Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 47. (777.) 18 november 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 47
SVENSK LÄRARETIDNING.
665
Allmänt
är man ense om, alt en förbättring i
småskollärarinnornas lönevillkor är
behöflig, på sätt riksdagen uttalat.
Länsstyrelsen i Kristianstad ansåg sig
emellertid böra inhämta skolrådens mening.
Af intresse är att veta, att i
Kristianstads län finnas fem skolråd, som anse
de nuvarande bestämmelserna tillräckliga
och sålunda afstyrka riksdagens skrifvelse.
Tyvärr äro vi ej i tillfälle att tala om,
i hvilka fem församlingar dessa skolråd
äro att påträffa.
Praktisk afslutningsklass. Då det
från flera håll anmärkts, att de lärjungar,
som vid konfirmationsåldern afgå från de
allmänna läroverken för att omedelbart ägna
sig åt det praktiska lifvet, icke vunnit
härför erforderlig utbildning, har chefen för
ecklesiastikdepartementet anmodat
direktionen öfver Nya elementarskolan i Stockholm
att uppgöra och till nämda departement
inkomma med förslag till anordnande af en
ettårig klass, hvari lärjungar, som
genomgått allmänna läroverkens femte klass, kunde
förvärfva sig de kunskaper och färdigheter,
hvaraf de företrädesvis kunna anses hafva
behof och gagn i de särskilda yrken och
sysselsättningar, till hvilka de efter slutad
skolgång skola utgå. Detta förslag bör
af-gifvas under förutsättning, att en dylik
afslutningsklass kan komma att vid nästa
läsårs början inrättas vid Nya
elementarskolan.
Om kofoder eller ersättning ej
lämnas, indrages statsbidraget. Vid
granskning af Norrbottens läns
ränterispe-cialräkning för år 18(.?3 anmärkte
kammarrättens revisionsafdelning, att till
Neder-Luleå församlings skolråd utbetalats
lönetillskott med 466 kr. 67 öre för ordinarie
folkskolläraren S. P. Sundberg, hvilken
jämväl vore klockare i församlingen och
hvilken under nämda år dels uppburit lön 700
kr. och ersättning för vedbrand 40 kr.,
dels »från klockarebostället åtnjutit föda
för 8 kor och en häst», ehuru sistberörda
förmån tillkommit Sundberg såsom klockare
och han icke såsom folkskollärare åtnjutit
kofoder eller ersättning därför.
Som Sundberg icke genom det af honom
innehafda klockareboställe kunde anses hafva
kommit i åtnjutande af det honom såsom
folkskollärare enligt lag tillkommande
kofoder eller ersättning därför, fastställde
kammarrätten, med gillande af anmärkningen,
yrkade beloppet, 466 kr. 67 öre, till
betalning af landskamreraren A. Eurén, på
hvilkens föredragning medlen utanordnats,
honom dock öppet lämnadt att sitt hos
vederbörande efter befogenhet återsöka.
Församlingen sökte häri ändring under
yrkande, att kammarrättens utslag måtte
upphäfvas eller ock, om detsamma funnes
lagligen grundadt, k. m:t af nåd tillåta
församlingen att tillgodonjuta ifrågavarande
statsbidrag, åberopande skolrådet ett vid
besvären fogadt, utaf Sundberg den 20 juli
1895 utfärdadt kvitto af innehåll, att han
sistnämda dag uppburit ersättning för ko-
foder såsom skollärare inom Neder-Luleå
församling för år 1893 med 85 kr. 45 öre.
Enär församlingen enligt det i målet
åberopade, utaf Sundberg utfärdade kvittot till
honom numera utgifvit kofodersersättning för
år 1893, har k. m:t den 31 oktober
medgifvit, att frågan om återbärande af större
del af det utanordnade statsbidraget än
beloppet af det anmärkningsarvode, som må
kammarrättens revision tillkomma, må
förfalla.
Fastställdt klockareval. Den 19 sistl.
januari förrättades val af klockare och
kantor vid Eggby kyrka, hvarvid klockaren och
organisten i Lau August Kunbäck
förklarades vald med 2,040 röster, medan vik.
klockaren i Eggby Gunnar Vallqvister erhöll 1,815
röster. Valet öfverklagades hos
domkapitlet i Skara, hvarvid anfördes icke mindre
än följande fem skäl för valets upphäfvande:
1) att enär åtskilligt vore att anmärka mot
Runbäcks uppträdande och tillvägagående (!)
vid prcfvets afläggande för ifrågavarande
befattningar, han icke bort vid valet komma i
åtanke ;
2) att vallängderna icke blifvit för valet i
behörig ordning justerade;
3) att I. A. Johansson, hvilken i vallängden
oriktigt upptagits såsom ensam ägare af
Ö-landa gård med underlydande, vid
valförrättningen tillåtits att, ehuru nämda fastighet
ägdes gemensamt af Johansson och tre andra
personer, ensam rösta för densamma med 768
fyrk, hvilka röster tillfallit Runbäck, från
hvars röstetal alltså borde afräknas 3/4 af
berörda röstetal eller röster för 576 fyrk;
4) att en af kronolänsmannen A. Mogren
utfärdad fullmakt att vid valet rösta på
Vallqvister blifvit af valförrättaren kasserad,
hvarigenom V. obehörigen beröfvats röster för
160 fyrk; samt
5) att en änka, hvilken, enär boet ännu icke
skiftats, innehade hela boets fasta egendom,
af valförrättaren icke tillåtits att af det på
fastigheten belöpande röstetal 120 fyrk afgifva
mer än hälften eller 60 röster, hvilka
tillfallit Vallqvister, som alltså genom detta
val-förrättarens förfarande gått förlustig röster
för 60 fyrk.
