Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15 (798). 14 april 1897 - För dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 15
Utmärkelse åt folkskollärarinna.
En vacker högtidlighet ägde sistlidna lördag
rum i Klara folkskola härstädes, då till
fru Sofi Nilsson, som förliden hösttermin
afgick från den lärarinnebefattning hon i 34
år vid denna skola innehaft, öfverlämnades
medaljen i guld af femte storleken med
inskrift: »För medborgerlig förtjänst».
En af skolans lärosalar var för
ändamålet festligt smyckad med svenska flaggor
och lefvande växter. Närvarande voro
medlemmarne af församlingens skolråd,
folkskoleinspektören d:r C. Gr. Bergman, f. d.
folkskoleinspektören C. J. Meijerberg,
slöjdföreståndaren A. Berg, d:r Sven Nilsson
m. fl. inbjudna personer, skolans samtliga
lärare och lärarinnor samt så många af dess
lärjungar, som utrymmet tillät.
Sedan psalmen 3, första versen, af
sjungits, framträdde skolrådets ordförande,
kyrkoherden A Strandell, och tolkade i
högstämda och varmhjärtade ordalag betydelsen
af fru Nilssons lifsgärning. Han tackade
henne för hennes mönstergilla undervisning,
för den kärleksfulla uppfostran, hon ägnat
generationer af lärjungar, och för det aldrig
svikande nit och intresse, hvarmed hon
städse arbetat i sitt kall. Såsom ett
erkännande af detta arbete och särskildt af
hennes förtjänstfulla verksamhet vid
upprättande af skollofskolonier, arbetsstugor och
skolkök hade k. in:t tilldelat henne den
guldmedalj, som han nu till henne
öfverlämnade. »Må det förunnas Eder», slöt
talaren, »att i många år få bära detta
ut-märkelsetecken såsom en hugnesam erinran
därom, att Edert arbete genom Guds nåd
icke varit förgäfves.» Det gjorde ett på
samma gång tilltalande och gripande intryck,,
då en af de små eleverna därefter trädde
fram och fäste medaljen på fru Nilssons
bröst.
Sedan skolans lärjungar utfört ett par
sångnummer, afslöts den enkla men
anslående festen med af sjungande af psalmen 3,
sista versen.
Profårskurs vid
folkskollärarinne-seminarierna. Enligt k. kungörelsen den
29 maj 1896 kommer vid något
folkskollärarinneseminarium under läsåret 1897-1898
att anordnas en Profårskurs för kvinnliga
filosofie kandidater eller licentiater. De, som
vilja genomgå dylik Profårskurs under nämda
läsår, skola till chefen för
ecklesiastikdepartementet före nästkommande maj månads
utgång därom ingifva skriftlig ansökan,
innefattande uppgift å tre läroämnen, i hvilka
de önska aflägga prof, samt åtföljd af
åldersbetyg och betyg öfver aflagda
akademiska examina.
Slöjdundervisningen. För anordnande
af undervisning i slöjd antingen genom
resande undervisare eller vid särskildt för
ändamålet inrättade skolor samt för
anskaffande af tidsenliga modeller för
husslöjdalster hafva följande statsanslag för år 1897
beviljats:
Stockholms läns hushållningssällskap 1,350
kr., Uppsala läns dito 500 kr., Södermanlands
läns dito 850 kr., Östergötlands läns landstings
förvaltningsutskott 450 kr., Jönköpings läns
hushållningssällskap 1,400 kr., Kronobergs dito
800 kr., Kalmar läns norra dito 1,000 kr.,
Kalmar läns södra dito 1,000 kr., Gotlands
läns dito 1,000 kr., Blekinge dito 1,250 kr.,
Kristianstads dito 1,700 kr., Älfsborgs läns
norra dito 1,350 kr., Älfsborgs läns södra dito
1,500 kr., Ökaraborgs läns dito 1,100 kr-,
Värmlands dito 1,000 kr., Örebro dito 1,000 kr.,
Västmanlands dito 500 kr., Kopparbergs dito
800 kr., Gäfleborgs dito 500 kr.,
Västernorrlands dito 1,000 kr., Jämtlands dito 750 kr.,
Västerbottens dito 800 kr. och Norrbottens
dito 1,400 kr. eller tillsammans 23,000 kr.
Församling ålagd uppföra skolhus.
Folkskoleinspektören H. E. Herrmansson
anmälde 1895 hos länsstyrelsen i Uppsala, att
till lokal för en småskola inom Järlåsa
församlings södra skolområde sedan många år
användes ett litet rum vid torpet Stjärnhult
om 5,i meters längd. 4 m. bredd och 2,6
meters höjd, hvilket rum således ägde
golfyta för 14 och tillräcklig luftmängd för
endast 9 barn, under det årliga barnantalet
uppginge till 20 ä 30. Denna med gamla
odugliga långbänkar försedda lokal saknade
dessutom afklädnings- och matrum samt vore
ytterst otjänligt belägen i ena ändan af
skolområdet, dit ingen farbar väg ledde. Då
oaktadt upprepade erinringar några åtgärder
till afhjälpande af dessa missförhållanden
ännu icke vidtagits, yrkade inspektören, att
församlingen måtte vid verkande äfventyr
åläggas att nära midten af skolområdet och
invid farbar väg inom viss tid uppföra ett
tjänligt skolhus med lärosal för minst 30
barn, afklädningsrum och lärarebostad samt
förse lokalen med ändamålsenliga skolmöbler.
