- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
185

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 13

SVENSK LÄRARETIDNING.

185

.ställning oin den ekonomi, som kan vara
förbunden med en affär af ifrågavarande
art,, lämna kommitterade en af sakkunnig
person uppgjord kalkyl öfver en lämpligt
belägen egendom. Enligt den verkställda
beräkningen skulle det dröja omkring 3U
ar, innan föreningen kunde förfoga öfver
egna samlingslokaler m. m.

Då detta kommitteutlåtande vid
sammanträdet föredrogs, inleddes öfverläggningen
med ett varmhjärtadt och med lifligt bifall
mottaget anförande af br S. A. Kinnvall,
som dels framböll behofvet och fördelen af
egen föreningslokal med samlingssal,
biblioteks- och sällskapsrum in. m., dels närmare
utvecklade de i betänkandet framställda
förslagen. Af samtliga anföranden, som
härefter höllos - öfver ett tjugotal -
framgick tydligt, att föreningens medlemmar hysa
stort intresse för den viktiga frågans
lyckliga lösning. Visserligen kunde »väntetiden»
synas allt för lång - och några talare
framhöllo särskildt detta - men att döma
af den entusiasm, hvarmed saken
omfattades, funnes grundad förhoppning antaga, att
föreningen genom anordnandet af konserter
och föredrag eller på annat sätt skulle söka
insamla medel och härigenom på långt
kortare tid än den beräknade kunna nå det
eftersträfvade målet.

I öfverensstämmelse med kommitterades
förslag beslöt föreningen:

att för teckning af lånebidrag skall
framläggas lista, åtföljd af kommitterades
skrifvelse samt förslag dels till kontrakt mellan
Stockholms folkskollärareförening och
långif-varne till samma förening, dels till stadgar
för långifvarekonsortiet och dess
förvaltnings-nämd;

att för affärens igångsättande summan af
de tecknade lånebidragen bör uppgå till minst
40,000 kronor men ej öfverstiga 100,000 kr.;

att teckningen skall vara, bindande intill
den l januari 1899;

att j om summan af de tecknade lånen skulle
öfverstiga det för affären erforderliga belopp,
styrelsen må äga att verkställa den behöfliga
reduktionen;

att, för den händelse den bär ifrågasatta
teckningen lämnar det resultat, att affären
kan komma till stånd, den redan under 1895
för samma ändamål verkställda teckningen
må anses icke bindande;

att lämna styrelsen i uppdrag att, om och då
minimikapitalet blifvit f ull tecknadt,
sammankalla föreningen för öfverläggning och beslut
angående kontrakt, samt

att likaledes uppdraga åt stja-el sen att
sammankalla långif varne för öfverläggning och
beslut om kontrakt samt om stadgar för
långifvarekonsortiet äfvensom för val af
förvalt-ningsnämd.

Litteratur.

Kortfattad lärobok i geometri för
folkskolan af A. G. Lund-borg, lärare vid
Gyllcn-hjelmska skolan. Eskilstuna. Författarens
förlag. - Pris 25 öre. - Lärobokskommitténs
grundsatser för uppställning och anordning af
innehållet äro i denna lilla lärobok
noggrant följda. Detsamma kan -äfven sägas
om innehållsurvalet. Endast det
väsentligaste och det, som äger praktiskt värde,
är upptaget; skillnaden mellan hufvudsak
och bisak är ock i allmänhet väl iakttagen.
Åskådningen är lagd till grund för ämnets
behandling i sina olika delar. Men i följd

af det starkt sammanträngda
framställningssättet måste det förutsättas, att läraren i
detta hänseende utvidgar och fullständigar
hvad läroboken endast gifver vinkar och
antydningar om.

Språket är i allmänhet enkelt och klart»
En och annan term kunde dock varit mera
korrekt. Denna anmärkning gäller
företrädesvis läran om cirkeln. Se sid. 5 och 23,
där på det förra stället uttrycket cirkel
användes i betydelsen af periferien och på
det senare i sin egentliga betydelse. Vid
framställningen af grunderna för formlerna
vid beräkning af plana figurers ytinnehåll
synes konsekvensen ha fordrat, att
upptagandet af uttrycken »längdtalet» och
»breddtalet» nödvändiggjort upptagandet af
uttrycket ytetalet. Obehöfligt förefaller det, att
uti en liten lärobok för folkskolan använda
uttrycken »apotem» och »perimeter».
Ändamålsenligt är det däremot att, såsom här
skett, införa uttrycken »ojämnlöpande» och
»samriktade» om linjer, hvarigenom
..omskrifning undvikes.

Räkneexemplen äro i afseende på sitt
sakliga innehåll väl valda, men äro för få
och i allmänhet för svåra. Väl förberedda
af läraren genom andra exempel af
fortskridande svårighet, försvara de sin plats.
Såsom proftal för utrönande af lärjungens
förvärfvade insikt och förmåga synas de
passa bra.

Arbetet torde emellertid befinnas väl
användbart i normalplanenligt ordnade
folkskolor, i hvilka en utförligare kurs i
geometri ej medhinnes. S.