Enär sålunda Vallqvister förmenades
rätteligen erhållit röster för 2,035 fyrk, under
det att Runbäck bort tillgodoräknas röster
för endast 1,464 fyrk, yrkades, att
domkapitlet måtte förklara Vallqvister vara
lagligen vald till klockare och kantor vid
Eggby kyrka eller, om detta yrkande icke kunde
bifallas, återförvisa ärendet för ny lagenlig
behandling.
Domkapitlet aflämnade följande utslag:
Då hvad uti besvärsskriften i punkt 1)
anförts icke förtjänade afseende; då hvad
an-ginge punkterna 2) och 3) den för
kommunalstämman gällande röstlängd borde
oförändrad lända till efterrättelse vid kyrkostämma;
då den i punkt 4) omförmälda fullmakt
såsom innehållande namnet på den, på hvilken
skulle röstas, vore att anses såsom
voteringssedel, som ej finge användas för frånvarande
röstägande; då hvad anginge punkt 5)
ifrågavarande änka ej företett fullmakt att rösta för
sterbhuset, och i hvarje händelse de henne
förvägrade rösternas antal ej inverkade på
valets utgång, fann domkapitlet skäl icke vara
anfördt, som kunde föranleda till ändring eller
upphäfvande af det öfverklagade valet.
Klagomålen fullföljdes hos k. m:t, som den
31 oktober funnit besvären icke föranleda
ändring i domkapitlets öfverklagade utslag.
Reseunderstöd. På därom gjord
ansökan har k. m:t tilldelat adjunkten vid
folkskollärareseminariet i Hernösand J. F.
Björnståhl ett reseunderstöd af 750 kr. för
att under nästkommande år vid några
folk-skollärareseminarier i Tyskland och
möjligen äfven i Schweiz taga kännedom om
undervisningen företrädesvis i religionslära
och geografi; åliggande det Björnståhl att
inom tre månader efter återkomsten till
fäderneslandet till ecklesiastikdepartementet
afgifva berättelse rörande af honom under
resan gjorda iakttagelser.
Folkundervisningen i Torneådalen.
Vid folkskolor, småskolor och mindre
folkskolor i Torneädalen anställda lärare och
lärarinnor hafva anhållit, att k. m:t
täcktes taga i öfvervägande frågan om
löneförhöjning för ifrågavarande lärarepersonal
medelst anvisande af statsmedel för ändamålet.
Efter yttrande af domkapitlet,
folkskoleinspektören och länsstyrelsen, hvilka
vitsordat det ansträngande arbetet för
lärarepersonalen men för närvarande afstyrkt en
allmän löneförhöjning, har k. m:t - med
förklarande att k. m:t ville i särskilda
förekommande fall i hittills vanlig ordning taga
under ompröfning, huruvida någon
löneförbättring må enskilda lärare eller lärarinnor
vid ifrågavarande skolor tilläggas - funnit
nu f or e var ande framställning icke till något
k. m:ts vidare yttrande eller åtgärd
föranleda.
Folkskoleväsendet i de större
städerna. Kommitterades förslag till
folkskolestadga tillstyrkes i hufvudsak af Göteborgs
domkapitel. Kommitterades förslag till
förordning angående Skolfullmäktige och
skolstyrelse tillstyrkes likaledes. Dock
afstyr-kes dess tillämpande för Göteborgs stad, där
domkapitlet anser det klokast att tills vidare
förblifva vid den under en lång följd af år
profvade anordningen, enligt hvilken
stadsfullmäktige bestämmer folkskolebudgeten.
Domkapitlets beslut var emellertid icke
enhälligt. Flera domkapitelsledamötet ha
anfört reservation.
Innanläsningsfärdigheten i
folkskolan. Diskussionsföreningen på Nääs
behandlade den 10 d:s frågan: »Har
innanläsningsfärdigheten i folkskolan hållit jämna
steg med barnens framsteg i öfriga
kunskapsämnen? Om icke så är förhållandet,
hvad är då anledningen därtill?» Frågans
första del besvarades nekande. Beträffande
anledningarna till innanläsningsfärdighetens
jämförelsevis låga ståndpunkt framhölls:
1) att undervisningen, i ämnet i småskolan
stundom är otillfredsställande;
2) att man vid undervisningen i detta ämne
i folkskolan ej alltid är tillräckligt noggrann,
så att tillbörlig vikt lägges vid betoning och
läsning med eftertanke;
3) att barnen ej alltid tillhållas att läsa sakta
och tydligt;
4) att körläsning ej tillräckligt öfvas;
5) att man ej alltid väljer för barnens
stadium passande läsestycken;
6) att alla tillfällen för öfning i
innanläsning ej sorgfälligt beaktas.
Om kommateringen i svenskan öf-
verlades vid llättstafningssällskapets sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
