Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 45. (775.) 4 november 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
642
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 45
mars 1882 anmodades fru Nordin, som då
var anställd som lärarinna vid anstalten för
öfveråriga döfstumma uti Skara, att resa
till Stockholm för att hämta en blind
döfstum flicka.
De framsteg, denna flicka gjorde, oaktadt
den knappt tilltagna tiden, blef första
uppslaget till tanken på att upprätta en
särskild skola för blinda döfstumma barn.
På hösten 1885 erhöll fru Nordin
företräde hos konungen, som lofvade understödja
den behjärtansvärda saken. Fru Nordin
erhöll reseunderstöd för att i Nordamerika
studera den undervisning, som kom blinda
döfstumma till del. På våren 1886 besökte
hon skolorna i Amerika, särskildt i Boston.
Sedan riksdagen beviljat ett anslag af
2,000 kr. att årligen utgå för blinda
döfstummas undervisning, kunde hemmet blifva
en verklighet. Den 10 oktober 1886
öppnades det.
Skolhemmets lokal i Skara utgjordes då
af fyra små, låga rum och kök, med en
personal af föreståndarinna, en husmor och
en tjänarinna samt 4 elever. I maj 1887
ankom en femte elev. Dessa fem elever
voro alla blinda döfstumma.
Sedan den tiden har skolhemmet
utvecklats. Det är nu förflyttadt till Fredriksberg,
tio minuters väg från Vänersborg, hvarest
det förhyrt en större byggnad, innehållande
11 rum och kök. Elevantalet är under
innevarande år 15. Lärarepersonalen
utgöres af föreståndarinnan, fru E. Nordin,
4 lärarinnor, l husmor samt 4 tjänarinnor.
Inalles hafva 11 blinda döfstumma och 16
blinda sinnesslöa barn varit intagna. Huru
länge ett barn skall bevista skolan, beror
på styrelsens pröfning.
Skolhemmet är ett verkligt hem för
barnen. De flesta vistas där året om. Den
intellektuella undervisningen omfattar åtta
månader. På grund af elevernas dubbla
lyten kan naturligtvis ej någon
klassundervisning förekomma, utan hvarje elev
undervisas särskildt.
Skolhemmets .uppgift är att sätta dessa
arma i stånd att själfva hjälpa till med sin
försörjning. Man måste förvånas öfver,
hvad dessa barn förmått lära såväl i
intellektuellt hänseende som i slöjd.
Läsord-ningen upptager: modersmål, artikulation,
kristendom, räkning, geografi, historia,
naturlära, förberedande öfningar, gymnastik, sång
och slöjd.
De slöjdföremål, som tillverkas, utgöras
af borstar, hängmattor, olika slag af
korgarbeten, mattor af klädeslister, stickade
arbeten, såsom kjolar, strumpor, filtar, själar
samt väfnader. Alla arbeten voro väl
utförda. Märkvärdigt var att se, huru gladt
och säkert barnen arbetade. De blinda
hörande undervisas uti sång, och sjöngo de
vid festen flera sånger med ackompagnement
af piano och vid afslutningen en psalmvers.
Antagligen finnas många barn i vårt land
med samma lyten som de barn, hvilka äro
intagna på skolhemmet för blinda döfstumma,
men svårt är att få reda på, hvar de finnas.
I Göteborg har folkskollärarepersonalen
kraftigt verkat för att uppspåra dessa barn.
Må äfven folkskollärarne och lärarinnorna
på andra orter söka få reda på, om sådana
olyckliga barn finnas, för att om möjligt få
dem intagna i hemmet!
Augusta Larson.
Från oktoberkyrkostämmorna.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Lund: Småskollärarinnorna och
slöjdlärarinnorna, som förut haft 600 kr. och ett
ålders-tillägg om. 50 kr. efter 10 års oförvitlig
tjänstgöring, erhöllo nu tre ålderstillägg om 50 kr.
att utgå efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring.
Högsta lönen blir sålunda 750 kr. Småskollära
rinnornas årliga pensioner skola utgå med
350 kr. inklusive statspension.
Slöjdlärarinnorna och lärarinnan i huslig ekonomi
tillförsäkrades en pension af 250 kr.
Lärarinnorna betala ej själfva något till dessa
pensioner. Till barnbiblioteket anslogs 100 kr.
för nästa år. Motion väcktes af
folkskolläraren Nils Lundahl om anordnande af
Skolbad.
Strängnäs: Ett nytt prydligt folkskolehus i
medeltidsstil skall under år 1897 uppföras för
en kostnad, af 30,000 kronor. Huset skall
inrymma fyra lärosalar och bostäder för två
småskollärarinnor. Lönen för lärarinnorna
vid småskolan höjdes från 400 till 450 kr.
utom husrum och vedbrand.
Jönköping: Slöjdlärarinnan F. Lundell, som
i 31 år tjänstgjort vid stadens folkskola,
erhöll i årlig pension 300 kr. Samma belopp
tillerkändes folkskolläraren A. M. Grönblads
änka såsom gratifikation.
Norrköping: Till inredning och utrustning af
två skolkök anslogs 3,000 kr. Ett andra
ålderstillägg på 100 kr. efter 10 års
tjänstgöring tilldelades småskollärarinnorna, så att
lönen för dem hädanefter utgår med resp.
600, 700 och 800 kr. I sammanhang härmed
beslöts, att den förut brukliga titeln extra
ordinarie och ordinarie såsom numera
regle-mentsstridig skulle bortfalla.
