Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (762.) 5 augusti 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456
SVENSK LARARETIDNIXG.
N:r 32
relsen meddela att den kretsförening, som
på grund af särskilda förhållanden haft
rikaste tillfälle att samla erfarenhet om
tjänstgöringsbetygens betydelse, nämligen
hufvudstadens, för sin del uttalat den meningen,
att lärarenitets bedömande efter en
rnång-graclig skala i praktiken visat sig omöjligt,
att omdömet om nit därför kommit att
i hög grad bestämmas af tillfälliga intryck
eller personliga tycken,
att medvetandet härom ej kunnat undgå
att hos lärarekåren framkalla dels
misstämning, dels en viss osjälfständighet, samt
att betygsgraderna för nit därför helst
borde inskränkas till tvänne: nitisk och icke
nitisk.
På grund af det ofvan anförda får
centralstyrelsen inför Eders k. m:t framlägga
följande önskemål:
1) Bestämmelsen om gudsfruktan och
sedliga egenskaper, hvilken finnes såsom
allmänt kompetensvillkor för sökande af
folkskolläraretjänst angifven i § 18 af
folkskolestadgan, borde utgå ur samma
stadgas § 19, där den upptages äfven
såsom jämförelsegrund vid bestämmandet af
de sökandes inbördes företräde.
2) I stället borde i § 19 införas
tydliga bestämmelser om, att skolråd vid
förslags upprättande, utom till de kunskaper
och den undervisningskonst, som styrkas
genom seminariebetyg eller
undervisningsprof, äfven skall taga hänsyn till det nit
och den skicklighet, hvarmed sökande
enligt företedda tjänstgöringsbetyg skött
undervisning och tukt vid de läraretjänster
han förut innehaft, äfvensom till de
tjänsteår, under hvilka han enligt samma
betyg oförvitligen tjänstgjort.
3) Tjänstgöringsbetyg borde innehålla
vitsord om vandel, nit och
undervisningsskicklighet samt förmåga att handhafva
tukten.
4) I folkskolestadgan borde angifvas
en viss tid, inom hvilken
tjänstgöringsbetyg skulle kunna erhållas, efter det
skriftlig anhållan därom ingifvits till skolrådet.
5) I samma stadga borde foreskrifvas,
hvilka betygsgrader, som skola vid
tjänstgöringsbetygets afsättande användas.
2. Likformiga skolbetyg.
Centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening har tid efter annan
ända sedan år 1883 fått mottaga
framställningar från kretsföreningar eller enskilda
föreningsmedlemmar om, att de
betygsgrader, som folkskolan använder för sina
betyg, särskildt vid elevs afgång från skolan,
borde vara desamma öfver hela riket. För
att befordra denna enhet har centralstyrelsen
för flera år sedan låtit utarbeta för
folkskolans behof lämpade betygsformulär. Det
åsyftade målet synes dock ej på sådant sätt
kunna vinnas, hvarför undertecknad, samma
förenings nuvarande centralstyrelse, blifvit
anmodad att, i den mån den det förmår,
söka verka för, att beteckningarna för de
betyg, som användas i folkskolan,, måtte
lagstadgas. Då tillika elfte allmänna svenska
folkskolläraremötet, som hölls i Göteborg
1893, utan meningsskiljaktighet uttalade sig
i samma riktning, har centralstyrelsen
ansett sig böra i underdånighet framlägga
ifrågavarande önskningar inför Eders k. m:t.
Enär k. m:ts folkskolestadga i §§ 46 och
47 föreskrifver, att årligen offentliga
examina skola hållas med alla folkskolans
klasser, hvarvid betyg öfver lärjungarnas
insikter, färdigheter, flit och uppförande skola
företes, och att alla från folkskolan
afgående elever skola, efter undergången
särskildt anordnad afgångspröfning, tilldelas
afgångsbetyg, så synes samma stadga tillmäta
folkskolans betygsgifning en icke oväsentlig
betydelse. Det torde också vara
oomtvistligt, att ifrågavarande examina och vid dem
utfärdade betyg kunna i ej ringa mån
befordra uppnåendet af skolans mål. Grenom
dem inbjudas barnens föräldrar och målsmän
samt deras blifvande arbetsgifvare att taga
kännedom om skolans arbete och om de
vitsord, hon vill gifva hvar och en af sina
elever; med andra ord: det är genom dessa
examina skolan har tillfälle att mest
omedelbart träda i förbindelse med dem, af
hvilka hon är mest beroende. Häruti äger
hon ett medel att utbreda den i och för sig
utan tvifvel riktiga uppfattningen, att de
af hennes elever, hvilka omsorgsfullast
tillägnat sig den religiösa, sedliga och
intellektuella utveckling, som af henne erbjudes,
också i regel blifva de dugligaste och
redbaraste i de lefnadsyrken, hvaråt de sedan
ägna sig. En allmännare öfvertygelse härom
måste medföra större beredvillighet att lämna
de för skolan nödiga medlen, mera ifver att
regelbundet sända barnen till skolan och ett
allvarligare öfvervakande af att de
tillgodogöra sig hvad där meddelas.
