Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 30. (760.) 22 juli 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 30
SVENSK LÄRARETIDNING.
435
den är förknippad med flera af vår
historias märkligare minnen;
den har traditionen för sig såsom en folklig
festdag, hvartill kommer, att den redan å våra
lägerplatser börjat firas såsom en fosterländsk
högtidsdag.
Men på samma gång vill förbundet uttala
såsom önskvärdt, att Gustaf -Adolfs-dagen, eller
den 6 november måtte, såsom representerande
vårt största historiska minne, allt fortfarande
firas såsom en svensk högtidsdag, en
skolornas fest- och fridag.
Å Fosterländska studentförbundets vägnar:
Cl. G. Erh. Breitholtz.
Ordförande.
G. Paul Thalén.
Sekreterare.
Uppsala den 23 maj 1896.
Härå har centralstyrelsen afgifvit följande
svar:
Till styrelsen för Fosterländska
studentförbundet i Uppsala.
Centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening får härigenom, under
uttalande af sin tacksamhet för Eder ärade
skrifvelse af den 23 maj, meddela,
att den, i likhet med Eder, lifligt behjärtar
betydelsen af en allmän nationaldag, hvari
samtliga fosterländska sträfvanden kunde
erhålla en naturlig föreningspunkt,
att en dylik dag enligt dess mening
svårligen skulle kunna anses i verklig mening
allmän och nationell, ifall den stora massan
af det nationella uppfostringsarbetets
målsmän och af nationens uppväxande ungdom
ej blefve i tillfälle att i densamma deltaga,
att midsommardagen väl synes vara af flera
skäl särdeles förträfflig såsom en folklig
festdag för de vuxna, men att den för
folkskolorna tyvärr måste anses härtill olämplig,
enär den infaller under den normala
ferietiden, samt
att Gustaf-Adolfs-dagen, den 6 november,
redan så godt som öfverallt i vårt land firas
såsom en folkskolornas högtidsdag.
Ehuru centralstyrelsen sålunda finner
oöfverstigliga hinder af rent praktisk art ställa
sig i vägen för Eder önskan om firandet af
midsommardagen såsom en allmän
nationaldag inom svenska folkskolan, ser den dock
med nöje, att frågan härom upptages till
behandling inom Sveriges allmänna
folkskollärareförening, och den har därför beslutat
att genom ett särskildt tillkännagifvande
anbefalla densamma i kretsföreningarnas åtanke.
Stockholm den 15 juni 1896.
Å centralstyrelsens vägnar:
Emil Hammarlund.
Ordförande.
Fridtjuv S er g.
Sekreterare.
Hänvisande till hvad i ofvan meddelade
skrifvelse blifvit anfördt får centralstyrelsen
härmed tillkännagifva, att den gärna skulle
se, att det af »Fosterländska
studentförbundet i Uppsala» förordade förslaget blefve
upptaget till diskussion inom de kretsar,
hvilka härtill kunna vara i tillfälle.
Stockholm den 15 juni 1896.
Centralstyrelsen.
Undervisningen om de
rusgifvande ämnena.
Till hvilket omfång bör i folkskolan
meddelas undervisning om de rusgifvande
ämnenas natur och verkningar?
Af flera anledningar torde vara nödigt
att taga denna fråga under behandling.
Vid läsning i tidningarna af referat för
nykterhetsmöten finner man ofta, att ofvan-
stående fråga är för mången ganska oklar.
I sin ifver för saken anser en och annan
nykterhetsvän, att undervisningen om
rusdrycker skulle utgöra ett ämne, särskildt
upptaget på folkskolans läsordning, och med
sin särskilda lärokurs, t. ex. professor R.
Tigerstedts bekanta bok » Om spritdryckerna».
Men denna i sitt slag förträffliga afhandling
är ingalunda afsedd att vara en lärobok
för folkskolebarn; den innehåller ock 71
sidor och skulle nog för behörigt
genomgående kräfva l lärotimme i veckan under
ett helt läsår. Vid mitt besök i en mindre
folkskola på landsbygden nästlidna höst fann
jag ock, att undervisning om rusdrycker
var upptagen med l timme i veckan på
läs-ordningen. Vid fråga om huru nämda
läroämne behandlades, svarade lärarinnan
uppriktigt, att hon ej rätt förstod, huru sådant
skulle ske. Hon hade i stället ägnat
ifrågavarande lärostund åt innanläsning. Nu ägde
skolan ett tillräckligt antal Läsebok för
folkskolan, bägge afdelningarna. Jag
uppmanade henne därför att på den anslagna
lärotimmen låta barnen läsa innan först och
främst styckena 69, 70 och 86, icke en utan
flera gånger, tills de förmådde redogöra för
dessa styckens förnämsta innehåll.
Full klarhet i ofvanstående fråga borde
dock hos de flesta förefinnas. Ty i
sammanhang därmed, att professor Tigerstedts
ofvan angifna bok utdelades antagligen till
alla skoldistrikt i riket, spriddes äfven »k.
nr.ts cirkulär den 4 november 1892 till
domkapitlen m. fl. angående undervisning om
de rusgifvande ämnenas natur och
verkningar m. m», l detta cirkulär finner man
på sid. 6 ett klart och tydligt svar på
ofvanstående fråga.
