Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (762.) 5 augusti 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 32
Jämlikt reglementets 5 § l mom. erlades
af skoldistrikten afgifter för 84 tjänster,
som enligt 1895 års uppgifter icke voro
besatta med ordinarie lärare, men hvilkas
föregående innehafvare ägt delaktighet i kassan.
Antalet pensionstagare i folkskollärarnes
pensionsinrättning, som tillika äro delägare i
folkskollärarnes änke- och pupillkassa,
utgjorde vid 1895 års slut 665.
Sedan änke- och pupillkassan med år 1876
trädt i verksamhet, hafva intill 1895 års slut
Pensionsbref, utfärdats till ett antal af 647,
af hvilka vid årets slut 544 voro gällande.
Pensioneringssumman för året uppgick till
77,109 kr. 85 öre.
.Inkomsterna för år 1895 hafva utgjorts af:
Statsbidraget ........................... 63,500: -
Pensionsavgifter ...................___ 111,077:66
Vinst å inlösta obligationer_____ 3,’286: -
Mel lan gif t vid obligationers af-
stämpling.......................____ 4,686: -
Känteinedel.............................. 134,065:34
Kr. 316,615:
Utgifterna hafva varit:
Pensioner (däraf för föregående år
315 kr.) ................................. 77,424:85
Förvaltningskostnader ................ _. 3,000: -
Låneomkostnader ...................... .. 87: -
Inkomsterna hafva således of vcrskj utit
utgifterna med 236,103 kr. 15 öre.
Kapitalbehållningen vid årets slut utgjorde inalles
3,327,941 kr. 78 öre.
Vid 1895 års slut funnos till betalning
förfallna men då ännu outtagna pensioner
till ett belopp af 10,863 kr. 29 öre.
3, Småskollärarnes ålderdomsunder
stödsanstalt.
Under år 1895 hafva utfärdats 49
under-stödsbref å belopp från 70 till 150kr.
Ilri-der de 3 år, som anstalten varit i
verksamhet, hafva utfärdats 160 understödsbref, af
hvilka vid årets slut 146 voro gällande.
Uppbörden för år 1895 har utgjorts af:
Leverering från statskontoret ...... 23,200: -
Räntemedel.................___....... 51:59
Kr. 23,251:59
Utgifterna hafva varit:
Understöd "............................... 15,119:16
Arvoden.................................... 4,800: -
Förvaltningskostnader.................. 1,372:95
Återleverering till statskontoret ... 27: 05
~~ Kr. ~21^3l9Tl6
Summan af skoldistriktens afgifter, hvilka
utgå med 10 kr. för hvarje i reglementet
omförmäld lärare, för hvilken skoldistriktet
för året utbekommit lönetillskott af allmänna
medel, med undantag dock for vikarie vid
ordinarie folkskolläraretjänst, har under året
uppgått till 77,620 kr., och utgjorde
ålder-domsunderstödsanstaltens vid 1895 års
utgång hos statskontoret innestående
behållning 173,293 kr. 77 öre.
Brefkort från söder.
3.
Geneve den 20 juli 1896.
Efter en särdeles angenäm färd öfver
Genévesjön, hvilken på grund af sin
himmelsblåa vattenspegel och sin sköna omgif-
ning besjungits på snart sagdt alla
tungomål, befinner jag mig nu, som synes, i
Cal-vins och Rousseaus stad. Calvins och
Rousseaus stad, sade jag. Ja, den förre fann
ju, då han flydde från Paris, här icke blott
en fristad utan äfven en för honom
synnerligen gynnsam jordmån, under det den
senare, som i Grenévc för första gången
skådat dagens ljus, fick genom Voltaires och
Parisuniversitetets föranstaltande sina
skrifter »Emile» och »Conträt social» äfven i
födelsestaden genom bödelshand brända.
Hit kom jag just lagom för att höra och
se ett stort schweiziskt skolmöte
(motsvarande våra. nordiska) - afslutas. Jag hade
nämligen ingen aning om detta möte, förrän
jag befann mig på schweizisk botten och
ville då icke till den grad forcera min resa
och afvika från min en gång uppgjorda
plan, att jag kunde hinna fram i tid. Af
referaten att döma tycks mötet ha varit
synnerligen intressant och gifvit en god bild
af undervisningsförhållandena i landet.
En lifligare och mera åskådlig bild af det
schweiziska undervisningsväsendet i sin
helhet torde dock den här pågående stora
na-tionalutställningen lämna. Denna utställning,
afsedd att visa den schweiziska odlingens
nuvarande ståndpunkt och gång genom
tiderna, är i högsta måtto instruktiv.
