Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 44. (774.) 28 oktober 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 44
SVENSK LÄEAEETIDNING.
623
nen och det äfven i det fall, att företaget
kunde utfalla med ekonomisk vinst.
Föreningens syfte är nämligen i första hand
ideellt, och detta dess syftemål befordras nog
bäst därigenom, att föreningen står utanför
alla tidningsföretag. Kretsen afslår alltså för
sin del motionen, på samma gång den gärna
gifver sitt erkännande åt motionärens goda
syfte och stora månhet om föreningen.
Roma-kretsen har gjort följande
uttalande :
Då Svensk Läraretidning väl fyller sin plats,
i det den på ett synnerligen förtjänstfullt och
berömvärdt sätt för skolans och lärarekårens
talan, och det kan befaras, att den
projekterade tidningen skulle i ekonomiskt hänseende
medföra risk samt åstadkomma söndring inom
föreningen, så måste frågan besvaras med
nej.
Hessleholms-kretsen antog följande
resolution :
Kretsen anser, att föreningen ej bör inlåta
sig på ett dylikt företag, som i så många
hänseenden synes vara af högst problematisk
art, i all synnerhet som man redan i Svensk
Läraretidning har ett organ, som på ett i allo
förtjänstfullt sätt förfäktar skolans och kårens
intressen, hvarför också kretsen vill begagna
tillfället att till Svensk Läraretidnings
redaktör uttala en länge känd tacksamhet för det
sätt, hvarpå han redigerat sin tidning.
Vinslöfs-kretsen tillsatte vid möte den 17
d:s en kommitté, som fick i uppdrag att
uppsätta en skrifvelse i öfverensstämmelse
med mötets uttalade åsikter. Skrifvelsen
är af följande lydelse:
Medlemmarna af Vinslöf sortens kretsförening
hafva städse varit belåtna med Svensk
Läraretidning och gifva sitt fulla erkännande af
dess redigering, hvadan de anse, att ej för
närvarande behof af eget föreningsorgan
förefinnes. Men då nu förslag om sådant organ
blifvit väckt, ville kretsen, att detta icke
lämnades helt och hållet utan afseende, utan att
en kommitté af t ex. 5 personer tillsattes af
centralstyrelsen för utredning af frågan, och
kunde denna utredning vid möjligen framtida
behof blifva användbar.
Ystads-kretsen anser, att S. A. F. bör
skaffa sig en egen tidning; »men då
frågans vikt kräfver en sakkunnig och opartisk
granskning och en därpå grundad detaljerad
utredning, på det föreningens medlemmar
må kunna bilda sig en åsikt om företagets
utförbarhet, remitteras motionen till förnyad
behandling af centralstyrelsen».
V. Gestriklands-kretsen önskar för
närvarande ej något nytt skolorgan för
föreningen.
Då - yttrar kretsen - sedan många år
tillbaka en af lärarekårens egna medlemmar,
på, som oss synes, ett utmärkt sätt fört
skolornas och skolpersonalens talan så i den af
honom utgifna Läraretidningen som i sin
öfriga verksamhet inom centralstyrelsen och
riksdagen, skulle det vara orätt att uppsätta
ett mot honom och Läraretidningen riktadt
konkurrensblad blott för nöjet att minska
dennes läsekrets. (Någon vinst i penningväg
af eget organ lär väl ej vara att vänta,
oaktadt motionärens storartade beräkningar.)
Torsburgs-kretsen anser, att förslaget är
ekonomiskt omöjligt och moraliskt
oberättigadt, hvadan det ej bör till någon åtgärd
föranleda.
Kullens-kretsen ansåg »vidare utredning
af i ärendet fullt sakkunniga män
nödvändig, innan något beslut kunde fattas».
Riseberga-kretsen anser »egen tidning
öfverflödig, så länge Svensk Läraretidning
skötes på samma sätt som hittills».
Östersunds-, Älfdalens-, N. Gestriklands’,
Misterhults- och Höks-kretsarna hafva likaledes
afslagit förslaget om eget föreningsorgan.
Folkskoleväsendet i de större städerna.
Landskrona-kretsen har vid möte den 17
d:s uttalat sig i följande riktning:
1) Kyrkostämman bör tills vidare bestämma
föl kskolebud geten.
2) och 3) = centralstyrelsen.
4) Ja, en lärare borde vara medlem af
skol-nämden.
5) Ja.
6) = C. G. Bergmans reservation.
7) Ja. Därjämte önskade kretsen
lagbestämmelser angående småskolepersonalens
ordinarie anställning samt inskränkning af extra
ordinariesystemet till minsta möjliga.
8) Vidare borde införas bestämmelser om
lagstadgadt maximum af lärjungeantalet, om
högst 31 timmars undervisning i veckan och
om skärpta åtgärder till förbättrad skolgång.
Ordinarie lärare borde kunna förflyttas endast
efter eget medgifvande.
9) Åt centralstyrelsen uppdrogs att vidtaga
åtgärder.
Kalmar-kretsen har besvarat frågorna
sålunda :
1) Kyrkostämman eller stadsfullmäktige.
2 = centralstyrelsen.
3), 5) och 6) Ja.
4) Ja, därigenom att lärarepersonalen äger
utse en af sina medlemmar till ledamot i
nämden.
7) Ja; småskolans lärarepersonal bör äfven
ledes i fråga om ordinarie anställning likstäl
las med folkskolans.
8) Intet uttalande.
9) Åt centralstyrelsen öfverlämnades att
vidtaga lämpliga åtgärder.
Linköping s-kr et sen har uttalat sig i
följande riktning:
1) Stadsfullmäktige hellre än
Skolfullmäktige.
