Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
SVENSK IÄRAKETIDNING.
37
- En dubbel högtidlighet ägde rum den 8 d:s
uti Barkåkra, Krist., där två.nya, enligt
nutidens fordringar uppförda folkskolebyggnader
invigdes med en religiös betraktelse af
skolrådets vice ordförande och föredrag af lärarne
Aug. Fridolf i Ve j by och N. Lilja i Magnarp.
- Reglementet för folkskollärarnes ånke- och
pupill kassa vill Östra Dals skolförening hafva
ändradt och beslöt därför vid möte i Daniel
Fryxells nyinrättade skola i Mellerud att ingå
till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening med begäran, att denna ville
vidtaga för ändamålet nödiga åtgärder.
- Skolhusinvigningar hafva ägt rum uti Kat
-tarp af Laholms landsförsamling, där
kyrkoherden Ahlberg tackade skolroten för dess
offervillighet, som möjliggjort en vacker och
rymlig skola, samt i Frenninge, Mim., där
småskolan efter flera års arbete i hyrd lokal
ändtligen fått egen lämplig bostad.
- Namnförändring anser Tveta härads
folkskollärareförening önsklig, enär den
ursprungliga kretsen under tidernas lopp blifvit delad
i tvänne med Jönköping och Nässjö till
medelpunkter, hvadan benämningen
Jönköpingskretsen eller något dylikt ansågs lämplig,
helst ytterligare ett sammanträde hvarje
termin befunnits önskligt. Styrelsen fick i
uppdrag att till nästa års början framkomma
med förslag i denna riktning.
- Högt oppe i Lappland, i Arvidsjaur,
firades den 3 dennes en med allmänt intresse
omfattad barnfest, besökt af ett 60-tal barn
och så många äldre, som kunde vara med.
Körsång, kvartetter, duetter,
mässingssextetter, ett för tillfället skrifvet, stämningsfullt
kväde af A. Orstadius, tablåer efter
Dyfver-inans grupper »Barmhärtigheten» och
»Fältvakten», förfriskningar och julgåfvor gjorde
festen oförgätlig. Svenska flaggan, skänkt af
apotekaren A. Levin, svajade för första
gången öfver folkskolehuset.
- Älfsborgs låns slöjdförenings södra afdelning,
som på allt sätt söker främja
slöjdskickligheten inom sitt distrikt och för det
ändamålet med penningeanslag understöder såväl
goss- som flickslöjdskolor därstädes, har
föranstaltat om en slöjdkurs instundande febr.
månad i Borås för lärarinnor i distriktets
syskol or, detta i syfte att de ifrågavarande
lärarinnorna måtte sättas i tillfälle att taga
kännedom om den s. k. »folkskolans metod»
för att sedan kunna undervisa i enlighet med
denna. Slöjdföreningen utdelar stipendium å
20 kronor äfvensom fria materialier till de
lärarinnor inom distriktet, som vilja begagna
sig af den nämda slöjdkursen.
-’ En vacker hyllning ägnades söndagen den
10 dennes folkskolläraren N. Hansson i
Lem-meströ, hvilken med förlidet års slut efter
86 års tjänstgöring uti tre af Gustafs
församlings skolor drog sig tillbaka till en
landtegendom. I den rikt smyckade skolsalen hade
samlats en talrik skara af Hanssons gamla
lärjungar. Skolrådets ordförande tackade den
värderade läraren och öfverlämnade som
min-nesgåfva ett guldur med kedja,, hvarefter
läroverksadjunkten M. Börring i Lund, själf en
lärjunge till dagens hjälte, önskade denne
lycka uti ett hjärtligt tal, däruti han gjorde
en målande skildring af skollifvet för 35 år
sedan.
- Om] undervisningen i geografi diskuterades
lifligt vid Tveta härads folkskollärareförenings
senaste möte i Jönköping. Synnerligen
eftertryckligt betonades vikten af, att läraren,
utom det att han särskildt vid skildringen af
typiska landskap gjorde sin framställning så
målande och detaljerad som möjligt, hade
tillgång till och flitigt begagnade sig af goda
planscher öfver landskap, djur och
kulturväxter, samt att man synnerligen inom ett
större samhälle borde hafva ett förstklassigt
skioptikon med geografiska bilder.