Halmstad: Elektrisk belysning skall införas
i norra folkskolan.
Hudiksvall’: Delaktighet i pensionsinrättningen
efter 1,000 kr. skall sökas för två lärare. Till
lön åt en skolköksföreståndarinna med högst
21 veckors tjänstgöring pr år anslogs 450 kr.
Renneslöfy Hall.: Kofodersersättningen
höjdes från 100 till 150 kr.
Jämjö, Blek.: Kofodersersättningen skall
utgå med 100 kr.
Stora Mellösa, Öreb.: Dito. Slöjd för flickor
skall införas vid församlingens alla skolor och
för gossar vid en skola.
Säby, Jönk.: Slöjd såväl för flickor som för
gossar skall införas vid församlingens alla
skolor.
Malingsbo, Kpbg: Dito.
Järsnäs, Jönk.: Slöjd skall införas vid en
skola.
Bä/inge, Älfsb.: Dito vid Tegelkällans skola.
Karlskoga, Öreb.: Dito för gossar vid
Strömtorps skola.
Sala: Dito för flickor vid mindre folkskolan
i Broddbo.
Torshålla: Dito i församlingens alla skolor.
Sköllersta, Öreb.: Dito.
Väster-Färnebo, Vstm.: Dito vid Viggarnes
folkskola. Lärarinnan fröken Tora Henschen,
som en längre tid undervisat i kvinnlig slöjd
utan ersättning, erhöll 25 kr. i gratifikation.
Ifvetofta, Krist.: Kvinnlig slöjd skall införas
i församlingens alla skolor. Arvodet därför
bestämdes för hvarje lärarinna till 50 kr.
Slöjd för gossar skall införas vid Eåby
folkskola och särskild byggnad härför uppföras.
Sköfde: Slöjdundervisningen för flickor skall
ordnas på sätt kungörelsen om statsbidrag
föreskrifver.
Karlstads landsförsamling: Till kvinnlig slöjd
anslogs 100 kr.
Moheda, Kron.: Småskollärarinnornas löner
höjdes från 250 till 300 kr.
Norra Hestra, Jönk.: Dito.
F Hm, Upps,: Lönen för en småskollärarinna
höjdes från 300 till 350 kr.
Husby-Oppunda, Södm.: Dito.
Stora Malm, Södm.:.50 kronors
löneförhöjning tillerkändes en småskollärarinna.
Borgsjö, Vnrl.: Dito lärarinnan vid en
mindre folkskola.
Degeberga, Krist.: Nytt skolhus,
inrymmande lärosalar för folk- och småskolan samt
slöjdsal, afsynades och godkändes. Slöjd skall
införas. Arvodet åt slöjdläraren bestämdes
till 100 kr.
Ljusdal, Gflb.: Två skolhus, hvardera
innehållande tre lärosalar samt rum för lärare
och lärarinnor, skola uppföras för högst 30,000
kr. Högre folkskola skall inrättas i
Sten-hamre med förste läraren därstädes som
föreståndare. Fortsättningsskola, anordnad som
aftonskola, skall inrättas vid Hybo.
Kvinnlig slöjd skall införas i fyra skolor.
Veddige, Hall- Fortsättningsskola skall
inrättas vid kyrkskolan.
Börstil, Sthm: Nytt folkskolehus skall
uppföras i Långalma.
Bredaryd, Jönk.: En på två stationer
flyttande folkskola skall på försök under ett år
förvandlas till en fast folkskola och en mindre
folkskola.
Morlanda, Gtbg: En flyttande folkskola skall
förvandlas till två fasta folkskolor. Nytt
skolhus skall uppföras i Stensbo med läsesalar
för folk- och småskolan samt bostäder för en
lärare och en lärarinna.
SollerÖ, Kpbg: En biträdande lärare med
småskollärares lön skall tillsättas för
folkskolans första klass.
Litteratur.
Sångbok för skolan, systematiskt ordnad af
Anna Bergström. Första häftet (för
läraren) gehörsång, 65 öre. Andra häftet,
tonträffningskurs, 70 öre. Tredje häftet,
två- och trestämmiga sånger, 65 öre.
Stockholm, Abr. Lundquist.
Utgifvarinnan af denna sångbok har själf
en mångårig erfarenhet af sång och
sångundervisning i skolan, hvartill kommer att
hon haft tillfälle att studera metodisk
sångundervisning i både in- och utländska skolor.
Hon synes sålunda hafva först efter en
ganska grundlig förberedelse gått till sitt
arbete.
Uti första häftet framhåller författarinnan
inledningsvis den stora betydelsen af
röstorganets rätta vård. Man bör ej fordra af
barnen, att de skola sjunga starkt och
kraftigt eller som det heter »skrika ut», ty
därigenom riskerar man att skada den ännu
outvecklade barnarösten. Såsom ett medel
mot detta röstförstörande i
sångundervisningen förordas att endast öfva
falsettområdets toner. I detta sammanhang lämnas en
del pedagogiska anvisningar om gången från
det lättare till det svårare, om
kroppsställning och andhämtning, om textuttal och
taktering m. in. Detta första häfte är
afsedt för småskolan och uppdeladt i fyra
terminskurser, innehållande
tonträffningsöf-ningar, taktöfningar och små sånger.
Sångerna öfvas efter gehör och sättas på det
första stadiet i samband med ljudmetoden.
Vi kunna här ej undertrycka den
anmärkningen, att författarinnan synes mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
