Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 44. (774.) 28 oktober 1896
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
618
SVENSK lARARETIDNING-
N:r 44
barnen teckna ett badkar, en båt, en
metkrok, en fisk o. s. v. Under samma tid väljer
man sådana sånger till inöfning, hvilkas
innehåll ansluter sig till åskådningsundervisningen.
Man kan ej neka, att en ganska sund
tanke ligger till grund för hela denna plan:
inan söker i allt gå mera på djupet än på
bredden. Härigenom motarbetas den
ytlighet, som eljest förefaller vara snart sagdt
medfödd hos de stora städernas barn.
*
I den egentliga folkskolan beräknar man
i Paris 45 å 50 barn i hvarje klass på lägsta
stadiet, 40 ä 45 på mellanstadiet och 30 ä
35 på högsta stadiet. På grund häraf bygger
man alla skolsalar med lika stor golfyta,
nämligen 50 kvadratmeter. Böcker och alla
öfriga skolsaker erhålla barnen fritt på
kommunens bekostnad. Alla lärarelöner
däremot utgå enligt lag af den 19 juli 1889 ur
statskassan. Den reglering af lärarelönerna
i Frankrike, som genom denna lag kom till
stånd, skulle hafva försämrat den
ekonomiska ställningen för lärarne i hufvudstaden;
och därför har kommunen trädt emellan med
tillskott, som belöpa sig ända till 2,000 fr.
för en lärare.
Lärarepersonalen bestämmer själf, hvilka
läroböcker som skola anses antagliga för
folkskolans räkning, och bland de sålunda
af lärarepersonalen godkända böckerna
utväljer inspektören dem, som skola utdelas
bland barnen.
Ett enda »skolmagasin» levererar alla
förnödenheter till Paris folkskolor.
Bland läroämnen i Paris folkskolor
intager teckningen ett framstående rum,
emedan man är af den åsikten, att detta ämne
på ett särskildt sätt förbereder för
duglighet i det praktiska lifvet. Fyra timmar
i veckan äro anslagna åt
teckningsundervis-niogen. Då teckningen anses såsom grundlag
för slöjden (sedan 1880 är undervisning i
slöjd för gossar införd), så åligger det i
regeln lärjungarna att först rita den sak, som
skall tillverkas. Läraren, biträdd af en
handtverkare, meddelar slöjdundervisning åt
sin klass. Denne handtverkare tjänstgör
8 timmar om dagen och har härför i årlig
ersättning 2,400 fr.
Ät flickornas handarbetsundervisning äro
å lägsta stadiet anslagna 2 timmar i veckan
men å högsta stadiet endast l1/* timme.
Skolorna äro alltid stängda på torsdagarna,
men slöjdundervisning meddelas äfven dessa
dagar.
För barnens fysiska uppfostran visar man
sig i Paris äga en vaken blick. Sålunda
göres mycket för åstadkommande af lekar
i det fria, Lekfält om 10,000
kvadratmeters yta äro anordnade i skilda delar af
staden, och dit föras barnen en dag i veckan
af sina lärare. Yid hvarje lekfält är
anställd en särskild »leklärare», som har att
öfvervaka och leda det hela. Kommunen
består lekdräkter åt alla gossarne. Oaktadt
samma dräkt begagnas endast af ett barn,
hopsamlas dock hela förrådet tre gånger om
året för att underkastas desinfektion. På
det att lärare och lärarinnor må blifva
dugliga att undervisa barnen i lekar, anordnar
man för dern kurser, och efter en sådan
genomgången kurs erhålla de en årlig er-
sättning för att de föra sina barn ut till
lekplatserna och där anordna lekar med
dem.
Under det man hemma hos oss tyckes
ej kunna få skolorna stora nog, äro skolorna
i Paris i allmänhet beräknade endast för
300 ä 400 barn.
I hvarje skola finnes ett kök, hvarifrån
de fattigare barnen erhålla fri middag och
de andra mot en ringa betalning (omkring
7 öre). Till skolan medhafd mat äga
barnen rättighet att få uppvärmd i köket. Man
anser sig härigenom befordra barnens hälsa
och ett ordentligare besök af skolan. Till
underhåll af dessa kök eller
bespisningsanstalter äro för innevarande år anslagna 800,000
fr. Hela budgeten för skolorna uppgår för
samma tid till 26 mill. fr.
Utgifter för kläder, böcker och dylikt
bestrider man till stor del med medel ur
de s. k. skolkassorna, hvilka äro
obligatoriska sedan 1882. Ur samma kassor får
man medel till medaljer åt barn. Man kan
i oåde goss- och flick-klasser påträffa barn,
som hafva bröstet behängdt härmed.
»Dygden belönar sig själf och blir ytterligare
belönad.» Belöningar i mera reell form
förekomma äfven: ej sällan utdelas
sparbanksböcker åt flitiga och snälla barn.
