Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 7
SVENSK LÄRARETIDNING.
97
Om ett praktiskt sexklassigt
försöksläroverk höll riksdagsmannen, lektor
Enar Sahlin i lördags ett föredrag vid
Stockholms humanistiska förbunds sammanträde.
Talaren, som förklarade sig ogilla vår tids
sträfvan att nivellera bildningen genom
uniformitetens utvidgning, ansåg uppgiften för
våra bildningsanstalter vara att allt rikare
för särskilda lefnadskall utbilda de
individuella anlagen. Landet behöfde minst två
skol-typer, som förde fram till studentexamen, och
dessutom en tredje, som förberedde lärjungarne
för inträde på de praktiska lefnadsbanorna vid
15-16 års ålder. Krafvet på praktisk bildning
är en ledande tråd genom alla reformsträf
van-den från år 1849, men frågan är fortfarande
lika olöst, och medan somliga se henne från
läroverkets topp och klaga att 3/4 af skolornas
lärjungar ej hinna dit, måste andra se henne
nedifrån och beklaga, att en fader, som vill
hafva sin son uppfostrad för de mera
praktiska lefnadsbanorna, kan ej få sin önskan
uppfylld. Man har tagit sig för mycket före
vid sina reformförsök och velat reformera
allt på en gång.
Talaren yrkade på inrättande af ett
praktiskt sexklassigt försöksläroverk. Efter där
profvade metoder och med där utbildade lärare
kunde man, om det vunne anslutning,
småningom ombilda en del af de femklassiga
läroverken och inrätta några nya skolor af
samma slag i större städer.
Behofvet vore påtagligt: en stor mängd
unge män med dylik bildning behöfdes för
det i våra tider starkt pulserande
kommer-sielt-industriella lifvet. Både i Tyskland och
Danmark är tilloppet till sådana skolor
mycket starkt, och erfarenheten från Gäfle
privata borgareskola går i samma riktning.
Förslagets sociala förtjänst ligger däri, att det
tillfredsställer medelklassens bildnings behof,
och dess pedagogiska däri, att läroverket
finge en klar och begränsad uppgift, hvilket
ger fart åt både lärares och lärjungars arbete,
såsom talrn sett i Leipzig. Äfven om man
kunde tänka sig en läroplan, lämpad både för
lärda studier och det praktiska lifvet, skulle
det dock i en mellanskof bli som nu vid
läroverken, där de bättre hufvudena sugas
upp till högsta klassen, men de sämre gå ut
i förtid. Ringaktning för de praktiska
yrkenas adepter följer lätt med föreställningen
om en sidolinje, som efter lärjungarnes
mening är lägre. Annorlunda ställer sig saken,
om de gå i skilda skolor.
Undervisningen skulle vid det nya
försöksläroverket bli väsentligen olika, om också ej
dess skema i de lägre klasserna mycket skulle
skilja sig från skemat i en vanlig skola utan
latin. Skolan borde hafva full själfständighet
och vara ett inom sig slutet helt, och därför
vore det svårt att taga ett nu befintligt
läroverk med dess lärarekår. En för saken
intresserad rektor borde alltså få i samråd med
vederbörande skaffa sig första
lärareuppsätt-ningen. Mot en afslutningsklass talade äfven
det förhållande, att man ej af en lärare, som
har sitt hufvudarbete förlagdt inom en annan
skola, kan vänta att han skall omgestalta sin
undervisning efter en ny och för detta
speciella behof tjänlig metod. I de högre
klasserna blefve skillnaden större med afseende
såväl på ämnenas val som metodiken.
Enskild frikostighet kunde måhända träda
fram, om ej statsmakterna ville ordna ett
företag af dylik art. Så hade skett i Gäfle. Men
det skulle vinna större fasthet; om staten
upprättat det, och det skulle vara af särskild"
vikt för utbildning af undervisningsmetoder
och lärare.
Nattvardsskolan och folkskolan.
Till Växjö domkapitel hade ingått anmälan,
att vice pastorn i Hemmesjö församling A.
