Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
SVENSK LÄRARETIDNING,
N:r
Nästa års allmänna
folkskolläraremöte hålles i Norrköping. I går
eftermiddag hade Norrköpings
folkskollärareförening sammanträde för att fatta beslut,
huruvida Norrköping skall mottaga det tolfte
allmänna svenska folkskollärareinötet. Flera
talare påpekade stora svårigheter för
anordnandet af mötet i Norrköping, men
föreningen beslöt det oaktadt definitivt att
mottaga detsamma.
Om undervisning i skogsskötsel för
skolbarn har godsägaren S. Hellerström
till Blekinge läns hushållningssällskap
ingifvit förslag, därvid yrkande:
att obligatorisk undervisning i skogsskötsel
införes vid folkskolorna - dels en teoretisk
kurs under vintern, dels praktisk handledning
i plantering under våren;
att samtliga folkskollärarne nästa sommar
genom skogsinspektören erhålla en dags
undervisning i ämnet;
att folkskollärarne i ersättning för den
praktiska undervisningen erhålla 2 kr. om dagen
under högst 6 dagar om året;
att undervisning i skogsplantering ute på
fältet vid hvarje skola äger rum blott
hvartannat år;
att såväl gossar som flickor, hvilka fyllt 10
år, få deltaga häri; att ej flera än 15 barn på
en gång undervisas; att undervisningen
förlägges till eftermiddagen mellan kl. 1-6
under en veckas tid på våren, under hvilken
tid läsningen inskränkes till förmiddagen;
att barnen utföra allt för planteringen
nödigt arbete, både upplockningen ur gropar och
plantornas utsättande;
att de ej erhålla någon ersättning af
hushållningssällskapet härför;
att skolråden böra ombesörja, att mark till
plantering upplåtes samt att skollärarne i så
god tid underrättas härom, att de före den
l mars kunna rekvirera nödigt antal plantor;
jordägare, som upplåter mark, åligger blott
att hämta från närmaste plantskola eller
järnvägsstation de rekvirerade plantorna;
att, om skollärare af en eller annan
anledning ej kan leda planteringen,, sällskapet
bekostar plantors anskaffande;
att där folkskola förestås af kvinnlig lärare,
samma bestämmelser gälla som för de manliga.
Sällskapets förvaltningsutskott har beslutat
att förslaget skall tillämpas i den mån
plantor finnas att tillgå. Skolråden inom de olika
församlingarna komma att härom underrättas.
Trakasserier och skvaller synes vara
riktigaste benämningen på de båda s. k.
misshandelsmål, som anhängiggjorts mot
folkskolläraren M. Tennman å Sandö i
Ångermanland.
Såsom i föregående nummer blifvit
berättadt, hade 9 ledamöter af skolrådet i
Bjärtrå församling med åberopande af
åtskilliga fruktansvärda strafflagsparagrafer stämt
hr T. för misshandel af skolbarn i
allmänhet. Då detta mål den 20 dennes förekom
vid Nora häradsrätt, framlämnade en af de
9 såsom stöd för stämningen ett slags
protokoll, hållet vid sammanträde, som skulle
föreställas ha varit skolrådssammanträde,
ehuru hvarken skolrådets ordförande eller
dess vice ordförande därvid varit tillstädes.
Svarandens ombud, juris utriusque
kandidaten S. Dahlbäck från Sundsvall, anmärkte,
att ifrågavarande sammanträde naturligtvis ej
varit något verkligt skolrådssammanträde,
enär skolrådsordföranden icke kallat till
detsamma, och att äfven om skolrådet
såsom sådant, hade utfärdat stämningen,
anklagelsen i alla fall endast rörde sättet för
disciplinens uppehållande. De kärande vore
sålunda ej rätta målsägande och
häradsrätten vore ej rätta forum, hvadan den väckta
ansvarstalan icke borde upptagas.
E ätten biträdde denna svarandeombudets
mening samt dömde de 9
skolrådsledamöterna att med 55 kronor ersätta hr
Tennman för hans i detta mål häfda kostnader.
Därefter påropades det andra målet, hvari
kronofogden A. Ekelund efter angifvelse af
disponenten Lewerentz uppträdde såsom
åklagare.
Svarandeombudet redogjorde för den
händelse, som gifvit anledning till åtalet. Hr
T. hade vid af gossen Helge Lewerentz
visad ouppmärksamhet med en pekpinne
knackat honom på hufvudet, men därvid
endast rört handleden, hvadan knackningarna
ej kunnat smärta, än mindre skada.
Pekpinnen företeddes och befanns vara mycket
lätt. Svarandeombudet påvisade vidare, att
d:r Montelin grundat sitt af åklagaren
åberopade intyg om gossens tillstånd på dennes
och hans moders uppgifter, icke på egen
undersökning. För ett par år sedan hade
klagomål öfver hr T:s stränghet visserligen
blifvit anförda, men kort därpå- hade
skolrådet - med instämmande äfven af hr
Lewerentz såsom skolrådets tillsyningsman å
Sandö - gifvit honom ett
tjänstgöringsbetyg, hvari det bland annat heter:
Herr Tennman, hvilken tjänstgjort såsom
privat folkskollärare under tvänne år, därefter
i 14 år såsom ordinarie vid Sandö folkskola,
gafs det intyget, att han under hela denna
tid lagt i dagen synnerligt nit, utmärkt
skicklighet att undervisa, en sällspord förmåga att
upprätthålla tukt och ordning samt fört en
nykter och hedrande vandel, hvarför han till
det bästa rekommenderas.
