Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 49. (779.) 2 december 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 49
SVENSK LÄRARETIDNING.
693
ningen i folkskolan i närmaste
sammanhang. Där folkskolan har sin
läs-årsafslutning vid höstterminens utgång
och konfirmandundervisningen börjar ett
par månader förut, uppstår en
onaturlig mellantid för en del barn - den
långa midvintern och våren - då
bristen på sysselsättning särskildt i städerna
så lätt orsakar moraliska och fysiska
skeppsbrott.
Många skäl tala alltså för, att i
folkskolestadgan inryckes en bestämmelse
därom, att flyttning till högre klass i
regeln verkställes vid vårterminens slut.
Prenumerera på Svensk
Läraretidning före julafton, så får Ni
tidningen genast på nyåret!
Alla
vänner till Svensk Läraretidning böra nu
vid årsskiftet söka skaffa hvardera minst
en ny prenumerant på tidningen,
hvarigenom denna blir i stånd att ytterligare
utvidgas och förbättras. Profnummer
utdelas gratis.
Lärdt folk och bildadt folk.
På lärdt folk har vårt fattiga land
redan fått så stort förråd, att varans
kurs betydligt fallit; däremot ha vi brist
på bildadt folk, yttrar »Prenumerant» i
ett till Göteborgsposten insändt inlägg i
skolfrågan.
En förvänd uppfattning
af folkbildningens betydelse och
förutsättningar synes vara ganska allmän att
döma efter det ofta återkommande talet
om storartade »uppoffringar» för
skolväsendet. Man betecknar nödvändiga
utgifter för folkskoleväsendet som
uppoffringar och begär att fullgörandet af
en bjudande plikt mot vår uppväxande
ungdom skall prisas som offervillighet
men använder samtidigt millioner på
landets yttre försvar, förglömmande att »en
hög kultur är en väsentlig del af ett
godt försvar». Man klagar öfver, att vår
folkskola för närvarande ej motsvarar
de förväntningar, man ställt till henne,
men förbiser, att de reformer, som skulle
sätta henne i stånd att bättre fylla sin
uppgift, först och främst kräfva
ekonomiska förutsättningar.
Jultomtens resestipendium
för lärare och lärarinnor under nästa
år skulle enligt den i måndags afton af
kontrollanter, utsedda af centralstyrelsen,
verkställda hopsummeringen blifva 1,114
kr. l öre (motsvarande belopp samma dag
föregående år var 1,101 kr. 47 öre). Att
ökningen icke blifvit större synes bero
därpå, att man på åtskilliga håll
(särskildt i vissa städer) i år föredragit att
taga tidningarna genom bokhandeln i
stället för att rekvirera dem direkt.
Bokhandelsupplagan, å hvilken den
ifrågavarande procenten utgör bokhandlarnes
provision, har ock därför ej oväsentligt |
Ökats detta år.
Nu liksom föregående åren kommer
stipendiebeloppet att utjämnas till en
rund summa, beroende på det antal
exemplar, som för skolornas räkning rekvireras
af Jultomten under början af denna månad.
Jultomtens utgifvare har i år på samma
sätt som i fjor erbjudit centralstyrelsen
samma procent af tidningen Tummeliten
som den, hvilken sedan 1893 utgått för
Jultomten. Det sålunda afsätta beloppet,
skall ej inräknas i stipendiefonden, utan
äger centralstyrelsen att fritt besluta om
dess användning, blott medlen utgå för
något ändamål, som ligger inom de i
föreningens stadgar § l angifna. Enligt
den af centralstyrelsens kontrollanter
verkställda uträkningen hade den 30
november för folkskolorna rekvirerats så
stort antal exemplar af Tummeliten, att
det till centralstyrelsens förfogande ställda
beloppet utgör 264 kr. 41 öre (i fjor
samma dag 190 kr. 12 öre).
Klockare- och organistlönen måste
höjas. Öxnevalla församling anmälde hos
domkapitlet i Gröteborg, att församlingen,
som sedan år 1852 haft skollärare-,
organist- och klockarebefattningarna förenade,
önskade att härvid fortfarande måtte
förblifva. Sedan domkapitlet i anledning häraf
infordrat upplysning om de för hvardera af
organist- och klockaresysslorna anslagna
löneförmånerna, bestämde församlingen lönen
för hvardera af nämda befattningar till 75
kronor.
Domkapitlet, som ansåg de af
församlingen bestämda löneförmånerna för klockaren
och organisten otillräckliga, förklarade sig
ej medgifva ifrågavarande förening, med
mindre klockare- och organistaflöningen höjdes
till det af folkskoleinspektören föreslagna
beloppet 200 kr. för år.
Häri har församlingen förgäfves sökt
ändring hos k. m:t. Domkapitlets
öfverkla-gade beslut fastställdes af k. m:t den 13
november.