Nytt i bokhandeln.

Läsebok för småskolan i tre kurser af Karl
och Knut Kastnian. Sthm, P. A. Norstedt &
söner. Oillustrerad upplaga. Första kursen
50 öre. Andra kursen 60 öre. Tredje
kursen 60 öre.

Känner Ni

någon lärare, lärarinna eller skolvän, som
ännu ej prenumererat på Svensk
Läraretidning - lärarekårens eget s kolblad -
så försumma ej att snarast möjligt visa
honom eller henne tidningen och omtala
fördelarna af att för egen räkning hålla
sig med densamma! Prenumeration sker
på närmaste postanstalt.

Möten mellan skolråd

och lärarepersonal.

(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Öfver Selö, Södm. .: Lärarekåren får en dag
i terminen ledighet för besök i andra skolor.
V. Fågelvik, Yr ml.: De gamla läseböckerna,
som ej längre få användas, skola genom
barnen utdelas till familjer, där de för de äldre
kunna bli till nytta och nöje.

Dödsfall.

C. O. Anjou f. Klockaren och
organisten, f. d. folkskolläraren i Harg Carl
Oskar Anjou afled den 22 dennes efter
flera års svaghet och en kortare tids sang-

liggande i en ålder af (59 år. Som
skollärare tjänstgjorde han i Harg nitiskt och
pligttroget åren 1S60–S5, och
klockarebefattningen skötte han först på senaste tiden
genom vikarie. Mycket anlitad i kommit*
iiala värf på sin tid, var han innehafvare
af Patriotiska sällskapets stora medalj. Han
sörjes närmast af enka och tre barn, däraf
en son är skollärare.

S. A. Ersson f. Folkskolläraren och
organisten Sold Anders Ersson afled den 17
dennes i Boda, Dalarne, efter ett
långvarigt lidande. Född 1842 i’-Rättvik, blef han
år 1872 dispcnserad från
folkskollärareexamen och vardt 1873 ordinarie lärare i Böda.
I sin krafts dagar var den nu hädangångne
en ovanligt duglig och redbar man, hvarför
han ock hedrades med många
förtroendeuppdrag. Ännu vid sin död hade han af
dessa kvar ordförandeskapet i
kommunalstämman. 1887 var han
riksdagsmannakan-didat inom. valkretsen Kättvik-Gagnef.

Redovisning

för influtna bidrag till rektor
Gödeekes minnesvård.

Transport- 322: 50

I. Thomasson 3. T. Hellborg 2 ...... 5: -

Genom Fr. Andersson från V, Väller 3: –

S:a7 krT 330750
Insamlingen fortgår.
Växjö den 21 mars 1897.

Frans Berggren.

Breflåda.

(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,

som icke äro undertecknade med a f san dar en s namn och

adress, lämnas utan afseende.)

104. Tystlåten,, A f sikten har ej varit att
offentliggöra något angående enstaka
donationer, utan blott att få en allmän föreställning
om, huru det kan gå till. Nu har utskottet
i det närmaste slutbehandlat ärendet.

105. ? B. H- -a. 1) Han disponerar det
till den l juli. 2) Naturligtvis ej. 3) Nej,
i hvarje skoldistrikt måste finnas minst en
folkskola med minst en ordinarie lärare.

106. ’E-n. Lärare är skyldig tjänstgöra
den i reglementet fastställda tiden men ej
därutöfver utan särskild ersättning.

107. Onkel Rasp 33. 1) Församlingen, där
ej annan öfverenskommelse blifvit träffad. 2)
Minimilönen för extra ordinarie folkskollärare
är 500 kr., om statsbidrag skall erhållas.

108. Å. 1) Ja, såsom en tillfällig
anordning torde det kunna försöksvis tillämpas. 2)
Ja. 3) Näppeligen. 4) Nej; bör öfverklagas
såsom kränkande lärarens rätt. 5) Se svaret
49 i n:r (>!

109. Lemo. 1) Nej. 2) Nej, därest icke
detta åliggande fanns upptaget i annonsen
om ledigkungörandet. 3) Ja, enligt annonsen.
Men domkapitlet har ock något att säga om
dylik förening.

110. Oviss. Ja, visst är man skyldig läsa
om lördagarna utan särskild ersättning, därest
nämligen reglementet bestämmer dylik läsning.

111. -n -n. 1) Ja, är tillräckligt. 2) Nej.

112. M- - -a. Beror på hvad det för
församlingens skolor gällande reglementet
härom bestämmer.

113. (a + b)* 1) Efter kalenderår (därest det
ej gäller tillfällig anställning). 2) Nej; men
läraren kan å sitt kvitto göra anteckning
härom. 3) Plägar afdragas på andra
kvartalets lön. 4) Sedan tjänstgöringen för året
afslutats.

114. X. 1) Tjänstledigheten får ej fortgå
under helt läsår, därest man skall få räkna
tjänsteår. Eljest ingen begränsning. 2) Nej.
(Begär t ex. 7 1/,) månaders tjänstledighet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1897/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free