Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 34. (764.) 19 augusti 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 34
SVENSK LÄRARETIDNING.
483
Godt vitsord.
För en alltigenom värdig hållning och
gediget arbete har Lunds stifts 26:e all
manna folkskolläraremöte utmärkt sig,
säger Sydsvenska Dagbladet.
Ett folkskoleprogram
ingick i den politiska trosbekännelse, som
vid ett valmöte å Sundholmen nyligen
afgifvits af organisten J". Thorin, hvilken blifvit
uppställd såsom riksdagsmannakandidat
för Marks härad. Efter att hafva
uttalat sina åsikter i åtskilliga rent politiska
och socialpolitiska frågor (mot
rösträttsstreckets sänkning, lör en fast och
afvisande hållning mot de norska
fordringarna samt för en skärpning af
strafflagen i syfte att göra den mera
afskräckande) framlade hr T. beträffande
folkundervisningen en del reformförslag,
hvilka i St. D. sammanfattas sålunda:
Folkskolan ville talaren hafva främjad
genom ett mindre antal ämnen, som då kunde
blifva grundligare tillgodosedda.
Kristendoms-kunskap till den grad, som fordras för
konfirmationsläsning, flytande innanläsning samt
färdighet i räkning och skrifning, dessa vore
hufvudsakerna, och därmed borde kunna vara
nog’, om man ej skulle »läsa allt och kunna
intet>. Det sagda gällde Skolförhållandena,
särskildt med Hvarannandagsläsning, på
landsbygden. Medgåfve omständigheterna att mera
omfattande kunskaper kunde bibringas, så
vore däri intet ondt, men tvånget till
mång-läseri vore förkastligt.
För genomförande af dessa önskemål
blir det alltså, som hr Thorin såsom
politiker kommer att kämpa.
Obehöriga tillsatser
brukar en och annan skolrådsordförande
inskjuta i sina å skolrådets vägnar
affattade tillkännagivanden om lediga
tjänster. Sålunda har en skolrådsordförande
i Jämtland nyligen ådragit sig en mindre
smickrande uppmärksamhet genom att
i ett dylikt tillkännagifvande insätta den
anmärkningen, att »särskildt afseende
komme att fästas vid sökandens
fosterländska sinne». Den för alla påtagliga
meningen var naturligtvis, att tjänsten
icke skulle kunna erhållas af någon,
som ej tillhörde eller åtminstone ville
låtsas tillhöra samma politiska parti
som annonsens författare. Hvarje
folkskollärare, han må för öfrigt intaga
hvilken ståndpunkt som helst, måste i
dylika vinkar se ett lika förhatligt som
lagstridigt angrepp mot sin kårs
själfständighet och värdighet. Följden har
ock blifvit, att ingen enda sökande
anmält sig till den ifrågavarande platsen.
»Det hedrar högeligen den stora
skollärarekåren», yttrar härom en
norrlandstidning, »att den står fullkomligt enig
om huru den bör betrakta dylika
kränkande försök».
Det skulle icke förvåna oss, om ett
lika korrekt svar afgåfves äfven af
södra Sveriges folkskollärare med afseende
på en tjänst, som nu annonseras ledig
för sådana sökande, som veta sig vara
»för kyrkligt och fosterländskt sinne
kände och vitsordade». Här är nämli-
gen orimligheten drifven till sin spets,
i det vederbörande kräfva vitsord om
sådana ting, som ingen behörig
myndighet torde anse sig lagligen kunna vitsorda,
hvadan det rent personliga godtycket
ensamt återstår såsom afgörande
befordringsgrund. Att barnens och
föräldrarnas rätt genom dylika egenmäktiga
tilltag lider stor skada ligger i öppen dag.
Sommarkurserna i Lund öppnades i
fredags kl. 11 f. m. i universitetets aula af
professor M. Veibull, som, efter det »Du
gamla, du friska» af sjungits, i universitetets
namn hälsade de tillstädesvarande välkomna.
Det var en glädje att se här under
högtidssalens hvalf samlade så många representanter
för de olika slagen af skolor i vårt land, en
glädje ock att känna igen så många ansikten
från sommarkurserna 1894, hvilket visade, att
deltagarne i dessa ej glömt bort universitetet.
Vetenskapen är af samma art som ljuset,
därutinnan att den liksom detta sträfvar att
utbreda sig och nå till allt och alla. Och
innebörden af universitetets bjudning till
skolans män och kvinnor är denna: kommen,
tagen af forskningens resultat, och utbreden
dessa till de samhällets lager, dit vi ej direkt
nå! Låtom oss härvid framför allt minnas,
att vi, lärare vid olikartade skolor hafva det
högsta gemensamt, arbetet för fosterlandet
och dess ungdom!
I hafven kommit från skilda orter af vårt
land, mest dock från södra Sverige, från de
bygder, för hvilka af gammalt och i viss mån
än i dag Lund varit och är en medelpunkt.
Men äfven från nordligare delar af vårt land
och från Danmark hafven I kommit. Ingen
nordisk man eller kvinna är främling i Lund:
detta är sedan urminnes tider häfd här.