2) Mom. 1. Ombudens antal borde
bestämmas af skolstyrelsen efter samråd med
lärarepersonalen. Mom. 2 = centralstyrelsen.
3) = centralstyrelsen.
4) I skolnämden bör en ordinarie lärare
antingen vara ledamot eller ock, såsom
representant för lärarepersonalen och såsom sådan
af de ordinarie lärarne vald, där äga
yttranderätt.
5) Ja; dock bör pröfningsnämden
tillerkännas rätt att gifva förord åt någon af de på
förslaget uppförde.
6) och 7) Ja.
8) Småskolans lärarepersonal borde erhålla
ordinarie anställning efter samma grunder
som folkskolans. I § 17 mom. 2 borde »bör»
utbytas mot »skall». Läraren borde ej kunna
åläggas att besöka försumliga barns hem.
Suspension med åtföljande minskning af
lönen borde ingå såsom ny bestraffningsgrad
mellan varning och afsättning. Mom. l af §
56 borde utgå, enär det är kommunens plikt
att sörja för, att intet barn af fattigdom
hindras från att inhämta fullständig
folkskolekurs. Oexaminerad lärare eller lärarinna må
endast då användas, när examinerad sådan
ej kunnat erhållas. I klassrummen böra ej
flera barn få inrymmas än det minsta såsom
normalt bestämda utrymmet medgifver och i
intet fall mera än 30 i småskolan och 45 i
folkskolan. Hygienisk inspektion af skolans
lokaler borde påbjudas. Föreskriften att fjärde
timmen bör användas till slöjd eller
gymnastik är olämplig, enär lokala förhållanden
mångenstädes med nödvändighet fordra, att
denna timme användes till annan
undervisning.
9) Centralstyrelsen anmodades att vidtaga
de åtgärder, den anser lämpliga.
Mellersta Upplands-kretsen (Uppsala) har
besvarat frågorna sålunda:
1) Förslaget om Skolfullmäktige sådant det
nu föreligger af styrktes. Däremot ansåg
kretsen, att skolans budget borde bestämmas af
stadsfullmäktige eller ock af särskilda
Skolfullmäktige, valda efter samma grunder, som
gälla för stadsfullmäktigeval.
2) och 3) = centralstyrelsen.
4) Medinflytande borde beredas
lärarepersonalen i skolnämden, så att en lärare invaldes
i densamma.
5) Ingen lärare borde vara medlem af
pröfningsnämden.
6) och 7) Ja.
8) Lärares ordinarie tjänstgöringstid må ej
öfverstiga 30 timmar i veckan. Årskurserna
borde utbytas mot terminskurser. Skolans
hygieniska förhållanden borde hvarje termin
of ver vakas.
9) Centralstyrelsen anmodades att vidtaga
de åtgärder, som anses mest lämpliga.
Ö. Gestriklands-kretsen (Gäfle) har
besvarat frågorna i följande riktning:
1) Folkskolebudgeten bör tills vidare
bestämmas såsom hittills.
2) och 3) = centralstyrelsen.
4) Förste läraren eller annan af
skolstyrelsen utsedd lärare borde tillerkännas rätt att
deltaga i skolnämdens öfverläggningar och
beslut (därest nämligen skolnämder komma
att införas).
5) Då inom Gäfle skoldistrikt val af
ordinarie lärare enligt nu gällande bestämmelser
tillkommer kyrkostämma, och då denna
myndighet hittills utan olägenhet utöfvat denna
sin befogenhet, anser kretsen för sin del
någon förändring i berörda afseende ej vara af
behofvet påkallad. Skulle åter genom
blifvande folkskolestadga annan form för lärares
tillsättning nödvändiggöras, vill kretsen i
hufvudsak ansluta sig till det af kommitterade
framlagda förslaget.
6) Frihet borde lämnas skoldistrikten att
anordna undervisningen så, som för de
lokala förhållandena anses mest lämpligt.
7) Ja.
8) Obligatorisk läkarebesiktning af
lärjungarna vid deras intagning i skolan, särskildt
med hänsyn till deras deltagande i de
gymnastiska öfningarna. Hygienisk inspektion af
skolornas lärosalar, afklädningsruni och
lekplatser. Lärare, som vinner transport mellan
städer, hvilka beröras af denna stadga, borde
få rättighet att för uppflyttning i högre
lönegrad tillgodoräkna sig sina å förra platsen
förvärfvade ordinarie tjänsteår.
9) Centralstyrelsen anmodades att vidtaga
de åtgärder, som kunna finnas lämpliga.
Friluftslekar.
Pedagogiska sällskapet i Örebro
behandlade vid sammanträde i lördags frågan:
Hvad bör inom vårt samhälle göras för
främjande af ungdomens fria lekar?
Frågan inleddes af kapten L. Fröding.
Hufvudinnehållet i hans föredrag var
ungefär följande:
Mot de ordnade friluftslekarnas införande
bland skolungdomen framställas hvarjehanda
inkast, såsom att barnen nog sköta sina lekar
själfva, att det är verkligt strängt arbete och
ej lek de behöfva lära sig, att gymnastiken
bör vara en tillräcklig motvikt till hjärnans
öfveransträngning och för mycket
stillasittande, att för öfrigt skolungdomen ej har tid
att leka - den skulle genom leken glömma
studierna, att disciplinen skulle lida
betänkligt men genom att läraren blandade sig med
i barnens lekar, och att allvarliga skolmän ej
borde befatta sig med sådant som lek.
Oaktadt alla invändningar vilja vi arbeta
med lif och kraft för att få de fria lekarna
in i våra sko lör. Vår ungdom leker nog, det
är sant, men den leker ej på rätta sättet.
Förra tiders ungdom förstod denna konst
bättre. Dess lek på en grön äng omgifven af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