Undervisningen kunde oftast med framgång
anknytas till resor, såväl fingerade under
lärotimmarna som verkliga åtminstone någon gång
i högsta årsklassen. Dessutom borde läraren
sättas i tillfälle att genom resor lära väl känna
sitt eget hemland.
.- Högtidlig invigning af det nybyggda
folkskolehuset i Forssa, Mönsterås församling,
ägde rum i fredags med tal af kyrkoherden
J. A. Jönsson om skolans sanna betydelse
och uppfostrans rätta mål ined Mark. 10: 14
som utgångspunkt. Skolan, prydlig och
rymlig kostar färdig 8,000 kr. En till skolan
skänkt ny svensk flagga invigdes med ett tal
af komminister Thylander, hvarefter ett
porträtt af Gustaf II Adolf, som äfvenledes skänkts
till skolan, högtidligen aftäcktes. Räntan å
en af sekreterare Linden i Torp gjord
donation å 1,000 kr. utdelades för första gången.
Mycket folk var vid invigningen närvarande,
men det tycktes vara en tyst
öfverenskommelse, att ej ett ord skulle upprifva såren
efter den hemska olyckan för tre år sedan.
- Meijerbergskasjukhjälpsfonden är namnet på
en sjukkassa, stiftad af förre inspektorn öfver
Stockholms folkskolor O» J. Meijerberg till
förmån för extra ordinarie lärarepersonaleii
vid hufvudstadens folkskolor. Kassan, som
bildades 1888, grundar sig på en donation af
inspektor Meijerberg, hvarjämte delägarne
erlägga en viss bestämd års- eller
terminsaf-gift. Kassan hade i torsdags sitt första
ordinarie sammanträde för året, hvarvid
företogos nödiga val. Inom förvaltningsnämden
utsågs till ordförande hr A. Branzell, till vice
ordförande hr A. G.-Tydén, till sekreterare
hr F. Lindskog och till kassaförvaltare hr C.
Lidman. Till kassakontrollanter valdes hr
M. Dalborg och fröken Ingeborg Rydberg.
Dessa personer skulle tillsammans med hr A,
Petrelli utgöra nämdens verkställande utskott.
Inom deputerade omvaldes till ordförande hr
J. J. Dalström; till sekreterare valdes hr A.
L. Vahlström. För erhållande af statsbidrag
till förvaltningsomkostnaderna har sjukkassan
inregistrerats under förlidet år.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Centralstyrelsens årsmöte.
Vid centralstyrelsens årsmöte den 2-7
dennes förelågo utom de i n:r l och 2
refererade frågorna äfven här nedan omnämda
ärenden.
Ökad lärokurs för folkskolans iärarepersonal.
Östersundskretsen beslöt den 19 sistl.
oktober att till centralstyrelsen insända följande
motion, utgörande ett inledningsföredrag vid
kretsens möte:
Att inför en förening sådan som denna,
hvilken har till ändamål folkskolans höjande, orda
något om nödvändigheten af ökade
kunskapsfordringar för folkskolans lärare och
lärarinnor, torde ej få anses öfverflödigt.
För alla tjänstebefattningar, högre och lägre,
ökas fordringarna mer och mer; och att så
måste ske är ju gifvet i ett samhälle, som är
stadt i framåtgående. Däremot har
kunskapsmåttet för lärare och lärarinnor vid
folkskolan höjts helt obetydligt. Detta är ett
förbiseende, som fortast möjligt bör
uppmärksammas, och en brist, som snart bör af hjälpas, för
så vidt folkskolan skall kunna behörigen
utvecklas.
Att folkskolan under senare tid mycket gått
framåt är obestridligt; men lika obestridligt
är ock, att den allt framgent behöfver utvecklas
och förbättras. I samma mån som folkskolan
utvecklas och hennes läroämnen vidgas, måste
fordringarna på lärareförmågan blifva större.
Men fordringarna på ökad skicklighet hos
lärare och lärarinnor måste icke allenast hålla
jämna steg med skolan utan gå fore densamma
i utveckling. Sker icke detta, blir läraren i
större eller mindre grad oskicklig, och hans
skola blir en dålig skola; ty sådan läraren är,
sådan är skolan.