I likhet med hvad förhållandet är i
Belgiens folkskolor söker inan genom lärarne
hos barnen väcka håg för sparsamhet, i det
lärarne å bestämda tider emottaga barnens
små besparingar och insätta dem i
sparbanken. Det är onekligen en god grund man
på detta sätt lägger för barnens framtida
åskådningssätt i ekonomiska frågor. Ensamt
i Paris har man i denna stund på detta
sätt hopsparat bortåt en million fr.
*
För den fortsatta undervisningen är sörjdt
genom högre folkskolor (écoles primaires [-superieurs}-] {+su-
perieurs}+} med 2-årig kurs. Inträdesåldern
vid dessa skolor är 12-15 år och dessutom
fordras afgångsbetyg från den egentliga
folkskolan. Af där förekommande läroämnen
må särskildt nämnas främmande språk,
trä-och metallslöjd för gossarne samt huslig
ekonomi och handarbete för flickorna.
Undervisningen i främmande språk är för de
senare frivillig.
En flicka kan i dessa skolor erhålla
kostnadsfri undervisning ända till 4 år och
tillägna sig full yrkesskicklighet i t. ex.
målning på glas och porslin. Önskar hon
utveckla sig till brodös, modist eller
sömmerska, så kan hon äfven i denna riktning
erhålla erforderlig utbildning.
Paris folkskolor äro ställda under en fullt
ordnad hygienisk inspektion, hvilken
verkställes af omkring 130 läkare.
*
I ett samhälle, som på alla offentliga
byggnader och å alla offentliga tryckta
handlingar prålar med inskriptionen »frihet,
jämlikhet och broderskap», skulle man
näppeligen vänta sig möta så stora svårigheter
att vinna tillträde till en skola, som
förhållandet är i Paris.
Äfven om man är försedd med
rekom-mendationsskrifvelser från en med
skolföre-ståndaren bekant person, är det med tvekan
han vågar lämna främlingen tillträde till
sin skola. Man fordrar för sådant besök
tillstånd af allra högsta vederbörande.
Den inom skolan tillämpade ordningen
är också ägnad att i vissa afseenden
förefalla oväntad. Så får man t. ex. se en
klass flickor af omkring 14 års ålder tåga
utför trapporna ner till lekplatsen med
korslagda armar.
Y i kunde vid denna syn ej underlåta att
komma på den tanken, att det var bättre
beställdt med friheten på skolans område i
vår egen i så många afseenden förträffliga
hufvudstad._____________________N-n.
FÖR DAGEN,
Barnalärare eller kurslärare?
Då lärare vid landsbygdens och vid
städernas folkskolor sammanträffa,
händer det väl nästan alltid, att de förra
beklaga sig öfver »de ogynnsamma
förhållanden, under hvilka de nödgas
arbeta». Till dessa ogynnsamma
förhållanden räkna de vanligen i främsta
rummet nödvändigheten att ensamma
undervisa på folkskolans alla stadier, medan
däremot stadslärarne åtnjuta förmånen
af en genomförd klassfördelning.
Ingen kan neka, att dessa klagomål
äro i väsentlig mån befogade. Dock
säkerligen ej till den grad, som de
klagande själfva i allmänhet mena. Hvarje
lärare eller lärarinna, som efter någon
tids tjänstgöring på landet lyckats
erhålla anställning i stad, har snart fått
göra den erfarenheten, att ombytet
ingalunda medfört idel fördelar, utan att det
vid sidan häraf varit åtföljdt af åtskilliga
beaktansvärda olägenheter.
Icke minst gäller detta med afseende
på den genomförda klassfördelningen.
Denna är, liksom all arbetsfördelning,
förbunden med vissa svårigheter. Såvida
inga särskilda åtgärder vidtagas, blir
fördelning nämligen lätt detsamma som
splittring och söndring, barnet råkar ut
för flera skilda lärarepersonligheter,
hvilka hafva hvar sitt olika skaplynne och
lätt kunna komma att verka i motsatta
riktningar. I stället för enhet och
planmässighet inträder anarki, barnet drages
än hit och än dit, de olika
påverkningarna neutralisera och misskreditera
hvarandra, och det slutliga
uppfostringsre-sultatet blifver intet, kanske till och med
mindre än intet.
Häraf inses lätt, att en genomförd
klassindelning ingalunda kan betraktas
såsorn en obetingad förmån, såvida den
icke är förbunden med åtgärder för en
ordnad samverkan.
Nödvändigheten häraf har varit så
påtaglig, att skolväsendet i våra städer
genom förhållandenas egen makt
kommit att efter hand erhålla en
organisation, hvarom gällande folkskolestadga icke
ens innehåller någon antydan. För att
tillfredsställa det tvingande behofvet af
enhetlig samverkan mellan skolans alla
lärarekrafter har man dels gifvit en af
dem det uppdraget att med särskild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0618.html
