Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 11
Landaberg till ett täckt Tuscul.um. Han
sörjes närmast af 9 barn.
A. B. Jörlin f. Uti sitt hem i Skottenberg,
Älfsb.,’afled den 19 februari f. d.
folkskolläraren Amberndt Börjesson Jörlin i en ålder
af 68 år. Folkskollärareexamen aflade han
först vid 35 års ålder och fick plats i
Ertemarks församling å Dalsland år 1875.
Jämte sitt lärarekall utöfvade han en
ganska omfattande predikoverksamhet, hvilken
allt mer blef hans egentliga uppgift.
A. Hulting. f Klockaren, organisten
och f. d. folkskolläraren Alexander Hulting
afled nyligen å Bön i Or, Älfsb. H. var
född vid Kungälf år 1833, aflade
folkskollärareexamen 1852 och blef ordinarie lärare uti
Ödeborg år 1889. Hans jordfästning å
Ödeborgs kyrkogård var synnerligen högtidlig.
S. G. Åström, f Efter ett län§re
K-dande afled i Flisby, Östg., uti den tidiga
åldern af 39 år folkskolläraren och
organisten Sven Glista f Åström. Utexaminerad
från Växjö 1884 blef han ordinarie först i
Åskeryd och sedan i Flisby, där han i
fjor tillträdde organistbefattningen. Han
måste genast söka vikarie: lungsot och
sedan struplungsot fjättrade honom snart vid
sjukbädden. Ä. verkade i trängre kretsar
som uppbyggelse- och nykterhetstalare. Gift
två gånger efterlämnar han änka och tre
minderåriga barn,, i hvilkas djupa sorg
talrika vänner varmt deltaga.
L. K. Engström, f Efter längre tids
lungsotslidande afled den 12 dennes i Visby
domkyrkoklockaren därstädes Lars Kristoffer
Engström i en ålder af 52 år. Bördig
från Gruldrupe, erhöll han år 1879
klockaresysslan i Visby, den han med nit och
skicklighet skött till in på senare tider.
Han efterlämnar änka och två minderåriga
barn samt ett aktadt och äradt minne.
FRIA ORD.
Har den bestyrelse, som vid mötet i
Karlstad år 1894 utsågs att år 1896 arrangera ett
nytt möte för Karlstads stifts
folkskollärarekår, för afsikt att handla på samma sätt som
den vid mötet år 1881 utsedda - helt enkelt
negligera såväl uppdraget som
uppdragsgif-varne ? Och är det omöjligt att inom nämda
stift på förhand få tillsatt en bestyrelse,, som
anordnar ett möte? Eller, om den nu
tillsatta bestyreisen ej har mod att realisera sitt
uppdrag, hvilka åtgärder hafva vidtagits för
att få mer dristiga personer in i bestyreisen?
Ty, för så vidt jag icke minnes orätt, erhöll
den uppdrag att både utse suppleanter och
med sig adjungera flera ledamöter, om så
skulle anses nödigt. Eller kanske
Stockholmsutställningen i år afskräcker? I fjor var det
sommarkurserna vid Molkom, nästa år blir
det troligen ånyo sådana kurser samt allmänt
svenskt folkskolläraremöte. Huru lydde Kari
IX:s ordspråk? Ännu torde ett möte kunna
anordnas i år, om ordföranden handlar raskt.
Må sä ske! Frågvis.
Utlandet.
Anton Nielsen f. Den 6 dennes
afled enligt telegram från Svendborg en af
danska folkbildningens varmaste vänner,
Anton Laurids Nielsen. Född på Sydsjgel-
lanjd 1827 var han åren 1850-68
folkskollärare. Grcnom påverkan af
folkhögskoleföreståndaren Ernst Trier i Vallekilde och
skulden M. Hansen beslöt N. att ägna sig
åt folkhögskolan, och när Hansen 1868
upprättade en folkhögskola i Vesterskerninge å
Fyen, blef N. föreståndare för densamma.
1874 köpte han den och sålde den först
1882 till N. Johansen. Numera förlagd till
Olterup, äges hon af J. P.
Kristensen-Ran-de:rs. N. stod intill sin död i nära och
varmt förhållande till sin folkhögskola och
bodde i hennes närhet.
Redan 1860 började Nielsen skrifva
små teckningar ur allmogens lif, hvilka
funno ett gynnsamt mottagande ej blott
i iemlandet utan äfven hos oss. Bland hans
många till vårt språk öfversatta arbeten
märkas särskildt de bekanta »Hans, som kom
till folkhögskolan» och »Karin, som kom
till folkhögskolan». Nielsen var den förste
och på samma gång en af de främste
representanterna för den i viss mån för
Danmark egendomliga s. k.
skollärarelitteraturen, hvars novellistiska skildringar af
allmogens lif i olika landsändar funnit många
läsare och bland andra samhällsklasser
utbredt större kännedom och riktigare
uppfattning af huru bonden lefver och tänker.
Berlins skolbudget uppgår årligen till
öfver 11 millioner mark.
117 skoltidningar har Tyskland för
närvarande. År 1820 fanns det blott 6; 1840 var
antalet 22, och 1870 hade siffran stigit till 70.
En pedagogisk journalistförening har
bildats i Paris. Iledaktörer och medarbetare
i den pedagogiska pressen därstädes hafva
nämligen sammanslut! t sig i syfte att disku .
tera frågor, som beröra uppfostran och
undervisning.
