- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
154

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 11

- Tre seminarieadjunkter hafva hos
domkapitlet i Karlstad anmält sig önska komma i
fråga vid tillsättning af rektorsbefattningen
vid därvarande folkskollärareseminarium,
nämligen adjunkterna vid seminariet O. Törneblad
och C. Lind samt seminarieadjunkten N.
Torpson i Stockholm.

- Ett gyllene undantag från den allmänna
regeln att skolarbetet i vårt land är föga
gifvande bildade den i Göteborg nyligen aflidne
skolmannen B. C. Rodhe. Enligt
»Bohusläningen» lär nämligen en förmögenhet af
omkring 350,000 kronor finnas i hans dödsbo.
Lejonparten af denna har naturligtvis influtit
genom hans mycket använda läseböcker.

- Orsa församling beslöt å kyrkostämma
deri 8 d:s att indraga småskolan i Bjus, bj^gga
tre småskolehus i Hansjö och bevilja
små-skolläraren Kaplans Hans Hansson 150 kr. i
årlig: pension med afdrag af det belopp han
möjligen kan erhålla från staten. Skolrådets
förslag om resebidrag för lärare till
inspektörsmötet i Mora af slogs.

- För Grewesmuhlska fri- och fattigskolan
här-städes, som numera utgör en öfverbyggnad
på folkskolan, enligt hvad framgår af
redogörelsen i denna tidning n:r 22 förra året,
skall ett nytt tidsenligt skolhus uppföras och
till skolan med fall äganderätt öfverlämnas
enligt beslut af Jakobs och Johannes
församling å kyrkostämma den 15 dennes.

- Norbergs lärareförening konstituerade sig
den 6 dennes vid sammanträde i Norberg.
20 medlemmar inträdde i föreningen, däraf
en prästman och en f. d. lärare. Ordförande
blef hr O. Liden, vice ordförande hr A.
Tor-bring, båda lärare vid Kärrgrufvans folkskola,
sekreterare hr Aug. Friberg och
kassaförvaltare fröken Augusta Vesterberg, båda i
Norbergs by.

- Huru skola barnen väckas till kärlek för vår
gudstjänst? var ett af de diskussionsämnen,
som förekommo vid Gestriklands
prästkonferens i Gäfle den 10 dennes. Svaret blef:
framför allt genom att dem beredes tillfälle
till aktivt deltagande genom öfning i
psalmerna och undervisning om
gudstjänsthand-lingens betydelse. Barngudstjänster
förordades af några talare.

- En planteringsdag hafva gossarne i Morups
folkskolor. En mängd tall- och granfrön
utsås eller nedläggas denna dag. Flera hektar
af den till byns fattiggård hörande utmarken
äro redan besådda. Arbetet synes vilja lyckas,
och en vacker barrskog skall i sinom tid
vittna om nutida ungdomens tanke på
kommande släkter.

- / fråga om skolhusbyggnad fattade Norra
Ny församling, Vrml., år 1895 det beslut att
sammanslå två rotar och uppföra ett för dem
gemensamt skolhus med fast folk- och
småskola i Ambjörby. Besvär öfver detta beslut
anfördes hos länsstyrelsen och domkapitlet,
hvilka dock genom utslag den 9 sept. 1896
underkände dem. Kammarkollegium har den l
dennes ej funnit skäl till ändring i
öfverkla-gade utslaget.

- Besök hafva Stockholms folkskolor f. n.
af skolinspektören O. Benum från Tromsö i
Norge. På stadens uppdrag reser hr B. för
att göra sig underrättad om sådana
anordningar vid svenska folkskolan, hvilka kunde
lämpa sig att tillgodogöra i norska skolor.
Särskildt skall han taga kännedom om
skolkök och åskådningsundervisning. Besök hafva
gjorts i Östersund och Uppsala, och kommer
resan att utsträckas till Norrköping och
Göteborg.

- Om klockarnes påsk mat tvistas som
bekant i \7’ombs och Veberöds församlingar,
Mim. Klockaren G. V. Lindelöf hade i
åtskilliga mål vunnit hos länsstyrelsen och
kammarkollegium men förlorade, såsom vi redan
i n:r 8 omnämt, hos k. m:t. I liknande mål
mot Elna Ifvarsson i Dörred m. fl. har
kammarkollegium, den 22 februari fällt alldeles
samma utslag som k. m:t. Sina i målet
häfda kostnader såväl hos länsstyrelsen som i
kammarkollegium få parterna själfva vidkän-

nas. Då någon ändring i utslaget nu ej står
att vinna hos k. m:t, kan ärendet anses vara
definitivt afgjordt.

- Frändefors pastorats lärareförening hade
vårmöte i Brålanda den 6 dennes. Föreningen
beslöt att hos vederbörande skolråd anhålla,
att en eller två eftermiddagar vår och höst
måtte få odeladt ägnas åt trädgårdsskötsel.
Skolträdgårdar bojrde anordnas, där de ej
re-daii finnas. En kommitté tillsattes, som skulle
hos landstingsmannen på Dal anhålla, att de
ville motionera om beviljandet af 2 kr. pr dag
åt de skollärare, som medelst vederbörligen
attesterad räkning visat sig hafva meddelat
undervisning i skogsplantering. Närvarande
jordbrukare erbjödo sig med nöje att tillsläppa
jord och sedan vårda den planterade marken.
Bifalles motionen, skulle barnen under
lärarnes ledning verkställa skogsplantering vissa
dagar årligen.

Riksdagen.

Lönereglering för småskolans
lärare-personal.