G. Dahlin (ordinarie lärare vid Katarina
folkskola i Stockholm, från hvilken plats han
åtnjutit tjänstledighet under flera år) skulle
ur folkskolan till nattvardsskolan utan af-
gångspröfning och utan skolrådets hörande
öfverflyttat ett stort antal barn, äfven
sådana, som ej varit äldre än 11 år.
Domkapitlet har i afkunnadt utslag förklarat,
att då det tillhör pastor men ej skolråd
att pröfva, hvilka barn som skola till
konfirmandundervisning mottagas, finner
domkapitlet vice pastor Dahlin icke i detta
afseende hafva öfverskridit sin befogenhet, helst
hvarken afgångsbetyg från folkskola eller ett
visst åldersår är i lag bestämdt såsom
villkor för mottagande af barn såsom
konfirmander; men - då genom det utaf vice
pastor Dahlin ingifna utdrag ur
konfirmationsboken framgår, att af honom barn
konfirmerats vid en ålder, som enligt
domkapitlets uppfattning är lägre än som med afseende
på konfirmationens ändamål kan vara tjänligt
- vill domkapitlet genom detta utslag hafva
erinrat vice pastor Dahlin om angelägenheten
af att i berörda afseende iakttaga nödig
varsamhet.
Högre folkskolas lärare är icke att
betrakta som folkskollärare, då det gäller
kommunala val, enligt hvad som framgår
ur ett i dagarna af länsstyrelsen i Nyköping
fälldt utslag.
Läraren vid högre folkskolan i Malmköping
C. Persson förklarades vid kommunalstämma
därstädes den 15 okt. 1896 såsom
folkskollärare icke vara valbar vid anställdt val af
ledamöter och suppleant i köpingens
munici-palstyrelse för åren 1897-1900. Häröfver
anförde P. besvär. Länsstyrelsen förklarade, att
P. såsom lärare vid den s. k. högre folkskolan
i Malmköping icke kan anses som
folkskollärare eller annan sådan af Mal m köpings
kommun tillsatt och aflöiiad tjänsteman, som
jämlikt den fastställda stadgan om
kommunalstyrelse i Malmköpiiig, jämförd med k.
förordningen om kommunalstyrelse på landet 21
mars 1862, icke må vara ledamot i köpingens
municipalstyrelse, hvadan länsstyrelsen, med
upphäfvande af ofverklagade valförrättningen,
återförvisat ärendet till kommunalstämman
för förnyad laga behandling.
Pedagogiska sällskapet härstädes höll
sistlidna lördag sitt första sammanträde för
året.
Enligt den upplästa revisionsberättelsen
ägde sällskapet vid J 896 års slut 224
medlemmar. Dessa utgöras till största delen
af lärare och lärarinnor vid hufvudstadens
allmänna och enskilda läroverk samt vid
folkskolorna. Sedan af revisorerna tillstyrkt
ansvarsfrihet beviljats, omvaldes till
ordförande rektor S. Almquist och till
styrelseledamöter lärarinnan vid normalskolan Lilly
Engström, skolföreståndarinnan Anna
Sandström, folkskollärarinnan Hanna Andersson,
professor C. Aurivillius och kollegan d:r
N. Gr. V. Lagerstedt samt nyvaldes
folkskolläraren Alexander Jonsson efter
folkskolläraren Hjalmar Berg, som efter att hafva
i egenskap af sekreterare tillhört styrelsen
ända sedan sällskapets bildande nu
undanbad sig återval.
Sällskapet beslöt att under innevarande
år sammanträda andra lördagen i månaderna
mars, april, oktober och november.
Pedagogiska intryck från
Köpen-hamn. D:r A. Bendixson och rektor S.
Almquist, hvilka under en del af förra
månaden vistats i Köpenhamn för att studera
dess skolor och därvid företrädesvis besökt
doktorerna L. S. Tuxens och E. Slomanns
privata latinskolor, redogjorde vid
härvarande Pedagogiska sällskaps sammanträde i
lördags för sina intryck från Köpenhamn.