Berlins lärareförening går stadigt
framåt. Vid 1896 års slut räknade den 2,184
medlemmar. Föreningens byggnadskassa belöper
sig till 21,768 mark. Dessutom äger
föreningen en sparkassa på 34,014 mark.
åvensk Läraretidnings förlagsaktie-
som är bildadt enligt 1848 års aktieförordning,
har i enlighet med föreskrifterna i den nya
lagen om aktiebolag blifvit inregistreradt
hos Kungl, patent- och registreringsverket,
såsom framgår af följande tillkännagifvande
i Post- och Inrikes Tidningar för den 15
dennes:
Uti aktiebolagsregistret
hafva denna dag intagits följande uppgifter:
Den 5 december 1896 antogs bolagsordning
för Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Ordningen fastställdes den 11 i samma månad
af k. m:t. Bolaget har till ändamål att förlägga
och utgifva Svensk Läraretidning samt idka
annan tidnings- och förlagsverksamhet.
Bolagets styrelse har sitt säte i Stockholm.
Aktiekapitalet uppgår till 90,000 kronor och kan
utgöra lägst 80,000, högst 200,000 kronor samt
är fördeladt i aktier å 100 kronor till viss
man. Å Aktiekapitalet har inbetalts 83,875
kronor. Återstående inbetalning skall
fullgöras inom den l juli 1897. Kallelse till
bolagsstämma kungöres i allmänna tidningarna
en gång samt i Svensk Läraretidning två
gånger, första gången minst 14 dagar före
stämman. Andra meddelanden bringas till
aktiéägarnes kännedom genom sistnämda tid-
ning, därest ej bolagsstämma annorlunda
beslutat. Styrelsen utgöres af redaktören Emil
Hammarlund, öfverkontrollören Johan Molin,
folkskolläraren Jakob Hjalmar Berg och
slöjd-inspektrisen Hulda Sofia Lundin, alla i
Stockholm, samt folkskolläraren Nils Lundahl i
Lund. Firman tecknas antingen af
Hammarlund ensam eller af två utaf de öfriga
styrelseledamöterna i förening. Öfvergår aktie
till annan än Sveriges allmänna
folkskol-lärareförening eller krets af nämda förening
eller sådan lärare eller lärarinna, som är
anställd vid med statsanslag understödd
folkundervisningsanstalt och som enligt senast
offentliggjorda ledamotsförteckning är medlem
af Sveriges allmänna folkskol lärareförening
eller förutvarande aktieägare, äger bolaget att
inom tre månader efter hembud inlösa aktien
med det belopp, näst föregående ordinarie
bolagsstämma fastställt, dock ej under aktiens
nominella värde.
Stockholm den 8 mars 1897.
Kungl. Patent- och Registreringsverket.
Pensionsbref,
utfärdade den 13 februari 1897.
Folkskollärarnes pensionsinrättning.
1.887. J. Hamnen, Karlskrona
amiralitets-förs :g, Blek.
750 kr., fr. l juli 1897.
1.888. Sara P. Blomberg, Rättvik, Kpbg.
347 kr., fr. l juni 1897.
1.889. Brita Hjort, Rättvik, Kpbg.
347 kr., fr. l jan. 1897.
Folkskollärarnes änke oeh pupillkassa.
699. IL J. Strands änka, Stenbrohult, Kron.
140 kr., fr. l jan. 1897.
Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt.
217. Maria Bengtsson, Ljungby, Hall.
150 kr., fr. l jan. 1897."
218. Pellas D. Ersson, Siljansnäs, Kpbg.
140 kr., fr. l sept. 1896.
219. Emma L. J. Grönberg, Ekeberga, Kron.
70 kr., fr. l jan, 1897.
Breflåda,
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
85. Aigistos. Ansökan bar bifallits.
Beloppet kan sändas under samma adress som
senaste brefvet.
86. IL E. H. Afgifter! till änke- och
pupillkassan plägar af dragas på andra kvartalets
lön.
87. M. D. Närmare upplysningar om
skol-skioptikon torde erhållas genom att skriftligen
vända sig till hr Sv. Scholanders fotografiska
magasin, Lilla Vattugatan 14, Stockholm.
88. A. K 16. 1) Från tillträdesdagen (den
l januari) erlägges afgiften till änke- och
pupillkassan af läraren. 2) I Norge utkommer
endast en skoltidning, Norsk Skoletidende.
Danmark saknar verkliga skolblad.
89. Frågvis. 1) Ja, om skolrådet på den
nuvarande platsen det medgifver. 2) och 3)
Ja, om han själf ej klagar. 4) Enklast örn
församlingen eller skolrådet befriar Er från
platsen.
90. -isse N. Se * Normalritningar till
folkskolebyggnader» (utdelade till hvarje skolråd)
samt »Normalritningar till folkskoleträdgårdar»
(bokhandelspris 3 kr,}.
91. -gg- Nej. Se folkskolestadgan,
femte upplagan, sid. 461
92. A. S. Örn sådant ej fanns vid
tillträdet, har man ej härtill rättighet.
93. J-st. Vikarie är berättigad till ett
rum. Extra ordinarie lärare torde däremot
vara berättigad till samma bostadsförmån som
ordinarie, d. v. s. två rum och kök.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