I n:r 3 återgifves fullständigt k. m:ts
proposition angående lönereglering för
småskolans lärarepersonal. Propositionen har
- såsom var att vänta - blifvit
välvilligt mottagen af sammansatta stats- och
lagutskottet, som »funnit k. rn:ts förevarande
f ram ställning välbetänkt». De ifrågasatta nya
bestämmelserna angående aflöning åt
examinerad lärare och lärarinna vid småskola och
mindre folkskola samt för biträdande
lärare och lärarinna vid folkskola (se n:r 3!) hafva
tillstyrkts i oförändradt skick; och i
förslaget till förändrade bestämmelser
angående lönetillskott hafva endast två formella
ändringar föreslagits, nämligen:

1) att orden: »samt till aflönande af hvarje
annan vid dylik skola behörigen antagen
lärare eller lärarinna» ändras till: »samt till
aflönande af hvarje annan till dylik befattning
behörigen antagen lärare eller lärarinna» ;

2) att, i anslutning till hvad förslaget
angående förändrade bestämmelser om
ifrågavarande lärares och lärarinnors aflöning
innehålla, efter orden: »samt under villkor att
läraren eller lärarinnan meddelar undervisning
i skolan minst åtta månader af året»
tillfogats: »eller den kortare tid, under hvilken
undervisning i den skola, hvari han eller hon
är anställd, på grund af k. m:ts särskilda
medgifvande, årligen meddelas».

För genomförandet af den nu ifrågasatta
löneregleringen föreslår utskottet, att det
under riksstatens åttonde liufvudtitel
uppförda anslag »lönetillskott åt lärare vid
folkskolor och småskolor» från och med år 1898
höjes med 125,000 kronor eller till 4,300,000
kronor.

Det till propositionen fogade förslag till
»stadga angående pröfning vid under
offentlig kontroll stående seminarium för
anställning såsom lärare vid småskola och mindre
folkskola eller såsom biträdande lärare vid
folkskola» liar af utskottet granskats utan
att gifva anledning till någon anmärkning.

Förmiddagsläsning.

Andra kammaren biföll i lördags utan
ett ords diskussion sitt tillfälliga utskotts
utlåtande angående rätt för församlingarna
att i vissa fall ordna undervisningen såsom
förmiddagsläsning.

Första kammaren hade samma ärende på
sin föredragningslista men hann ej så långt.

Det antages emellertid, att med de af
utskotten gjorda inskränkningarna äfven
första kammaren skall bifalla
skrifvelseför-slaget.

Geografien vid de allmänna läroverken.

Andra kammarens Skolutskott har nu
afgifvit utlåtande öfver hr Edv. Svenssons
i Karlskrona motion om
geografiundervis-ningen, i hvilken motion föreslås en
skrifvelse till k. m:t med begäran,

att större timtal inrymmes åt
geografiundervisningen vid de allmänna läroverken;

att geografien äfven i de högre klasserna
må skiljas från historien; samt

att vid tillsättandet af lärarebefattningar
geografien måtte förklaras för särskildt
undervisningsämne.

Utskottet har funnit den af motionären
väckta frågan i flera afseenden vara
särdeles beaktansvärd.

Geografien är nämligen - yttrar utskottet
- rätt fattad, både såsom allmänbildande
ämne och till följd af den praktiska nytta,
som dess studium för nästan alla ställningar
i lifvet medför, väl förtjänt af en
själfstän-digare och mera framskjuten plats på de
allmänna läroverkens schema än detta ämne
äfven efter de år 1895 genomförda, föga
betydande ändringarna i undervisningsplanen
intager, särskildt i de högre klasserna. Men
skall den nu åsyftade förbättringen af ämnets
ställning vid läroverken med fullt gagn kunna
genomföras, då bör först och främst
lärarebildningen i geografi stärkas, och denna
beror i sin ordning på ämnets ställning vid
universiteten, en omständighet af största vikt,
som af motionären endast i förbigående
blifvit berörd.

Utskottet vill därför såsom sin mening
uttala, att det första och väsentligaste villkoret
för höjandet af undervisningen i geografi vid
de allmänna läroverken är att söka i
upprättandet af särskilda lärostolar i detta ämne vid
våra universitet. Ett sådant kraf
framställdes med styrka redan vid det allmänna
läraremötet i Stockholm 1884, och dess
berättigande ej blott med hänsyn till lärarebildningen
utan äfven i och för sig i rent vetenskapligt
afseende, torde bland annat framgå af det
faktum, att Sverige numera är den enda stat
af någon betydenhet i Europa, där geografien
ej äger sin särskilda målsman vid
universiteten. Och detta, ehuru vårt land på de
geografiska upptäcktsfärdernas fält intager en så
hedrande plats.

Efter att därpå hafva yttrat sig om hvart
och ett af de förslag, motionären
framställer, därvid utskottet särskildt utvecklar
betydelsen af att geografien räknas som
särskildt ämne vid tillsättande af
lärarebefattningar, sammanfattar utskottet sin
ståndpunkt sålunda:

I likhet med motionären håller utskottet
före, att för att på ett fullt tidsenligt sätt
tillgodose det geografiska studiet borde både på
real- och latinlinjens högre stadium
undervisningstiden för geografi ökas och åt ämnet
beredas egna timmar i undervisningsplanen,
skilda från historietimmarna. Därigenom
skulle i de högre klasserna ej blott kunna ah en
gång genomgås den kurs i geografi, som på
det lägre stadiet blifvit läst och som i ett
minnesämne som geografi väl kan behöfva
ytterligare repeteras och befästas, utan
kursen skulle äfven med fördel kunna utvidgas
genom inhämtande af viktiga delar af ämnet,
som i de lägre klasserna blifvit förbigångna
eller endast flyktigt berörda, men för hvilkas
inhämtande lärjungen nu är mogen. Såsom
lämpliga beståndsdelar af en dylik högre kurs
i geografi kunna exempelvis framhållas en
öfverblick af de geologiska utvecklingsperioder-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1897/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free