Särskildt den stora afdelning, som speciellt
berör uppfostran och undervisning, är ägnad
att gifva en den mest förträffliga inblick i
detta lands skolförhållanden. I de många
och delvis stora salar, i hvilka denna
afdelning inrymmes, finner man prof från alla
kantoner och skolklasser på lärjungarnes
arbeten i räkning, geometri, teckning,
väl-skrifning, b ök hålleri, rättskrifning,
uppsatsskrifning (öfver alla skolämnen), slöjd o. s. v ;
vidare undervisningsmateriel från de skilda
orterna, läroböcker^ pedagogisk litteratur,
afbildningar af skolhus o. s. v. I förrummet
tronar en modell - och en stor sådan - af
Pestalozzis minnesvård i Yverdon. Det är
symbolen för det hela.
Här visade sig också, hvad jag redan
förut erfarit och blifvit underrättad om, att
i de fyra kantonerna Basel, Zurich, Bern
och Geneve står folkundervisningen högst.
Mellan dessa kantoner råder en sällsynt
liflig täflan. Vid de årliga rekrytpröfningarna
rycker än den ena, än den andra upp i
första rummet. Och den, som kommit på
efterkälken, tager då nya och kraftigare tag.
Men äfven för åtskilliga andra kantoner,
såsom Thurgau, Soluthurn, Schaffhausen, är
undervisningsväsendet en heder. Schweiz
har nämligen, som antydt är och kändt
torde vara, icke någon för hela landet
gemensam skollag, utan ordnar en hvar kanton
själf sitt skolväsen. Dock gifves ett och
annat skolcirkulär, som gäller hela staten,
t. ex. förordningen om
gymnastikundervisning, hvilken förordning är utfärdad af det
schweiziska förbundsrådet.
Den schweiziska folkskolan är öfver
hufvud, i likhet med hvad fallet ofta är i
Tyskland, delad i primärskola,
sekundärskola och fortbildningsskola. Primärskolan
är fyrårig (6-10) och gemensam för alla
i skolåldern varande barn, sekundärskolan
4- å 5-årig.
Skolorna äro i regel konfessionslösa eller
också är religionsundervisningen fakuHatw från
barnens sida - detta helt naturligt, då
lärjungarne merendels tillhöra skilda
kyrkosamfund.
I sckundärskolorna läses oftast utom
modersmålet äfven ett främmande språk, i de
tyska skolorna franska, i de öfriga tyska.
Stor språkförbistring härskar här i Schweiz.
Man talar tyska, franska, italienska,
rg-manska och af hvarje språk flera dialekter.
Och naturligtvis omfattar en hvar med
förkärlek sitt modersmål och älskar höra
ut-ländingar tala det. Det har ett par gånger
händt mig här i Geneve, att jag vid
framlämnandet af mitt visitkort mötts af en
missnöjd blick och frågan: »Hvarför talar
Ni tyska, då Ni icke är tysk? Hvarför icke
såväl franska?» - »Därför att jag kan
bäst reda mig med tyska.» - »Så - tillåt
oss fråga, hvarför har Ni öfvat Er i att
tala tyska framför franska?» – en något
besvärande och obehaglig fråga.
O. B.
FÖR DAGEN.
Två petitioner
hafva för någon lid sedan af
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening blifvit ingifna till k. nr.t. Vi
återgifva, här nedan dessa petitioner.
1. Ändrade grunder för upprättande af
förslag till folkskolläraretjänst.
Kretsföreningar inom Sveriges allmänna
folkskollärareförening hafva inkommit till
undertecknade, centralstyrelse for samma
förening, med skrifvelser, i hvilka uttalas
önskvärdheten af mera bestämda och till större
objektivitet i tillämpningen ledande
stadganden såväl i afseende på affattandet af
tjänstgöringsbetyg för folkskollärare som i
afseende på upprättande af förslag till
läraretjänst vid folkskola. De hafva härvid
påpekat det förhållandet, att nu gällande
stadganden göra det ytterst svårt, att icke säga
omöjligt, för vederbörande skolmyndigheter
att objektivt bedöma de olika sökandena,
dels därför att det i folkskolestadgan främst
angifna kompetensvillkoret jämväl utgör den
i samma stadga främst angifna grunden för
jämförelse mell-n sökandena vid förslags
upprättande, dels därför att åtskilliga af de
läraremeriter, vid hvilka afseende torde böra
fästas, ej sällan i verkligheten helt och
hållet förbises eller ock icke tillmätas det värde
de äga, emedan skolstadgan för närvarande
icke uttryckligen förpliktar
skolmyndigheterna att vid sådana meriter fästa behörigt
afseende.
I enlighet med de motionerande
kretsarnas begäran har centralstyrelsen underställt
detta ärende samtliga kretsarnas inom
Sveriges allmänna folkskollärareförening yttrande,
och hafva därvid af 172 kretsföreningar, som
behandlat ärendet, 156 kretsar anmodat
centralstyrelsen att vidtaga lämpliga åtgärder för
vinnande af ofvan angifna önskemål.
I anledning häraf har centralstyrelsen
beslutat vända sig till Eders k. m:t med
följande underdåniga framställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