Tiden för utbildning till lärare vid våra
folkskolor är vanligen fyra år. Fördelas denna
tid på de särskilda läroämnena, så erhåller
hvarje ämne endast omkring 3V5 månad. 31/5
månad! I sanning vältaliga siffror. Så klent
utrustas ännu en lärare för svenska folkets
barn år 1896. På denna korta tid skall icke
blott läroämnet inläras utan ock vinnas insikt
om sättet att i detsamma undervisa. Vid
jämförelse med fordringarna f or lärare vid
andra skolor blir f erhållandet ännu ogynnsammare
och framstår icke allenast såsom ytterst
bristfälligt utan i hög grad skadligt för det stora
flertalet af Sveriges befolkning, som
företrädesvis endast i folkskolan får påräkna
egentlig skolunderbyggnad.
Vid skolor, där flera lärare finnas,
exempelvis i städer, där läraren arbetar under
gynnsamma förhållanden, kunna många brister
utjämnas; men på landsbygden, som vanligen
blott har en lärare för hvarje skola, blir brist
på fullt dugliga sådana märkbarare.
Själfstudier skulle väl i någon mån kunna
ersätta de största bristerna. Men blir alltid
läraren i tillfälle att med kraft och framgång
idka sådana? Svaret måste i de flesta fall bli
nekande. Ofta får han en skola så öfverfylld
af lärjungar, att krafterna ej medgifva några
mera ansträngande studier, utan det blir på
sin höjd en flyktig förberedelse till de dagliga
lektionerna, eller ock är han så dåligt aflönad,
att han måste genom biförtjänster vinna nå;
gon ökning i sina allt för knappa inkomster.
Det nämdes, ätt fordringarna ökas för de
flesta tjänstebefattningar; ofta sker detta icke
blott för tjänstens skull utan lika mycket för
att tillgodose tjänsteinnehafvaren. Det är icke
af denna orsak, som framställningen om ökad
lärokurs för lärare och lärarinnor vid folksko- |
lan göres, ehuru befogadt detta äfven vore,
utan för skolans bästa. Äro vi ense därom,
att i skolans tjänst endast de bästa krafterna
böra komma till användning, då måste väl
också dessa krafter, innan de tagas i anspråk,
tillräckligt utvecklas.
Ifall föreningen gillar detta mitt kortfattade
uttalande, tar jag mig friheten föreslå, att
föreningen öfverlämnar frågan till
centralstyrelsen för vidare behandling. Frågan är af allra
största vikt, ty den gäller flertalet af svenska
folkets barn och således Sveriges framtid.
:{:
Centralstyrelsen gaf sitt erkännande åt
det intresse för lärarebildningens höjande,
hvarom motionen vittnade, men kunde icke
undgå att mot dess förverkligande hysa
allvarliga betänkligheter. Då kretsen finner
de från seminarierna utgående lärarnes
kun-skapsmått allt för lågt och söker grunden
härtill i seminarietidens knapphet, synes
förslaget, praktiskt taget, närmast gå ut
på seminarietidens förlängning med ett femte
år. Ur flera synpunkter måste en dylik
utväg emellertid anses alldeles otillrådlig.
Redan nu utgå de nyexaminerade lärarne
vanligen med rätt stor skuldbörda. Med en
femårig kurs blefve denna ännu större, och
den skulle under lärarens bästa år verka
tyngande och förlamande på hans kraft samt
utgöra ett mäktigt hinder för den så
nödvändiga fortbildningen. Seminariekursen är
af väsentligen grundläggande betydelse och
måste så förblifva; sträfvandet att göra den
till något annat hvilar på ett missförstånd.
Centralstyrelsen anser därför, att
folkskolans och lärarekårens sanna väl snarare
främjas genom lärarekårens fortbildning än
genom seminarietidens förlängning samt att
föreningens bemödanden för närvarande
närmast böra afse undanrödjandet af de hinder,
som ställa sig i vägen för nämda
fortbildning, icke minst de två af
Östersunds-kretsen särskildt angifna: öfverfyllda klasser och
för låga lärarelöner. Motionen skulle
följaktligen icke till någon åtgärd föranleda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
