Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 33. (763.) 12 augusti 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 33
C. E. Johansson öfver l:a Tim. 4:e kap.
7-8 v. Sedan mötesdeltagarne samlats i
gamla missionshuset, öppnades mötet af
bestyreisens ordförande, hvarefter val af
funktionärer företogs. Till ordförande valdes
folkskolläraren J. Franzén i Lund, till vice
ordförande folkskollärarne Å. A. Åkerman
i Råa, J. M. Hansson i Lärkesholm och
Ola Bergström i Espö samt till sekreterare
folkskolläraren M. A. Lindén i Helsingborg.
Programmet för mötet godkändes med
det tillägg, att prosten L. Feuk kommer
att hålla föredrag om Sven Rosenberg.
Folkskolläraren L. Q-. Broomé i Bårslöf
talade därefter öfver ämnet: »Se det stora
i det lilla!»
Därpå höll folkskoleinspektören d:r /. M.
Ambrosius föredrag »Om begränsning af
undervisningen », hvarefter folkskolläraren O.
Pihl i Helsingborg inledde frågan »Om
skolkök». Diskussionen härom pågår.
I morgon är utfärd till Helsingör, och på
torsdag äro mötesdeltagarne af medlemmar
af Helsingborgs samhälle inbjudna till en
afskedsfest i Hälsans brunnspark.
En vecka
i gpundtvigianismens högkvarter.
Herr redaktör!
»Det private nordiske Skolem0de i Askov»
- så var namnet och sådan var meningen.
Förberedelserna för vårt möte voro af helt
och hållet enskild natur, och vi började våra
förhandlingar med det högtidliga beslutet,
att pressen icke skulle hafva något med oss
att beställa. Men ho kan stå den tredje
statsmakten emot? Hans vidspejande
argus-ögon uppdaga oss till och med där vi krafla
omkring i flygsanden borta bland
Väster-hafvets klitter, och innan några dagar gått,
se vi till vår öfverraskning, att hans väldiga
basunaröst spridt underrättelsen om våra
förehafvanden till Skandinaviens alla vrår.
Under sådana förhållanden skulle det vara
föga lönt att vidhålla min ursprungliga
vägran att genom en redogörelse i Svensk
Läraretidning bryta mötets privata karaktär,
och jag finner mig därför oförhindrad att
sända Eder de små skvallerepistlar, hvarom
Ni för Edra läsares räkning anhållit.
1.
Först några ord om vårt företags
förhistoria.
Då några tusen nordiska skolmän komma
tillsammans, finnas bland dem alltid några
hundra »askoviter», det är f. d. lärjungar
eller besökare på Ludvig Schr0ders stora
folkhögskola nära intill Sönderjyllands gräns.
Så äfven vid det sjunde nordiska skolmötet
i Stockholm 1895. Där var ju Schröder
själf, och där voro flera af hans närmaste
vänner: Nutzhorn, la Cour, N0rrega,ard
na. fl. Det låg därför i sakens natur, att
de många svenska, norska och finska lärare
och lärarinnor, som tid efter annan gästat
Askov eller Testrup, gärna ville efter det
stora mötets slut säga de danska
folkhögskolemännen ett samladt tack, och för
den med stockholmsförhållanden
förtrogne låg det likaledes i sakens natur, att
detta tack måste erhålla formen af ett
samkväm på Hasselbacken. Detta samkväm,
som sålunda blef ett slags skandinaviskt
skolmöte i smått, befanns synnerligen
angenämt och lärorikt, och i en
uppfinningsrik svensk kvinnohjärna (eller kanske det var
i två) rann under detsamma den ljusa tanken
upp, att pedagoger från de fyra landen allt
emellanåt borde samlas till mindre möten,
där man, obesvärad af jättemötenas
kolossala apparat, skulle kunna ingå i ett mera
fritt och otvunget meningsbyte och kanske
till och med försöka sig på det otänkbara:
att i ett eller annat afseende möjligen -
öfvertyga hvarandra.
Sagdt och gjordt - munnar och pennor
kommo i rörelse samt fortsatte därmed
under vinterns lopp, och slutliga följden blef,
att Ludvig Schr0der fick oss till sig på
Askov under veckan från och med den 27
juli till och med den 3 augusti. Att han
var den ende, under hvars ledning
företaget kunde »starta» på ett i allo
tillfredsställande sätt, därom finnes bland oss helt
visst icke mer än en mening.
Enligt planen skulle antalet deltagare
begränsas till 70, af hvilka 20 beräknades
komma från Danmark, 20 från Norge, 20
från Sverige och 10 från Finland. Olika
skolarter skulle vara representerade, likaså
olika pedagogiska meningsriktningar. Det
enda, som förutsattes såsom för alla
gemensamt, var ett lefvande intresse för
uppfostrans sak samt ömsesidig aktning för
hvarandras ärliga öfvertygelse.
Af det helas privata karaktär följde, att
ingen offentlig inbjudan utfärdades, hvilket
ock af hänsyn till utrymmet sade sig själft.
Hufvudstammen utgjordes af askoviter och
deras närmaste bekanta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
