Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 49. (779.) 2 december 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 49
SVENSK LÄRARETIDNING.
691
grundlige och mångsidige undersökaren.
Han låter förstå, att han bevistat
folkskolans lektioner, åhört »lärarinnans»
frågor och barnens svar, tagit kännedom
om gymnastik och lekar, om raster och
marscher, om ordning och tukt m. m.
samt häraf erhållit »rätt goda intryck».
Men han har icke nöjt sig härmed. Han har
anställt »snart sagdt hundratals privata
förhör med en massa barn» och därvid
ej påträffat »ett enda undantag (märk!)
af redigt bibehållna kunskaper».
Jag drager min slutsats induktivt -
försäkrar han - ty hvad jag under flera år
från olika kurser i olika skolor funnit hos
tjogtals barn af olika intelligens, ålder och
kön, det måste jag finna hos samtliga®.
Så säker är han på sin »induktiva»
undersökningsmetod, tillämpad på »en
massa» (d. v. s. »tjogtals»)
stockholmsbarn, att han frimodigt uppmanar »hela
den svenska allmänhet, som har barn i
folkskolan» att förhöra dem i hvad de
inhämtat; den skall då »i allmänhet
mötas af kompakt okunnighet». Detta är,
menar han, »ett starkt argument, som
skall förlama äfven de mest förbittrade
invändningar».
Till all lycka gifver kritikern läsaren
en förträfflig inblick i arten af sin
undersökningsmetod och sin slutledningskonst.
Han lämnar nämligen, såsom han själf
säger, »en axplockning af det vetande,
som folkskolans undervisning bibragtde
unga», tilläggande, att det meddelade
»naturligtvis blott är en försvinnande liten
kärfve i den väldiga skörd af
okunnig-hetsprof», som han samlat.
Med en pys, som gått fyra år i skola,
hade han anställt följande förhör:
- Kan du din sista läxa om Karl XI?
- Jaa då... Nu beslöt den unge
konungen att taga regeringstömmarna i egen hand ... .
Det gick som en fors.
- Hvad menas med, att han tog
regeringstömmarna ?
Besvärade skrufningar och tittningar mot
taket.
.- Han ... han åkte till Halmstad, för det
blef krig...
Vid denna historia är endast en liten
omständighet att märka - den nämligen,
att om ifrågavarande pys verkligen kunde
»som en fors» rabbla upp de anförda
orden och i samband härmed tala om
»kriget» vid Halmstad, så var han icke
elev vid Stockholms folkskolor. Ty i
den vid dessa använda läroboken i
historia förekommer hvarken frasen om
»regeringstömmarna» eller något
omnämnande af slaget vid Halmstad.
Ensamt detta exempel synes vara nog
att visa, huru mycket förtroende man
kan sätta till undersökarens
samvets-grannhet och omtanke.
Skäligen misstänkt synes ock följande
historia:
Jag bad en ganska »mogen» skolflicka att
i några rader beskrifva en tafla. Hon sög
på blyertspennan i en halftimme, stånkade,
våndades, kisade på taflan, och om en timme
förelåg skildringen färdig.
Den lydde:
»Tavlan han lienger på vegen...»
Historien förmäler icke, i hvilken
utsträckning denna flicka begagnat sig af
folkskolan, ej heller för hvilket slags
inrättning hon tilläfventyrs var »mogen».
Kritikerns kompetens att anställa en
kunskapspröfning med barn ådagalägges
till fullo af följande prof:
-. Hvad var det för en nymodig lära
Johan III sökte införa?
Paus.
Ändtligt svar: - Det behöfver vi inte kunna
nu, för det där läste vi i sjunde kurs .. .
- Försök ändå minnas!
Hufvudruskning, men ärliga, förtviflade let-
ningsförsök.
- Det var liturgien, upplyser jag.
- Ja visst, ja, nu kommer jag ihåg.. .
lit. .. til... tilurgien, ja!
– Är 0,9 bråk eller decimalbråk? -
sporde jag härom dagen en ungdom.
- Bråk.
- Hvad är decimalbråk?
Intet svar.
- Har ni inte börjat med decimalbråk?
- Jo, vi håller just på med det.
- Hvem stiftade den lutherska läroformen?
- Jesus.
- När föddes Jesus? - frågade jag några
halfstora folkskolebarn.
- I tidens begynnelse, svarade en.
Det kan ju på sätt och vis ha varit rätt
svaradt, men frågan åsyftade naturligtvis hans
jordelif s början.
Hvad skall man säga om en
exami-nator, som kallar Johan III:s liturgi för
en »lära» och det till på köpet en
»nymodig» sådan; som icke vet, att
decimalbråk endast är ett slag af bråk; som
af barn fordrar en abstrakt definition
på decimalbråk; som i samtal med dem
använder sådana professorstermer som
»den lutherska läroformen» och som
kan framställa en till den grad
otymplig fråga som den sist anförda? Det
skulle verkligen vara intressant att veta,
hvilket svar hr E. M. på denna väntat sig.
Antagligen icke »juldagen» (ty då borde
han frågat: hvilken dag firas till minne
af Jesu födelse?), ej heller »för 1895 år
10 månader 16 dagar sedan» (ty då
borde frågan varit sålunda formulerad:
huru länge sedan föddes Jesus?), och
icke kan han väl gärna önskat få höra
själfva datum: den 25 december år O
eller den 25 december år l ?
Äfven om en examinator känner den
sak, hvarom han frågar, och tillika vet,
huru han skall forma sina spörsmål för
att få dem begripliga och riktiga, så kan
det i alla fall hända, att han erhåller
tanklösa och befängda svar. Barn äro
nu en gång för alla inga korrekta,
besinningsfulla och logiska varelser. Vore de
det, så skulle de föga behöfva vår
ledning. Men när man till på köpet
examinerar dem så som hr E. M. gjort, då
kan examensresultatet icke bli annat än
ett »sammelsurium», i synnerhet om man,
i likhet med honom, befinner sig i
dåligt humör. Efter att hafva omtalat
sina misslyckade förhör med en samling
gossar och flickor, tillägger han:
I desperation förhörde jag dem grundligt
på hvars och ens närmaste kurspensa. De
kunde ej ett jota.
Nej, det tror man gärna. Den, som
ger sig till att förhöra barn i desperation,
han vet icke, hvad han gör, och ju
»grundligare» han i en dylik sinnesförfattning
tar saken, ju grundligare kommer han
att - bedraga sig själf.
Af hr E. M:s berättelse vill det synas,
som om en del af hans
lärdornspröfning-ar blifvit anställda under vistelse på
sjukhus. I så fall må man endast
undra, huru det kan vara tillåtligt för en
vuxen patient att plåga sina minderåriga
medpatienter med förhör af den art, som
de här ifrågavarande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
