Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r
I ett afseende synes emellertid
förslaget mindre tillfredsställande. Ett
nöjaktigt genomgående af det för anställning
vid allmänna läroverken och
seminarierna föreskrifna »profåret» skulle–heter
det - för teologie studerande medföra
befrielse från den ifrågavarande
seminariekursens fullgörande.
Någon i sakens natur liggande grund
för en dylik befrielse lorde dock vara
svår att uppvisa. Det är visserligen
sant, att en »Profårskurs» i flera
afseenden kan vara lika god som en
»seminariekurs», och att undervisningen i de
allmänna läroverken icke med hänsyn
till sin art och anda behöfver eller ens
bör skilja sig från undervisningen i
folkskolan. Men om man än är aldrig så
villig att göra detta medgifvande, kan
man dock ej förbise, att åtminstone i
nu föreliggande fallen seminariekurs
ingalunda utan vidare låter ersätta sig af
en Profårskurs. I den senare ingår ju
till exempel ingen undervisning af barn
pä småskolestadiet, icke ens i
kristendom, hvaruti dock, enligt
folkskolestadgans § 63, den blifvande
församlingsläraren äfven på detta stadium bör
kunna undervisa. Ej heller omfattar
prof-årskursen någon undervisning i de
särskildt för folkskolan gällande stadgar och
författningar, och den är sålunda icke
heller i detta viktiga afseende ägnad att
förbereda den unge prästen för hans
verksamhet såsom blifvande ordförande i
kyrkostämma och skolråd.
En fullständig befrielse från
seminariekursen för sådana teologie studerande,
som genomgått »profår», skulle
följaktligen innebära, att dessa fortfarande
såsom hittills- finge göra sig kompetenta
för sin tjänst först sedan de erhållit
denna. Men meningen med hela förslaget
har ju varit, att de skulle hafva detta
undangjordt redan under sin studietid.
#-
Rörande omfattningen af den
kompetens, som genomgåendet af ifrågavarande
seminariekurs skulle medföra, har
ecklesiastikministern icke närmare yttrat sig.
Att döma af hans anförande till
statsrådsprotokollet skulle densamma endast
afse att göra den blifvande prästen till
en mera dugande ordförande i
kyrkostämma och skolråd samt därjämte till
en skickligare kristendomslärare. De
utlåtanden från teologiska fakulteterna i
Uppsala och Lund, hvarpå förslaget
grundar sig, tyda emellertid på syften, som
gå längre. Enligt dem tyckes den
ifrågavarande kursens genomgående vara
ämnadt att medföra full kompetens för
anställning såsom folkskollärare. Det är
detta som föranledt oss till framställande
af det betydelsefulla spörsmålet: En ny
folkskollärarekår?
Af minderåriga förbrytare,
intagna i Stockholms stads
rannsaknings-fängelse under 1895, hafva enligt
fängelsepredikantens berättelse de gossar,
hvilka kommit från söndags- och
aftonskolan, i allmänhet visat sig vara de sämsta.
Han säger sig frukta, att en af orsakerna
härtill varit för stor siäpphändhet i
skolan, samt uttalar såsom sin önskan, att
denna måtte gripa in med mera allvar i
uppfostringsarbetet och därvid särskildt
göra sig möda med nämda gossar.
För de läsare, hvilka ej känna
förhållandena vid Stockholms »söndags- och
aftonskolor», torde det väcka någon
undran, att just gossarne från dem skola
vara de sämsta. Man antager
naturligtvis, att dessa gossar äro sådana, som
fullständigt genomgått den egentliga
folkskolan och alltså under minst 6 år stått
under folkskolans uppfostrande inflytande.
Den af predikanten vid hufvudstadens
rannsakningsfängelse gjorda iakttagelsen
skulle alltså vara en bekräftelse på det
i våra dagar med en viss ifver
utkolporterade påståendet, att ifrågavarande
inflytande i själfva verket är ganska
tvifvelaktigt.
En sådan föreställning hvilar
emellertid på ett fullständigt misstag.
»Söndags-och aftonskolan» är här icke en [-fort-sättningssko]&-] {+fort-
sättningssko]&+} för sådana barn, som
genomgått folkskolekursen, utan tjänstgör
väsentligen och i stor utsträckning såsom
en ersättningsskola. för sådana, som icke
vilja göra detta. Då en gosse vill skaffa
sig en »springpojksplats», så går hans
mamma till skolrådsordföranden och ber
om »befrielse» från den dagliga skolan,
och om hon då med tillräcklig
vältalighet kan skildra sina ömmande
omständigheter, så får hon utan större
svårighet sin vilja fram mot »löfte att gossen
skall få gå i aftonskolan». Dylik
»befrielse» har ofta gifvits åt barn, som gått
endast 10, 9, 8, ja 7 terminer i skolan.
