Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 29. (759.) 15 juli 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 29
SVENSK LÄRARETIDNING.
421
sig efter hvad som är till gagn för alla,
icke efter hvad som förmenas vara till
gagn för ett fåtal.
Folkskolans egna arbetare böra hafva
största möjliga medbestämmanderätt i
folkskolans angelägenheter och största
möjliga tillfälle att i mån af ådagalagd
duglighet avancera inom den del af
undervisningsväsendet, som har
meddelandet af allmänt medborgerlig bildning till
sitt mål.
I dessa fordringar ligger emellertid
intet, som kan gifva våra norska
yrkesbröder anledning till en principiell
opposition mot den af regeringen föreslagna
läroverksreformen. Tvärtom synes det
klart, att folkskolan aldrig fullt kan blifva
hvad hon bör, såvida hon ej med
personligt intresse omfattas af föräldrarna
inom alla samhällsklasser, samt att
folkskollärarnes avancement såväl i
utbildning som lefnadsvilkor skulle i hög grad
främjas genom upprättandet af en
mel-lanskola för allmänt medborgerlig
bildning, utgörande en direkt fortsättning af
den egentliga folkskolan.
En helt annan sak är, att det
föreliggande regeringsförslaget så till vida
måste anses otillfredsställande, som
»mel-lanskolan» skulle blifva fyraårig och bygga
endast på fem folkskoleklasser, samt att
folkskolans ställande under
mellanskole-rektorns ledning innebär stora faror för
folkskolan och hennes lärarekår. Kunna
de norska folkskollärarne med sin
opposition åstadkomma, att
mellanskole-ele-vernas afskiljande ur folkskolan sker
något år senare, och att mellanskolans
fordringar hållas inom rimliga, d. ä.
pedagogiskt försvarliga gränser, så hafva de
gjort en god gärning. Vi önska dem
härtill all möjlig lycka, detta så mycket
hellre, som de därmed skulle gifvit oss
svenskar ett stärkande och uppmuntrande
exempel.
De äro före; vi skola komma efter.
Skånska skolbilder.
Nyss aflidne kontraktsprosten ff. O.
Schönbeck öfverlämnade sistlidna vår till
Svensk Läraretidning några minnen från
sin verksamhet som folkskoleinspektör på
1860-talet. Vi börja i dagens nummer
införandet af dessa minnesbilder, som
lämna en märklig inblick i det skånska
skolväsendet. Man finner t. ex. af dagens
nummer, att ännu 20 är efter
folkskolestadgans tillkomst en så betydande stad som
Kristianstad saknade både lagligt skolråd
och skolreglemente.
Gotlands folkskollärarekår
erhåller med anledning af förra veckans
stiftsskolmöte i Visby följande omdöme
af tidningen Gotlands Allehanda:
Man fick af öfverläggningen ett bestämdt
intryck af kårens vederhäftighet, af att nian
hade framför sig intelligenta män och
kvinnor, för hvilka det var en lifssak att icke stå
stilla utan alltjämt söka nå högre
fullkomlig och djupare insikter genom fortsatta
teoretiska studier och omsiktsfullt samlande
och bevarande af gjorda erfarenheter. Att
Grotlands skollärarekår står högt, betraktad
både från personlighetens och kallets
synpunkt, därpå utgjorde mötet det mest
otvetydiga bevis, och man fick därunder en
glädjande förvissning om att vår ungdom - och
sålunda vår framtid - är lämnad i mycket
goda händer.
Felaktig
är den beräkning, som en krets uppgjort,
att årsafgiftens höjning till l krona icke
skulle tillföra S. A. F. någon ekonomisk
vinst, »emedan kostnaderna för
småskrifterna tydligen måste öfverstiga 25 öre».
Visserligen kan det antagas, att till de
ökade utgifterna för småskrifternas
tryckning och expediering skulle i det
närmaste kräfvas 25 öre pr medlem. Under
gynnsammare omständigheter skulle dock
dessa 25 öre möjligen kunna räcka till
äfven för genomförandet af det
önskemålet, att årsskriften måtte kunna
utex-pedieras direkt från tryckningsorten till
hvarje föreningsmedlem. De återstående
25 örena skulle då i det närmaste
ograverade återstå såsom »ekonomisk vinst»,
d. v. s. såsom ökade resurser för ett
kraftigare främjande af föreningens syfte.
Vallningens inverkan på
skolgången..
Härom yttrar Örebro skolråd i sin nyss
utgifna berättelse för 1895 följande, som
torde hafva sin tillämpning på många
ställen i vårt land:
I hög grad menligt för skolgången är det
förhållandet, att en del gossar, hvilka under
sommaren taga tjänst som vallgossar ute på
landsbygden, stanna kvar i denna tjänst
äfven 4 veckor sedan höstterminen börjat.