Vägrad dispens. K. m:t har ej
funnit skäl bifalla en af läraren vid mindre
folkskola inom Fors församling Karl Emil
Edlund gjord anhållan, att han, som
genomgått första och andra klasserna vid
folk-skollärareseminariet i Hernösand, måtte, utan
att aflägga afgångsexamen vid
folkskollärare-seminarium, förklaras behörig att söka och
erhålla ordinarie läraretjänst vid folkskola
inom Hernösands stift, eller ock att, om
ansökningen i så vidsträckt mån icke kunde
bifallas, nämda rätt måtte Edlund
tillerkännas, därest han vid
folkskolläraresemi-narium aflade praktisk examen.
Seminarierna. Till stipendier åt elever
vid nedannämda seminarier har k. m:t för
innevarande hösttermin anvisat följande
belopp, nämligen:
seminariet i Stockholm 3,000 kr., i Uppsala
2,716, Linköping 3,575, Skara 3,860, Falun
1,790, Växjö 3,040, Lund 4,112, Göteborg
3,675, Kalmar 3,255, Karlstad 3/290,
Hernösand 2,075 och Umeå 3,112 kr.
Tillika har k. m:t anvisat till stipendier
dels åt lappskt-talande elever vid seminariet
i Hernösand 600 kr., Umeå 150 kr. och vid
småskoleseminariet i Mattisudden 3,500 kr.,
dels ock åt finskt-talande elever vid
seminariet i Hernösand 1,350 kr., Umeå 1,050
kr. samt vid småskoleseminariet i
Haparanda 1,890 kr.
- För undervisning i militäröfningar vid
folkskollärareseminarierna utgå under läsåret
1896-97 af statsmedel följande arvoden,
nämligen: Lund 250 kr.; Linköping och
Gröteborg hvardera 200 kr., Växjö och
Hernösand hvardera 150 kr. samt Uppsala (för
vårterminen 1896) 83 kr. 33 öre.
Stockholms folkskollärareförening
höll sistlidna lördag sitt
novembersammanträde å Hushållsskolans lokaler. Först
behandlades frågan om bildandet af en
sångkör inom föreningen. Öfverläggningen
härom inleddes af hr C. Lidman, som
föreslog föreningen att besluta bildandet af en
sådan kör samt att tillsätta en kommitté
med uppdrag att snarast möjligt inkorama
med förslag till frågans lösning. I samma
riktning yttrade sig hrr J. J. Dalström och
Fridtjuv Berg, hvarefter nämda förslag
bifölls. Till kommitterade utsagos hr
Dalström samt fröknarna Maria Österberg och
Emelie Eriksson.
Fröken Rosalie Lindgren uppläste härpå
en motion angående befordrings- och
löneförhållanden vid Stockholms folkskolor.
Motionen remitterades till styrelsen.
Den senare delen af sammanträdet
ägnades ät Esaias Tegnérs minne. Sedan
pianomusik utförts af fröken Valborg Aulin, höll
hr Fridtjuv -Berg ett längre föredrag öfver
ämnet: Något om Fritio f s saga.
Talaren lämnade en intressant, af talrika
citat ur Tegnérs skrifter illustrerad
framställning om de faktorer, som verkat mest
bestämmande på skaldens lifsåskådning samt gifvit
färg och karaktär åt hans diktning i
allmänhet och särskildt åt hans förnämsta verk:
Fri-tiofs saga. Sådana faktorer vore - förutom
cle nedärfda anlagen - barndomsminnena,
som djupt inpräglats i Tegnérs känsliga själ,
de mäktiga intrycken af gigantisk dristighet
och segrande kraft, skalden i ungdomen
mottog af den som typiskt svensk ansedda
värmländska naturen, intrycken af det friska
nordiska vinterlifvet, läsningen af de gamla sagorna,
hvilka påverkade Tegnér i samma riktning
som naturintrycken, studiet af de klassiska
författarne samt den dåtida utländska
litteraturen m. m.
Föredraget, som företedde en rikedom på
originella synpunkter, mottogs med starkt
bifall.
Härefter utförde fru Maria Forssén
solosång med text ur Fritiofs saga. Fru Frida
Zetrceus och fröken Beda Halidén uppläste
»Afskedet» ur samma verk och hrr O.
Carlsson och Kr. Vassberg sjöngo duetten
»Fritiof och Björn», hvarvid fru Jenny
Branzell skötte ackompagnemanget.
Samtliga^ prestationer rönte lifligt bifall.
A salens ena vägg hade fröken Charlotte
Nyqvist anordnat en smakfull dekoration:
Tegnérs porträtt, omgifvet af flaggor och
grönt.
Sedan ordföranden till de medverkande
f ramfört föreningens tack, afslöts det talrikt
besökta sammanträdet med gemensam supé.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