Till en början infinner sig måhända en
sålunda från dagliga skolan befriad gosse
tämligen ordentligt till de sex
undervisningstimmar i veckan, som »söndags- och
aftonskolan» omfattar. Men inom kort
befinnes principalen behöfva hans
spring-pojkstjänst äfven under dessa timmar,
och hans skolgång blir då antingen
oregelbunden eller ock upphör den alldeles.
Ej sällan tar hans smak för det fria,
obundna lifvet alldeles öfverhand, han
tröttnar på platsen, eller principalen
tröttnar på hans sätt att sköta densamma,
och en vacker dag drifver han omkring
och gör ingenting. Omsider hamnar han
måhända i Stockholms stads
rannsakningsfängelse och får där tjäna såsom
ett vittnesbörd om det ringa inflytande
skoluppfostran utöfvar - på de barn
nämligen, som i’ förtid helt och hållet
undandraga sig densamma.
Orsaken till att massor af dylika barn
komma på afvägar är helt visst
siäpphändhet, men en siäpphändhet, som
mindre visar sig hos lärare och lärarinnor
än hos de myndigheter, hvilka hafva att
tillse, det lagens bud om barnens
skolgångsskyldighet blifver något annat än
en död bokstaf. Så länge ingen
verksam tillsyn i detta hänseende utöfvas, och
så länge en missriktad filantropi med-
gifver »befrielse» från den egentliga
folkskolan, innan dennas kurs är
genomgången, så länge måste man vara
beredd på att hufvudstadens bidrag till de
unga förbrytarnes armé skall^växa, och
att gossarne från söndags- *och
aftonskolan fortfarande skola häfda sin plats
såsom det främsta rangregementet i denna
armé.
Årets första skolmotion
berör, såsom här ofvan synes, den vid
åtskilliga läraremöten mycket diskuterade
frågan om rätt att anordna
undervisningen i folkskolan uteslutande såsom
förmiddagsläsning.
Friskt och godt vatten
i tillräcklig mängd är församlingen
pliktig att tillhandahålla läraren, enligt ett
k. m:ts utslag i denna tidning n.-r 27 år
1889. Trots detta tydliga utslag låter
man ännu här och där läraren skaffa
sig vatten bäst han kan, utan att någon
ersättning ifrågakommer. K. m:t har
emellertid den 31 sistl. december visat,
huru denna sak bör ordnas på sådana
ställen, där brunn ej finnes inom
skolans område. Läraren vid lappskolan i
Jockmock har nämligen från och med
år 1897 af k. m:t tillerkänts ett årligt
belopp af 25 kr. »i ersättning för det
han åt sig och skolan anskaffar
erforderligt vatten».
Hvar erhålla barnen undervisning?
Samtliga i vårt land undervisade barn
i skolåldern (7 - 14 år) åtnjöto under år
1895 undervisning på följande sätt:
i folkskolan........................ 92,59 procent
» allmänna läroverk och
fackskolor........................... 1,61 »
» abnormskolor................. 0,12 »
» privatskolor ..................... 2,18 »
»hemmen............................ 3,50 »
S:a 100,00 >
Närmast föregående år var
procentsiffran för folkskolan 92,06 - sålunda
ett skönjbart framsteg till folkskolans
fördel. Minskningen drabbar de i
privatskolor och i hemmen undervisade. Då
mer än 92 Va procent af barnen i
skolåldern erhålla sin undervisning i
folkskolan, borde ock statsmakterna finna
det angeläget att på alla sätt omhulda
denna hela folkets skola.
Rikstelefon n:r 30 00 kan hädanefter
anropas, då man önskar meddela sig ined
denna tidnings redaktör.
Telefonmeddelanden angående annonser samt andra saker,
som röra expeditionen, böra däremot
framgent som hittills ske pr allm. telefon n:r 60 00.
Uppfostringsåtgärder för vanartade
barn. Den kungl, kommittén för
utredning af frågan om Uppfostringsåtgärder för
minderåriga förbrytare samt vanartade och
i sedligt afseende försummade barn hade
fredagen den 22 dennes sin första
gemensamma öfverläggning. Dess båda
afdelningar hade förut haft särskilda sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