Då de ändtligen komma till skolan, hafva
kamraterna redan hunnit ett godt stycke in
på den förelagda kursen. Det blir svårt
för de senkomna att taga igen, hvad de
förlorat. Då detta ej vill gå, blifva de
modlösa och tröga och göra lärarens arbete
dubbelt så sträfsamt. Vallningen eggar ej
heller till vare sig kroppsligt eller andligt
arbete. Snarare få barnen därigenom håg för
sysslolöshet och blifva dåsiga, hvarjämte
ensamheten ute på fältet och enformigheten i
sysselsättningen ej äro till fromma för deras
sedliga lif.
Sommarkurserna i Lund. Eektom
vid Göteborgs högskola professor Joh.
Paulsson kommer att medverka vid dessa kurser
genom en serie föreläsningar om
»samhällsklasserna i den fornromerska staten».
Å Akademiska föreningens festsal komma
samkväm med föredrag att anordnas
söndagarna den 16 och 23 augusti.
Lördagseftermiddagen den 15 augusti är afsedd till
besök å Malmöutställningen.
Anmälningar ingå nu dagligen till
kurserna. Bland de anmälda märkes en teol.
kand. från Island. Norrland kommer denna
gång att blifva representeradt vid kursen, i
det deltagare därifrån redan anmält sig.
Återbäring af statsbidrag. Vid
granskning af Örebro läns landsbok för år
1893 och landtränterispecialräkningen
anmärkte kammarrättens revisionsafdelning, att,
enär till skolrådet i Örebro församling
utbetalts 1,350 kr. såsom statsbidrag för år
1893 för uppehållande af undervisning i
slöjd för gossar »i 18 slöjdgrupper inom
distriktet», hvilka slöjdgrupper tillkommit
därigenom, att slöjdskolans fjärde klass
fördelats uti två grupper för träslöjd och
två grupper för metallslöjd, dess tredje
klass uti fyra grupper för träslöjd och två
för metallslöjd samt dess andra klass i
åtta grupper för träslöjd, men jämlikt k.
kungörelsen den 11 sept. 1877 skoldistriktet
endast för hvarje skola, där dylik
undervisning meddelades, ägde erhålla årligt
understöd af 75 kr., samt inom Örebro
skoldistrikt funnes blott en slöjdskola, för
hvilken statsbidrag bort utgifvas med 75 kr.,
därutöfver utanordnade 1,275 kr. måtte
statsverket godtgöras. Kammarrätten gillade
anmärkningen och förklarade,
att emedan skoldistriktet vore berättigadt
att erhålla understöd allenast till belopp af
75 kr. för hvarje skola, där dylik
undervisning meddelades, ty och då ostridigt vore,
att undervisningen i slöjd för gossar i Örebro
stad varit anordnad icke vid flera skolor utan
för 18 afdelningar skolbarn i samma skola,
profvade kammarrätten skäligt fastställa
anmärkta, till siffran utan erinran lämnade
beloppet 1,275 kr. till betalning af tillförordnade
landskamreraren Carl Sandahl, på hvilkens
föredragning medlen utanordnats, honom dock
öppet lämnadt att sitt hos vederbörande efter
befogenhet återsöka.
Skolrådet har förgäfves häri sökt ändring.
K. m:t fastställde den 19 juni
kammar-kollegii utslag.
Som bekant gälla numera (enligt k.
kungörelsen den l juni 1894) förändrade
bestämmelser angående statsbidraget för
slöjdundervisningen.
Fastställdt val. Vid val den 26
oktober 1895 af en folkskollärare inom Växjö
landsförsamling med tjänstgöringsskyldighet
inom Högstorps Skolrote erhöll vikarierande
folkskolläraren A. J. Ljungberg de flesta
rösterna och förklarades alltså vald.
Åtskilliga församlingsmedlemmar klagade hos
domkapitlet, därvid yrkande,
att enär hospitalssysslomannen Aug.
Johansson genom å stämman omedelbart före
valet fällda yttranden utöfvat obehörigt
inflytande på valets utgång, i det åtskilliga
personer, som ämnat rösta på den i första
förslagsrummet uppförde folkskolläraren S. G.
Andrén, genom dessa yttranden, som.
innehållit vilseledande och sanningslösa uppgifter
angående Andrén, förmåtts att i stället
afgifva sina röster för Ljungberg, domkapitlet
måtte antingen förklara Andrén, som näst
Ljungberg erhållit högsta antalet röster, vara
rätteligen vald till folkskollärare i Högstorps
Skolrote, eller ock, därest detta icke kunde
ske, förordna om anställande af nytt val.
Såväl domkapitlet som nu senast k. m:t
hafva emellertid icke funnit skäl upphäfva
det ifrågakomna valet.
Folkhögskolorna. K. m:t har för
innevarande år åt nedannämda folkhögskolor
anvisat följande belopp såsom understöd åt
mindre bemedlade kvinnliga lärjungar,
nämligen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
