med predikan af
kyrkoherden Sigge Jacobsson. Till mötets
ordförande valdes folkskoleinspektören,
kontraktsprosten A. P. R. Uddin, till vice
ordförande skolföreståndaren O. N. Ljungberg
i Visby samt till sekreterare folkskollärarne
J. Lyth i Hangvar och //. P. Gardell i
Lye.
Följande diskussionsämnen behandlades:
J. Är krafvet på en mera etisk
kristendomsundervisning i folkskolan i våra dagar
berättigadt? I diskussionen, som fick
utgöra mötets svar på frågan, deltogo
folkskollärarne T. Erlandsson i Bunge, P.
Lagerblad i Tumba, A. R. Bäckström i
Tingstäde, P. S. Hartman i Endre, K. J.
Pettersson i Västergarn, O. O. Herlitz i Hälla,
S. P. Dalström i Hej de,
folkskoleinspektören J. P. Odin samt fröken Nanny
Kyd-berg. Flertalet besvarade frågan jakande.
2. Till hvilket omfång bör den
grammatiska undervisningen i folkskolan meddelas?
På förslag af inledaren, folkskolläraren P.
J. Gerdén, gjorde mötet följande uttalande:
Enär den korta lärotiden och de många
ämnen, som finnas upptagna på folkskolans
läroplan, kräfva, att endast sådant, som äger
direkt betydelse för språkets uppfattning och
användning i skrift, medtages, anser mötet,
att följande delar af språkläran företrädesvis
böra blifva föremål för teoretisk behandling:
1. Satsens hufvuddelar och i samband där
med substantiv och verb.
2. Af satsens underordnade delar attribut
(utan angifvande af olika slag), objekt och
adverbial samt i förening därmed adjektiv
och pronomen jämte mera i förbigående
räkneord, adverb och prepositioner (grunderna
för bruket af komma);
3. Kännedom om satsinnehållet, såsom
påstående-, fråge-, önske-, utrops- eller
uppmaningssatser jämte interjektioner (grunderna
för bruket af de större skiljetecknen);
4. Satsernas inbördes förhållande till
hvarandra, såsom samordnade eller öfver- och
underordnade, och i samband därmed
konjunktionerna ;
5. Direkta och indirekta fråge- och
anfö-ringssatser (grunderna för bruket af kolon och
citationstecken);
6. Någon kännedom om satsförkortningar,
särskildt de s. k. fristående och attributiva
(ytterligare grunder för bruket af komma).
I skolor med mindre gynnsam anordning
än normalplanens litt. E må man dock
inskränka sig till behandling af satsens
hufvuddelar jämte substantiv, verb och adjektiv
(särskildt dessa ordklassers böjning till numerus
äfvensom verbens tempus).
3. Hvari skall man finna det säkraste
skyddet mot å ena sidan öfvermod och å
andra sidan missmod hos läraren ?
Inledaren, folkskolläraren O, Herlitz i Hälla,
framlade följande resolutionsförslag:
1. Den blifvande läraren bör redan vid
seminariet göras i möjligaste mån förtrogen
med folkskollärarebanans vanskligheter, så
att ban, innan han inträder på densamma,
något så när vet, hvad som skall möta honom.
2. Folkskollärareexamen bör ej betraktas
såsom en afgjord mogenhetsexamen för
lärarekallet, utan bör tillfälle beredas den nyblifne
läraren att på det sätt, som för honom faller
sig lägligast, förskaffa sig grundligare bildning
i allmänhet och särskildt djupare insikter i
de ämnen, som beröra undervisnings- och
uppfostringskonsten.
3. Lägsta åldern för rätt att tillträda
ordinarie folkskolläraretjänst bör vara 25 år.
4. Läraren bör beredas tillfälle att mera
helt och odeladt få ägna sin tid, sitt intresse
och sina krafter åt det viktiga kall, som
blifvit honom anförtrodt.
5. Läraren bör i vissa fall erhålla en
något mera vidgad rätt till utöfvande af
med-innytande i afseende på skolans lokalstyrelse.
6. Allmänhetens intresse för folkskolan
anses kunna i väsentlig mån ökas genom
fortsättningsskolans utveckling i närmaste
anslutning till folkskolan. Och först och sist:
7. Läraren söke allt mer lära känna sig
själf och sitt beroende af Gud, i ödmjukhet
ställa sig såsom Guds tjänare i en stor och
maktpåliggande kallelse samt med all trohet
utföra sin gärning såsom ett såningsarbete i
det vissa hoppet, att Herren i sin tid skall
gifva växten.
Efter en stunds diskussion antogs detta
förslag, dock med utelämnande af punkten 3.
4. Hvari ha vi att söka källorna till
ungdomens förvildning i vår tid? Härom
uppstod en lång diskussion, i hvilken
deltogo folkskollärarne L. V. Andersson i Tofta,
J. R. Södergren i Fårö, F. O. Vesterberg
i Finspång, J. E. Dahlström i Follingbo,
P. S. Hartman, K. J. Pettersson, E.
Elf-ner i Othem, J. Lyth och T. S.
Erlandsson samt kontraktsprosten A. P. R. Uddin,
kyrkoherden J. P. Odin, pastor Sjögren i
Fridhem och fängelsedirektör Pettersson. En
mängd orsaker till den beklagliga
förvildningen angafvos, men något bestämdt
uttalande gjordes ej.
5. Hvilket betyg, a eller fr, bör vara
normalbetyg för flit och uppförande i
folkskolan? Mötet ansåg, att b borde sättas som
normalbetyg.
#
Folkskolläraren S. P. Dalström i Hejde
höll föredrag öfver ämnet: »Hvilka
tacknämliga förbättringar på folkskolans område
hafva de lagstiftande myndigheterna i vårt
land infört under de senare åren?»
Följande ämnen hunno endast inledningsvis
att behandlas:
Den s. k. imiehållsbehandlingen af ett
läsestycke. (Inledare: folkskolläraren A. Kosvall
i Eskelhem.)
Hvad kan göras för åstadkommandet af en
fruktbringande undervisning i trädgårdssköt
sel? (Inledare: folkskolläraren N. A. A.
Vedin i Dalhem.)
Uppfostran till själfständighet. (Inledare:
folkskolläraren K. Pettersson i Västergarn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