I synnerhet de af skolråden särskildt
kontrollerade a f gångsbetygen borde kunna
blifva de afgångna eleverna till gagn vid
sökandet efter lämpligt arbete samt
arbetsgifvarne till ledning vid anställandet af unga
arbetare. Härigenom skulle dessa betyg
äfven kunna föranleda ytterligare samverkan
mellan lärare och arbetsgifvare till fromma
för den från skolan afgångna ungdomen.
För närvarande hafva dock folkskolans
betyg ej någon nämnvärd betydelse
förskolan och för elevernas framtid.
Terminsbetygen uppmärksammas ej ens i regel af
barnens föräldrar, och af gångsbetygen
efterfrågas vid arbetsanställning på sin höjd
såsom intyg om vunnen befrielse från vidare
skolgång.
Om lärare och skolråd skola kunna med
framgång verka för en ändring häruti, måste
betygen vara sådana, att deras innebörd utan
svårighet uppfattas af allmänheten. Detta
är nu emellertid icke förhållandet. Den
fullständiga frihet, som skolråd och lärare
för närvarande äga att efter godtfinnande
alf åtta betygen, har föranledt, att betygens
uppställning och beteckningar växla i så
hög grad, att det icke sällan inträffar, att
skolor inom samma församling hafva olika
former för sina betyg, eller att en skola
ombyter betygsformer lika ofta som hon
ombyter lärare. Det synes otänkbart, att
allmänheten skall kunna förmås att göra sig
förtrogen med denna mångfald af
betygsformer med olika gradbeteckningar för
vitsorden. Vore däremot betygen från folk-
skolan affattade efter samma formulär och
med samma gradering af vitsorden, så skulle
deras utseende och innebörd snart rotfasta
sig i allmänhetens föreställning. Ännu lät
tare skulle detta blifva fallet, om
graderingen vore densamma för folkskolan som
för andra offentliga skolor, hvarför det
synes önskvärdt, att denna blefve använd äfven
af folkskolan.
Då, enligt hvad vi härmed tro oss hafva
visat, ifrågavarande reform skulle vara
gag-nelig för folkskolan, och ingen utsikt
förefinnes,, att den skall kunna genomföras på
annan väg än lagstiftningens, så anhålla
undertecknade i underdånighet,
att Eders k. m:t måtte i nåder
utfärda förordning om, huru folkskolans
betyg skola vara. affattade, och att å dem
samma betygsgradcr skola användas, som
äro af Eders k. m:t bestämda för betyg
från rikets allmänna läroverk.
Väsentligt ökade statsutgifter
har, såsom var att vänta, den nya
kungörelsen om statsbidrag för
slöjdundervisningen fört med sig, oaktadt det vid
propositionens framlämnande i riksdagen
hette, att dessa utgifter skulle komma
att b’ifva jämförelsevis mindre. Medan
under år 1894 nämda utgiftspost ökades
med allenast 7,699 kr., steg ökningen
under år 1895, det första året under
hvilket de nya bestämmelserna varit
gällande, till 43,739 kr. Slutsumman är nu
185,236 kr. 28 öre.
Bra uträknadt.
Den kommitté, hvilken uppgjorde
förslag till grunder för statsbidrags utgående
vid ordinarie folkskollärares
sjukdomsfall, ansåg på grund af inhämtade
upplysningar, att för ändamålet erfordrades
ett statsbidrag af 40,000 kr. Riksdagen
beviljade ock ett dylikt förslagsanslag.
Nu föreligga uppgifter för det första år,
under hvilket dylikt stalsbidrag utgått,
och det visar sig därvid, att man
kommit det verkliga beloppet så nära som
möjligt. Statens bidrag till aflönande af
vikarier för sjuka folkskollärare uppgick
nämligen förra året till 40,547 kr. 60
öre. Anslaget torde emellertid på grund af
ökadt antal läraretjänster snart nog tarfva
jning.
På grund af resa träffas
denna tidnings utgifvare icke under
tiden 4-24 augusti. Alla skrifvelser i
redaktionsangelägenheter adresseras:
Svensk Läraretidning, Stockholm N.
Folkskoleväsendet i de större
städerna. Klara församling härstädes beslöt
å kyrkostämma i fredags utan diskussion
att afstyrka kommittéförslaget till
folkskole-undervisningens ordnande i de större
städerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