Doktor A. Bendixson framhöll åtskilliga
olikheter mellan latinskolorna i Köpenhamn
och Stockholms allmänna läroverk.
Köpenhamns skollokaler äro betydligt
anspråkslösare än Stockholms, hvilket
förhållande ej kan väcka förundran, då ju nästan
alla latinskolor i Köpenhamn äro privatskolor,
under det att Stockholms allmänna läroverk
underhållas af staten och förses med lokaler
af kommunen.
Danskarne ha i allmänhet en annan
uppfattning än vi om huru man i skolorna skall
förena ordning och frihet samt om förhållandet
mellan lärare och lärjungar. Den strama
hållning och den ständigt spända uppmärksamhet,
som i regeln kräfves i svenska skolor,
efter-sträfvas ej i de danska. Den vid våra
förhållanden vane skolmannen öfverraskas
därför vid besök i danska skolor i början mindre
angenämt af den enligt våra begrepp ej fullt
tillfredsställande disciplinen, men detta intryck
öfvergår snart i en förnimmelse af trefnad.
Där råder vanligtvis en sund frihet.
Medan i Sverige skolans egenskap af
offentlig institution skarpt framträder, betraktas i
Danmark skolan mera såsom ett utvidgadt hem.
Förhållandet mellan lärare och lärjungar är i
Danmark mera förtroligt än hos oss.
Lärjungarne tillåtas under lektionen göra inkast
och anmärkningar, att lämna upplysningar
ni. m.
Under det svenska lärare i allmänhet ej
föredraga mera, än hvad de fordra, att
lärjungarne skola tillgodogöra sig, är den danske
lärarens föredrag synnerligen utförligt, men
han afser ej att lärjungarne skola inhämta
allt utan endast det väsentligaste.
Läxöfverläsningen är i de danska skolorna
synnerligen god. Så snart en lärjunge
redogjort för sin läxa, får han veta, hvad betyg,
han fått för densamma.
Rektor S. Almquist ville framhålla såsom
en väsentlig olikhet mellan våra och de
danska skolorna, att i de senare lägges
mindre vikt vid den formella
tankeutvecklingen än hos oss. Förståndsanalys och
systematisering förekomma i de danska
skolorna sparsamt. I stället inläras i dessa
mera fäkta. Språkundervisningen börjar tidigt
och redan på det lägre stadiet läsas flera
språk samtidigt.
Vanligtvis vinnas goda resultat i Danmarks
skolor. Öfveransträngning och nervositet
förekomma långt mindre än hos oss.
Betygsväsendet spelar en betydande roll.
Lärjungarne erhålla dels dagliga betyg, dels
månadsbetyg och dels halfårsbetj^g. Den
lärjunge, som fått ett dåligt månadsbetyg,
åläg-ges ofta att hvarje dag för rektor uppvisa de
betyg han erhåller och kan då bli ålagd att
stanna i skolan efter de öfriga lärjungarne för
att läsa öfver eller erhålla annat straff.
De danska lärarne äro oftast mycket kunniga
och skickliga, men deras aflöning är i de flesta
fall ganska ringa.
Uppsala enskilda läroverks
fackskola för huslig ekonomi har genom
styrelseni utsändt sin redogörelse för
höstterminen 1895 samt hela 1896.
Af det belopp om 5,000 kr. som af 1896
års riksdag på extra stat beviljades för 1897,
har skolan, som är afsedd att utbilda
lärarinnor i huslig ekonomi vid både högre
flickskolor och folkskolor, erhållit 2,200 kr.
Eleverna uti högre afdelningen utbildas för både
folkskola och högre flickskola, i lägre
afdelningen blott för folkskolan. Höstterminen
1895 voro högre afdelningens elever 4, lägre
afdelningens äfvenledes 4. Vårterminen 1896
voro motsvarande siffror 4 och l2 samt
höstterminen 8 och 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