Naturen själf i sin rika prakt bjuder ett
välkommen, hvarje år förnyadt. »Välkommen»
bjudes ock nordiska män och kvinnor af minnena,
som kringsväfva S:t Laurentii katedral.
Talaren upprullade därefter en högst
färgrik tafla af Lunds minnen, hvilken med spänd
uppmärksamhet följdes från början till slut
af de till ett antal af omkring 500
närvarande. Till sist afsjöngs psalmen 124 v. 1.
I söndags afton var samkväm anordnadt
i Akademiska föreningens stora sal.
Professor Weibull hälsade välkommen,
hvarefter professor Ribbing höll ett fängslande
föredrag öfver ämnet »Tidernas ande och
tidsandan ».
Under den därpå följande teserveringen
och samkvämet hade deltagarna ett rikt
tillfälle att göra hvarandras personliga
bekantskap.
Nu liksom för två år sedan utgör de
ordinarie kursdeltagarnas antal omkring 200
- alla utom ett 20-tal lärare och
lärarinnor vid folk- och småskolor. Flertalet är
naturligtvis från Skåne. Dessutom från
Halland 18 (däraf 10 med landstingsanslag)
samt en eller annan från flertalet öfriga
landskap i Götaland. Till och med Södermanland,
Uppland, Dalarne och Västerbotten äro
representerade. Omkring en tredjedel deltogo
äfven i kurserna för två år sedan.
Föreläsningskursen å Lunnevad.
Fredagen den 14 dennes öppnades en
föreläsningskurs vid den å Östergötlands södra
slättbygd vackert belägna Lunnevads
folkhögskola, hvilken kurs liksom en och annan så-
dan vid andra folkhögskolor kan anses som
afläggare från de vid universiteten i
Uppsala och Lund anordnade sommarkurserna.
Kursen skall pågå under en vecka eller till
och med nästa fredag.
Enligt det uppgjorda programmet hållas
följande föreläsningsserier:
Englands undervisnings- och examensväsen.
»Universitetsutvidgningen » (Doktor A.
Sterner.)
Sveriges grannar. (Kandidaten E. Svensén.)
Några af reformationens förberedelser.
Schleiermacher. (Kyrkoherden V. Villner.)
Befolkningsstatistik.
(Folkhögskoleföreståndaren H. Odhner.)
Planetsystemet. (Doktor N. V. E.
Nordenmark.)
Deri skandinaviska växtvärldens utveckling.
(Docenten R. Sernander.)
Därjämte hölls under offentligt möte i
söndags kl. 4 e. m. föreläsningar af
kyrkoherden V. Villner om August Hermann
Francke och af kandidaten E. Svensén om
Engelsmän och Boers i Sydafrika.
Utanför programmet och mellan föreläsningarna
förekomma öfningar i pedagogisk
gymnastik och lekar. Dessa instruktionsöfningar
ledas af fröken Sally Högström.
Antalet deltagare utgör 60, däraf 27 äro
lärare eller lärarinnor vid folk- och
småskolor, 8 lärare eller lärarinnor vid
folkhögskolor, 3 prästmän samt 22 tillhöra
andra kategorier (studenter, seminarieelever,
landtbrukare). Sitt intresse för kursen
visade biskop Charleville genom att närvara
vid söndagens offentliga möte, sedan han
under förmiddagen predikat i Sjögestads
närbelägna kyrka.
Eöreläsningskursens tillkomst är
uteslutande att tillskrifva den för
folkbildningsarbetet så varmt intresserade föreståndaren
för Lunnevads folkhögskola, d:r H. Odhner.
Hans förtjänst är det ock, att anordningarna
i afseende på spisning och bostad äro både
förträffliga och synnerligen billiga.
Tillfredsställelsen hos deltagarne är därför ock
fullständig. Till de goda anordningarna hör
bland annat, att deltagarne hafva fritt tillträde
till skolans samlings- och skrif rum. Där
tillbringas aftnarna med samtal, sång och
musik samt studium af dagens tidningar.
Den unisona sången intager en hedersplats
å programmet, hvilket likväl icke utesluter,
att en bland folkskollärarne bildad präktig
manskör ofta och med stort nöje höres.
Önskligt vore, att dylika kurser måtte
allmänt komma till stånd och att särskildt
lärarekåren därtill uppmuntrade genom att
i stort antal närvara. Stor tillslutning är
helt visst den bästa tacksamhet, som kan
visas för de stora både personliga och
ekonomiska uppoffringar, hvilka i allmänhet
och särskildt i detta fall äro förenade med
anordnandet och ledningen.
Folkskoleväsendet i de större
städerna. Skolfullmäktigeförslaget blef
måndagen den 17 d: s af styrkt äfven af
Storkyrkoförsamlingen härstädes.
Statsbidrag för tvänne
slöjdafdel-ningar med tillhopa 150 kr. sökte för
innevarande år dels Herrljunga, dels Remmene
-Eölene församling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