Med bifall till riksdagens framställning
har nämligen k. m:t funnit godt att i
berörda cirkulär föreskrifna:
att i rikets allmänna läroverk, i
seminarierna för bildande af lärare vid folkskolor och
småskolor samt i folkskolorna skall vid
mr-dervisningen i naturkunnighet meddelas en
efter lärjungarnes uppfattningsförmåga lämpad
undervisning om de rusgifvande ämnenas
natur och verkningar;
att denna undervisning bör meddelas vid
lämpliga tillfällen under de åt
naturkunnighet anslagna lärotimmar samt, intill dess
läroböckerna hunnit undergå för ändamålet
nödig omarbetning, hufvudsakligen grunda sig
på muntlig framställning af läraren med
anslutning, där så befinnes lämpligt, till sådana
stycken i Läsebok för folkskolan, där
ifrågavarande ämne behandlas eller beröres, såsom
n:r 69 Hälsoregler, n:r 70 De båda vännerna,
n:r 86 Pröfningen och n:r 369 Om
spritdryckers inverkan på kroppens normala
förrättningar ;
att professor E. Tigerstedts skrift »Om
spritdryckerna» skall - - utdelas till de lärare,
hvilka det tillkommer att meddela berörda
undervisning, för att tjäna dem såsom
vägledning vid densamma - - -;
att vid antagandet af nya läroböcker eller
af nya upplagor af äldre läroböcker i
naturkunnighet hänsyn bör tagas äfven därtill,
huruvida de rusgifvande ämnenas natur och
verkningar däri blifvit på ett tillfredsställande
sätt framställda; - - - äfvensom
att vid undervisningen i
kristendomskunskap och historia frågan om bruket af de
rusgifvande ämnena bör, såsom väl redan
hittills å de flesta ställen skett, med allvar och
kraft behandlas från etisk och ekonomisk
synpunkt.
Det nu anförda innefattar k. m:ts
föreskrift angående berörda ämne. Däraf
framgår :
1) att undervisning om rusdryckers natur
och verkningar anbefalles icke såsom ett
nytt fristående läroämne med särskild på
skolans läsordning upptagen lärostund utan
skall ske i sammanhang med undervisningen
dels och förnämligast i naturkunnighet, dels
i kristendomkunskap och historia; äfvensom
2) att professor Tigerstedts bok icke är
ämnad att vara lärobok utan i stället en
vägledning för läraren och lärarinnan.
På det att emellertid berörda
undervisning må allmänt sättas i verket, bör dock
ämnet korteligen angifvas i skolornas
kursförslag under rubriken naturkunnighet; och
då läroböckerna kunna upptaga ett sådant
special ämne endast knapphändigt, böra i
samma förslag föreskrifvas för innanläsning
och innehållsbehandling följande stycken ur
Läsebok för folkskolan:
i folkskolans lägre afdelning samt i mindre
folkskola styckena 69, 70 och 86 och
i folkskolans högre afdelning stycket 369.
I ofvan åberopade cirkulär gifver äfven
k. m:t angående ifrågasatt undervisning i
skolorna om djurens skydd följande
föreskrift :
I sammanhang härmed vilje Vi hafva fäst
skolföreståndares och lärares, särskildt lärarnes
i kristendomkunskap och naturkunnighet,
uppmärksamhet på angelägenheten däraf, att
ungdomen erhåller en rätt insikt i människans
förhållande till djurvälden samt i de
skyldigheter, som människan i följd d^raf har mot
såväl de vilda som de tama djuren, i syfte
att därigenom ungdomens medkänsla för
djuren må väckas samt all onödig grymhet mot
dem undanrödjas.
Enär ofta inträffar, att småskrifter komma
undan och äro vid behof svåra att
återfinna, hemställes härmed till hrr utgifvare
af »Författningar rörande
folkskollärareseminarier och folkskolor m, m.» samt af
»Folkskolestadgan m. m.», att i nya
upplagor af dessa bägge samlingar åtminstone
sidorna 6 och 7 måtte införas ur ofvan
åberopade k. cirkulär. Bore.
Litteratur.
Svensk uppsatsskrifning på skolans lägre
och mellersta stadier af G. Cederschiöld,
professor vid Gröteborgs högskola, och
V. Olandery adjunkt vid
folkskoliärarinne-seminariet i Falun. Med teckningar af
Jenny Nyström. I. Handbok för
läraren. Pris 2 kr. 50 öre. II.
Öfningsbok för lärjungen. Pris inb. 25 öre.
Lund 1896, C. V. K. Gleerups förlag.
Icke minst vid undervisningen i
modersmålet gäller det,, att vi skola lära icke för
skolan utan för lifvet. Allt mer och mer
lägges i skolan hufvudvikten på, att
lärjungarne skola kunna både läsa och förstå
samt muntligen och skriftligen återgifva,
hvad de läst och hört. Undervisningen i
grammatik och rättstafningslära bör endast
omfatta det, som lärjungen behöfver för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
