- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
15

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 2

SVENSK LÄRARETIDNING.

15

ljud. Att man vid användandet af den
s. k. ljudnietoden bör gå så och endast så
tillväga synes vara själfklart. Det är det
talade ordet oeh ej det skrifna, som bör
vara utgångspunkten vid ljudmetodens
användande.

I planen för de skriftliga uppsatserna ingå
berättelser, beskrifningar, bref och
affärs-skrifvelser.

Hela undervisningen går för öfrigt därpå
ut, att lärjungarne skola till slut komma
att ledigt uttrycka sig, både skriftligen och
muntligen. I det senare syftet tillhållas de
hela skolan igenom att öfva sig i att
me-morera.

Vid Skrifundervisningen lägger man,
särskildt på högre stadiet, vikt på, att
lärjungarne vänja sig att skrifva raskt, på samma
gång de skrifva ordentligt, och man har
just öfningar för att åstadkomma denna
raskhet i handen, som behöfves vid af fattande t
af affärsskrifYelser och dylikt.

:fc

Oaktadt undervisningen i Hamburgs
folkskolor måste såvidt möjligt af föräldrarna
betalas enligt den grund, att föräldrar med
en årsinkomst af öfver 2,400 mark måste
för ett barn betala 48 mark om året och
föräldrar med mindre inkomst måste betala
36, 24 eller 12 mark, beroende på
inkomstens storlek, så är man dock sträng i sina
fordringar på ordentlig skolgång. Uteblifva
barnen olofligt från skolan, så hämtas de,
och föräldrarna måste betala en viss afgift
i hämtningskostnad. Särskildt är det
förbjudet, att barnen uteblifva från skolan för
att på något sätt biträda vid
teaterföreställningar.

Försummar barn skolan, så kunna
föräldrarna ådömas böter intill belopp af 18
mark. Gent emot sådana barn, på hvilka
vanliga skolstraff ej verka, har man till sitt
förfogande en s. k. straffskola. Hit sändas
sådana barn, sona skolka, löpa ute om
nätterna, stjäla och dylikt. Strafftiden växlar
mellan 8 dagar och 8 veckor. Till denna
skola sändes under senaste läsåret 144
gossar och 18 flickor.

Af dessa 162 barn kommo till
straffskolan för

l:a gången 111 barn, 2:a ggn 37, 3:e ggn 8,
4:e ggn 4, 6:e ggn l och 7:e ggn l barn.

Dessa siffror utvisa tydligt, att det
åsyftade ändamålet med skolan vunnits. Det
är ju också helt naturligt, att det största
antalet barn skall låta rätta sig genom att en
kortare tid insättas i en sådan skola, där
de beröfvas just den frihet, som de
missbrukat.

Att för åratal instänga ett barn i
uppfostringsanstalt, innan man försökt åtgärder
af liknande beskaffenhet, som dem vi ofvan
omtalat, torde ur många synpunkter vara
förkastligt. Dels blifva ju dessa anstalter
så kostbara, att samhället drager sig för att
vidtaga åtgärder mot alla barn, som göra
sig däraf förtjänta, och dels blir straffet för
månget barn utan tvifvel onödigt f örlängdt.

Först sedan straffskölan visat sig utan
verkan på ett barn, bör detta på allvar
insättas i en uppfostringsanstalt. En sådan
har också Hamburg till sitt förfogande och

antalet barn i denna har kunnat begränsas
till 128, nämligen 95 gossar oeh 33 flickor.
Att barnen behöfva skickas hit beror
egentligen därpå, att hemmen antingen äro
alldeles omöjliga eller också saknas.

Hamburg är indeladt i 15 skoldistrikt och
j det är distriktets skolkommission
(motsvarande vårt skolråd), som har att öfvervaka
skolgången.

Skolkommissionen utnämner äfven lärare,
under det öfverstyrelsen (Oberschulbehörde)
utnämner skolornas föreståndare
(Haupt-lehrer).

Föreståndarnes lön börjar med 4,000 mark
och stiger genom ålderstillägg å 300 mark
hvart tredje år till 5,200 mark.

För lärarne finnas två löneklasser. I första
klassen börjar lönen med 2,600 mark och
stiger för hvart tredje år med 250 mark
intill 3,600 mark.

I andra klassen är begynnelselönen 1,800
mark, som stiger på samma sätt till 2,800
mark.

Lärarinnornas lön börjar med 1,200 mark
och stiger genom liknande ålderstillägg ä
200 mark till 2,000 mark.

Pensionen utgår med hälften af lönen,
ifall tjänsteåren äro minst 10 men under 25.
Äro de 25, så utgår pensionen med 2/3 af
lönen. Vid 30 tjänsteår är pensionen
3A af lönen, vid 40 utgör den 4/5 däraf
och vid 50 tjänsteår bekommes hela lönen
i pension.