Skolrådet, som i anledning häraf hördes,
beslöt föreslå församlingen att låta vid
Risbergsbo senast till höstterminens början 1897
uppföra ett skolhus för minst 30 barn. Men
å kyrkostämma beslöt församlingen efter
omröstning, att skolhusbyggnadsfrågan för
södra delen af distriktet tills vidare skulle
hvila. Som stöd för detta beslut anfördes
vid stämman, att lokalen vid Stjärnhult väl
vore otjänlig, men då barnantalet, som
redan nedgått till 15, i närmaste framtid
komme att sjunka än mer och endast 10
barn under skolåldern funnes inom området,
kunde ny skolhusbyggnad så mycket mindre
anses behöflig som dels Stjärnhult låge mera
centralt än Risbergsbo och dels nuvarande
skolsalen genom lämpliga anordningar kunde
göras fullt tillräcklig, hvarjämte vägen till
Stjärnhult kunde sättas i ordentligt skick.
Folkskoleinspektören vidhöll sitt yrkande
och erinrade, att genom skolsalens föreslagna
utvidgning skulle erhållas ett långt och smalt
rum om icke ens 8 fots höjd, hvilket på
intet sätt kunde motsvara normala fordringar.
Skolrådets ordförande upplyste uti
in-fordradt yttrande, att långt flera barn under
skolåldern funnes inom Stjärnhults
småsko-lekrets, hvartill hörde 29 gårdar och
lägenheter, samt att barnantalet 1890-94
varierat mellan 20 och 30, och att någon
synnerlig framtida minskning ej kunde vara
att påräkna, hvarförutom Risbergsbo i alla
afseenden hade lämpligare läge.
Länsstyrelsen och domkapitlet i Uppsala
förpliktade på grund af hvad i ärendet
förekommit Järlåsa församling att sist till
början af höstterminen 1897 hafva inom skol-
området uppfört och inredt lagenligt skolhus
för minst 30 barn å plats, hvarom
kyrkostämman hade att besluta.
Kammarkollegium fastställde detta utslag,
och k. m:t har ej funnit skäl] däri göra
annan ändring än att den tid, inom hvilken
skolhuset skall vara uppfördt och inredt,
bestämmes till början af höstterminen 1899.
Vidräkning skolrotarna emellan.
Arbrå församling beslöt å kyrkostämma den 26
januari 1896, att alla kostnader för
församlingens småskolor skulle från och med 1897
års början bestridas af skoldistriktet i dess
helhet. Skolrådet fick dessutom i uppdrag
att underhandla med ägarne till de inom
skoldistriktets särskilda rotar uppförda
småskolehusen för träffande af öfverenskommelse
om inlösen af dessa hus för skoldistriktets
räkning, därvid anbud å angifna belopp
skulle göras. Häröfver besvärade sig
länsmannen A. Delin m. fl. hos länsstyrelsen i
Gräfle under anförande,
att enär å kyrkostämma 188(>
öfverenskom-mits, att hvarje Skolrote inom distriktet skulle
själf hålla lokal med inventarier för sin
småskola, samt rotarna således själfvilligt fritagit
distriktet i dess helhet från kostnaden för
anskaffande af småskolelokaler och till
skoldistriktets disposition Öfverlämnat de af dem
uppförda skolhusen, dessa hus borde anses
som distriktets gemensamma tillhörighet. Och
yrkade Klagandena, att då vid sådant
förhållande skoldistriktet ej kunde hafva någon
skyldighet att inlösa sagda skolhus samt i
följd af öfverklagade beslutet mycket
betungande’ kostnader skulle komma att obehörigen
drabba distriktet, detta beslut måtte upphäfvas.
Grenom utslag den 15 juni 1896
förklarade länsstyrelsen, att då antagas måste, att
de för småskolan af de särskilda rotarna
uppförda hus vore hela skoldistriktets
gemensamma tillhörighet samt öfverklagade
beslutet således hvilade på orättvis grand
och öfverskrede stämmans befogenhet, men
det emellertid måste anses lämpligt och rätt,
att vid skolhusbyggnadsskyldighetens
öfverflyttande från rotarna på hela skoldistriktet
den tunga, som genom husens byggande
drabbat rotarna, dem emellan blefve utjämnad
genom lämplig uppgörelse, undanröjde
länsstyrelsen kyrkostämmobeslutet i öfverklagade
delar och återförvisade ärendet till
kyrkostämman for åvägabringande af vidräkning.
K. m:t har den 19 mars liksom förut
kammarkollegium icke funnit skäl att å de
häröfver anförda besvären fästa afseende.
Statsbidrag åt vikarie..
Kållands-Asaka församling anhöll hos länsstyrelsen i
Skaraborgs län att af allmänna medel utfå
250 kr. i bidrag för aflöning af en icke
examinerad vikarie under ordinarie lärarens
tjänstledighet på grund af sjukdom.
Länsstyrelsen fann ansökningen icke kunna j
bifallas, då vikarien icke tillerkänts
minimilön efter läsår på sätt stadgadt är,
hvarförutom ej heller läkarebetyget för ordinarie
läraren lämnade upplysning, huruvida
sjukdom för all framtid hindrade lärarens
återinträde i tjänstgöring.
Sedan upplyst blifvit, att vikarien
erhållit full minimilön efter läsår räknadt, och
nytt läkarebetyg anskaffats, har
länsstyrelsen i infordradt utlåtande förklarat hinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