Af de instämda vittnena hade svarandens
åtskilligt märkligt att meddela. Sålunda
intygade en arbetare, som vid tiden för den
förmenta misshandeln förrättat slakt ät
disponenten Lewerentz, att gossen kort därpå varit
nere i slaktboden utan att man då kunnat
se något fel på honom, att han sedan gått
ut på isen o. s. v. En förutvarande
tjänarinna hos disponenten berättade, att gossen
redan under sommaren 1893, sedan en af
epilepsi lidande äldre broder dött, flera
gånger om dagen haft ryckningar i armar,
ben och ögon samt sett underlig ut. Såväl
modern som hushållerskan hade då uttalat
farhågor för att den yngre brodern skulle
få samma sjukdom som den äldre. Ungefär
samma vittnesmål afgafs äfven af en annan
förutvarande tjänarinna. Disponentens barn
voro kända såsom »olydiga, mer än andra».
Andre läraren Södervall, som under
eftermiddagarna läst privat med gossen Helge och
hans äldre broder, intygade, att han under
dagarna närmast efter skolepisoden icke förmärkt
något annat besynnerligt hos gossen än att
denne bleknat, då läraren hotat att anmäla
honom hos fadern för hans svordomar.
Såsom elev hade gossen visat sig mycket
bortskämd och försumlig.
Hufvudvittnet på åklagarens sida var
ofvannämda hushållerska, som nu icke kunde
minnas något rörande de tidigare ryckning-
arna samt de därpå grundade farhågorna men
däremot hade hvarjehanda att berätta om
gossens beteende närmast efter tillrättavisningen
med pekpinnen. Han hade då varit blek
och på middagen låtit sin soppa stå orörd
samt därpå satt sig i köket med slappt
nedhängande armar och hufvud; några
dagar därefter hade han ånyo intagit samma
ställning, haft ett »anfall af skakningar»
och klagat öfver kyla, vägrat att dricka
kaffe, som modern bjöd honom m. m. d.
Ett annat kvinnligt vittne på åklagarens
sida hade funnit gossen något nedstämd, men
eljest icke sett nägot anmärknings var dt. Ett
tredje dito hade visserligen ej själf sett den
anklagade göra sig skyldig till någon
misshandel, men hade hört sägas, att han vid
något tillfälle skulle ha slagit ett barn i
hufvudet med en - hammare!
Denna senaste uppgift framkallade från
rättens ordförande den mycket förståndiga
anmärkningen: »Det där är bara skvaller !»
Och detsamma synes kunna sägas om det
allra mesta, som åklagarens vittnen hade
att andraga.
Linder målets behandling upplystes, att
gossen för närvarande vistades i Stockholm
för undergående af noggrann
läkareundersökning. Enligt hvad vi äro i tillfälle att
meddela har denna undersökning, hvilken
varit anförtrodd åt en synnerligen
framstående auktoritet på nervsjukdomarnas
område, gifvit vid handen, att intet som helst
spår af misshandel åtminstone nu efteråt
kunnat förmärkas.
Det återstår nu att se, hvilken
upprättelse den anklagade skall erhålla dels af
kärandeparten, dels af den skolrådsmajoritet,
som i strid mot laga former ansett sig kunna
utan föregående varning och afsättning
af-stänga honom från hans tjänstgöring.
Tjänsters tillsättning.
Valde. Till folkskollärare, klockare och
organist i Gustaf Adolf, Vrml.: E. Österling
i Sunne mo.
- Till folkskollärarinna och organist i Singö,
Sthm: Helga Luttropp i Backe, Älfsb.
(enhälligt).
- Till folkskollärare i Gudmundrå, Vrnl.:
J. Nordlinder i Hernösand (enhälligt).
- Till e. o. folkskollärare i Halmstad: O.
Elvin i Linköping.
- Till e. o. folkskollärarinna i Finspång,
Östg.: Unda Bohman i Axvalla.
- Till e. o. folkskollärare i Norberg, Vstm.:
E. A. Schölin.
– Till vik. folkskollärare i Löderup, Krist.:
hr Frenne i Frenninge.
- Till vik. folkskollärare {’Husby-Oppunda,
Södm.: K. H. B. Holmin i Säby.
- Till vik. folkskollärare i Fulltofta, Mim.:
Karl Lindkvist fr. Öland.
- Till vik. folkskollärare i Akebäck, Gotl,:
f. folkskolläraren J. Nyström i Mäster.by.
- Till vik. folkskollärarinna i Kung Karl,
Vstm.: fröken Strandell i Svedvi.
- Till vik. folkskollärarinna i Räf vinge,
Hall: fru Kristina Sjöblom i Trönninge.
- Till biträdande folkskollärarinna i Berga,
Skbg: Alma Ryding i Lista.
– Till lärarinna vid en mindre folkskola i
Linde bergsförsamling: Anna Lauritz i Örebro.
- Till lärarinna vid Ågrena mindre
folkskola, Skagershultj Öreb.: Hulda Hassel i
Tyss-linge.
- Till småskollärarinna i Linde
bergsförsamling: Edit Hansson i Örebro.
- Till småskollärarinna i Ramen, Vrml.:
Hildur Kjellgreii därstädes. (15 sökande.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