Lärarne äro pliktiga att undervisa högst
30 timmar i veckan och lärarinnorna högst
22 timmar i veckan.

Läroböcker antagas afsk olkollegierna,, men
beslutet härom skall godkännas af
öfverstyrelsen för att kunna verkställas.

Att i ett sådant handelscentrum som
Hamburg en stor del af barnen skall efter
slutad skolgång ägna sig åt handeln och hvad
därmed står i samband är ju själfklart. Det
är emellertid nästan uteslutande gossarne,
som anlitas på detta område. Man kan
häraf förstå, att undervisningen i främmande
språk kommer endast dem till del.

Hvad flickorna beträffar,, så antingen
stanna de kvar i hemmen eller också blifva de
tjänarnmor vid afgången från folkskolan.

Man rent af förvånas, då man erfar, att
af 4,114 för ett år afgångna flickor ej mindre
än 2,206 tagit plats som tjänarinnor och
1,310 stannat kvar i hemmen f or-att där
biträda med husliga sysslor. Af de
återstående 598 blefvo 116 lärarinnor, 121
sömmerskor och 69 biträden i handelsbodar.
42 st. ägnade sig särskildt åt att lära
skötandet af ett hem.

Man kan häraf förklara, hvarför
ingenting inom skolan blifvit gjordt för att
undervisa flickorna i huslig ekonomi.
Egendomligt nog är dock ordnad undervisning i
handarbete sedan lång tid tillbaka införd för
flickorna i Hamburgs folkskolor.

Hemma hos oss har man, ofta hört det
påståendet göras, att flickorna ej vilja blifva
tjänarinnor, emedan de gått för lång tid i
skolan, men erfarenheten från Hamburg ger
vid handen, att orsaken till det hos oss
öf-verklagade förhållandet måste hafva någon
annan förklaringsgrund.

Den enklaste förklaringen finner man nog

däri, att så många kvinnliga biträden hos
oss användas på alla håll inom handel,
yrken, telefon o. s. v. Föräldrarna sätta värde
på, att flickan har en kontant inkomst,
äfven om denna är ganska ringa, och
samtidigt kan fortfarande få vistas i hemmet.

Vore ej förklaringsgrunden denna, så skulle
i Hamburg, där barnen längre tid än hos
oss besöka folkskolan, inga flickor söka plats
som tjänarinnor vid afgången från skolan.

N-n.

Den pedagogiska Verksamheten

i Jena
under professor Reins ledning,

Pedagogiska sällskapet härstädes hade
sistlidna lördag anordnat ett extra
sammanträde, till hvilket särskildt inbjudits
de lärare och lärarinnor från landsorten,
hvilka under julferierna vistas i
hufvudstaden. Vid sammanträdet höll d:r N.
O. V. Lagerstedt öfver ofvanstående ämne
ett föredrag af i hufvudsak följande
innehåll.

En af världens förnämsta centralpunkter
för pedagogiskt intresse och pedagogisk
verksamhet är Jena. De personer, som gjort
detta ställe till en sådan centralpunkt, äro
dels den bekante herbartianske pedagogen
Stoy, hvilken länge verkade såsom professor
i pedagogik vid Jenas universitet, dels hans
efterträdare i denna befattning, den
framstående pedagogen professor Rein, bekant
för oss genom sina föreläsningar i
Stock-holm under januari 1895.

Stoy grundade i Jena ett pedagogiskt
seminarium med öfningsskola. Efter hans
död låg detta någon tid nere men
återupprättades år 1886 af Rein, som allt sedan
dess verkat därstädes med stort nit och
entusiastiskt intresse. Genom denna sin
verksamhet i förening med sin rika begåfning och
sympatiska personlighet har Rein gjort Jena
till en samlingsplats, dit pedagogiskt
intresserade personer från skilda länder komma
för att höra hans föreläsningar och studera
vid hans seminarium. Talaren hade tvänne
somrar besökt Jena, och det, han nu
komme att meddela, grundade sig på hans
personliga minnen och erfarenheter från
vistelsen där.

Såsom professor i pedagogik åligger det
Rein dels att hålla vanliga akademiska
föreläsningar, dels att leda arbetet i det
pedagogiska seminariet och den därmed förenade
öfningsskolan. Denna senare motsvarar
folkskolan och omfattar tre klasser. Dessa
följa dock ej omedelbart på hvarandra utan
representera olika hufvudstadier. Hvarje
klass innehåller omkring 12 lärjungar.
Kursen är likasom i Sachsens öfriga folkskolor
åttaårig. Vid öfningsskolan äro anställda
tre lärare, hvilka förestå och undervisa
hvar sin klass. I det ena eller andra
ämnet öfvertages undervisningen för längre eller
kortare tid af seminariets lärare-kandidater:
»praktikanterna». Undervisningen följes
vanligen af ett stort antal åhörare, bland
hvilka finnas många utländingar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1897/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free