Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR FÖL KUNDER VISNINGEN.
N:r 11.
(794.)
STOCKHOLM, 17 MARS 1897
16:e årg.
Prenumerationspris ;
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., J/2 år 2 kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr. upp. Kontorstid: 10-1, 4-6. Allm. tel. 60 00.
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare :
Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag,
Tryckt hos Idun» Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid :
hvarje onsdags förmiddag.
An nonspris:
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2, so kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
6n jämförelse mellan svenska och danska skolförhållanden.
Lunds pedagogiska sällskaps
senaste sammanträde uppdrog
skolföreståndarinnan fröken Anna Rönström en
jämförelse mellan svenska och danska
skolförhållanden. Följande sammandrag
torde kunna intressera våra läsare.
Först framhölls den stora betydelse, som
Grundtvig och den danska folkhögskolan haft
för sitt lands pedagogik. Grundtvig var
skalden, som framsynt pekade på målet -
metoden var icke för honom hufvudsaken.
Betecknande kallar han sitt egentliga
pedagogiska arbete Skoletankar. Och den
ledande tanken i detsamma är, att lifvet icke
skall förklaras innan det lefves utan allt
efter som det lefves. Pestalozzis tanke om
åskådningen som undervisniugsgrundval har
Grundtvig fört vidare, äfven till den tid
som varit, och så har han skapat den
historiska metoden, hvilken sluter sig kring
tanken som kroppen omkring sin själ. Det
är idealet för en metods uppkomst.
Det allmänna intryck, som tal:n fått af de
danska skolorna, var ej så främmande som
en och annan lärare rönt. Kanske berodde
detta på att skillnaden emellan flickskolorna
i de båda landen på ömse sidor om sundet ej
är så stor som mellan gosskolorna. Men
detta intryck af något vänligt, solljust,
gemytligt var likväl ett annat än hos oss. Och
grunden härtill borde sökas dels i den olika
disciplinen, dels i metoden.
Mellan svenska och danska barn är
samma olikhet, som mellan svensk och dansk
natur, I Danmark leende lundar, fagra
vikar, lummiga skogar och fruktbar mark.
I Sverige älfvarne, som mödosamt bana sig
väg öfver stenig mark, tills de störta utför
branten för att nå målet. De svenska
barnen äro styfvare: vi måste ta i, så att det
känns, ja, barnen själfva gifva sitt erkännande
åt den lärare, som håller strama tyglar. Yår
disciplin blir därför strängare, mer militärisk.
Vi ha vår styrka i att organisera, och när
hela klassen lystrar som en man, är det som
vi tänkte vår egen tanke med fördubblad
kraft. Detta finna danskarne nästan
förskräckande onaturligt. En dansk skolman
hade funnit de svenska skolgossarne snarlika
ANNA RÖNSTRÖM.
små ämbetsmän, där de sutto så allvarliga
vid sina pulpeter. I Danmark fordras ej
det där ögonblickliga aktgifvandet, ej den
noggranna lydnaden för gifna små
föreskrifter, ingen sträng hållning. Frihet har man
och begagnar den - utan att därför taga
sig friheter.
Hvarutinnan skilja sig då metoderna uti
de olika länderna? I Danmark är
undervisningen mer individuell, förhöret tar form af
samspråk, fakta efterfrågas och fakta
meddelas. Ingen spänning eller ängslan att
»det icke skall gå» kan förmärkas och
lärarens lilla enkla »tack» efter förhörets
slut låter helt uppmuntrande, fast det
förefaller oss så egendomligt. Läraren söker ej
heller efter koncisa uttryck : hans framställning
blir fyllig, men ej så bestämd. Det finns intet
jäktande, eller - för att taga en bild från
vandringslifvet: det är, som om barnen
mycket väl kunde hinna med att göra små
sidoutflykter för att plocka blommor och ändå
hinna upp läraren igen för att helt
kamrat-likt följa honom, l Sverige är en lektion
ett enda tankearbete, barnen gå i
marschtakt med läraren i spetsen: man svettas,
men man tänker på, att det snart bjudes
»halt!» och så får man hvila så mycket
längre. Vi arbeta stötvis, danskarne mera
i sammanhang och detta gäller äfven om
den dagliga lästiden, som skulle skrämma
oss - fem timmar i sträck med några
korta uppehåll.
I fråga om disciplin ha länderna nog föga
att lära af hvarandra. Vi behöfva vår stränga
disciplin, och de svenska skolor, som ej ha
sådan, göra bäst i att införa den. Danskarne
kunna undvara den. Men af danskarnes
metod kunde vi lära att ej så okritiskt taga
upp alla möjliga, i synnerhet tyska metoder,
utan söka taga vara på våra
egendomligheter och på deras grundval bygga oss en
egen lämplig metod. Vi ha våra långa
ferier och på dem borde vi bygga ett
ordnadt feriearbete; kanske kunde vi där få
uppslag till en nationell metod. Men i
sammanhang härmed böra vi lägga märke
till de ämnen, för hvilka våra barn ha sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
