- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 16:e årg. 1897 /
241

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18 (801). 5 maj 1897 - För dagen - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 18

SVENSK LÄRARETIDNING.

241

Englands allmänna lärareförening
höll under veckan efter påsk sin
årskongress. Sveriges allmänna
folkskollärareförening hade af sin engelska
broderförening blifvit inbjuden att genom
ombud deltaga i kongressen.
Centralstyrelsen, som erkänner värdet af samverkan
mellan föreningar med samma
hufvudsyfte, var emellertid icke i tillfälle att till
nämda kongress sända någon
representant,

Musikbilaga till svenska kyrkans
handbok. Sedan k. m:t, som den l
oktober 1894 stadfäst ny handbok för svenska
kyrkan, den 16 november samma år
uppdragit åt en kommitté att utarbeta en
musikbilaga till nämda handbok, samt denna
kommitté afgifvit förslag till en sådan
bilaga, innehållande hufvudsakligen
bearbetningar af inom svenska kyrkan under olika
tider använd liturgisk musik men därjämte
upptagande dels bearbetningar UY liturgiska
sångverk, brukade inom evangelisk-lutherska
trossamfund i Tyskland, dels ock åtskilliga
inom kommittén utarbetade nya stycken,
har k. m:t funnit godt att gilla omförmälda
musikbilaga, som, då den nu af trycket
utgifves, ställes till församlingarnas tjänst för
att brukas vid den offentliga gudstjänsten
och andra i handboken upptagna
förrättningar.

Tre förslag till matutin- eller
vespergudstjänst för större
skolmöten hafva utarbetats af organisten och
folkskolläraren N. E. Anjou i Hille. Närmast
afsedda för årets skolmöte i Luleå torde
dessa förslag till vespermusik förtjäna att
bli kända och använda äfven annorstädes.
På orgelpreludium följer »Helig» efter en
melodi från 1700-talet, harmoniserad af
utgifvaren, växelsånger (antifonier) mellan
tjänstförrättande prästen och
församlingskören af utgifvaren, flera körer af Utgif våren,
af Silcher, LoofT* och ur oratoriet Simson,
koralerna 139, 63 och 111 samt 124,
hvilken är inlagd uti en slutmarsch, hvarjämte
smärre delar af gamla svenska mässan
förekomma. Utförd af krafter, som räcka till,
torde en dylik gudstjänst efterlämna minnet
af en musikalisk högtidsstund, som
ingalunda kan bli bland de minst oförgätliga
vid ett skolmöte. Det hade varit önskligt,
att utgifvaren lyckats få ett något lättlästare
| och tydligare öfvertryck.

Reseunderstöd. Med anledning af
gjord ansökning har k. m:t tilldelat
lärarinnan vid Ateneum för flickor härstädes
Ingrid Pasch ett understöd af 500 kronor
för att under innevarande års sommar
företaga en resa till Skottland, England,
Belgien och Tyskland, i ändamål att taga
kännedom om undervisningen vid därstädes
befintliga skolkök och andra
undervisningsanstalter i huslig ekonomi; åliggande det
P. att senast inom sex månader efter
återkomsten till fäderneslandet till
ecklesiastikdepartementet afgifva berättelse om de af
henne under resan gjorda iakttagelser.

- Ett reseanslag af 100 kr. har
Göteborgs folkskolestyrelse beviljat
skolinspektören därstädes J. JK. Ambrosius för
studium af åskådningsundervisningen i Stockholms
och Norrköpings småskolor.

Undervisningen i främmande språk.

Vid Pedagogiska sällskapets sammanträde
härstädes förliden måndag fortsattes den vid
föregående sammanträde påbörjade
diskussionen angående undervisningen i främmande
språk. I allmänhet ansågs en modifikation
af den imitativa metoden lämpligast.

I fråga om grammatikundervisningens och
öfversättningsöfningarnas betydelse rådde
delade meningar. Bland svårigheter, naed
hvilka nämda undervisning för närvarande
har att kämpa, framhölls klassernas storlek,
lärjungarnas olika begåfning, de många
språken, som trängas med hvarandra, samt de
olika åsikterna om språkundervisningens mål.

Försök med s. k.
förmiddagsläsning hafva anställts vid Jönköpings
folkskolor. Härom läses i den nyligen af
stadens folkskoleinspektör afgifna årsberättelsen
för år 1896 följande:

I följd af upprepade framställningar från
lärarepersonalen vid Talavidskolan, af hvars
lärjungar en del på grund af lång skolväg
har svårt att två särskilda gånger om dagen
infinna sig i skolan, beslöt skolrådet vid
innevarande läsårs början att vid nämda skola
tills vidare på försök tillämpa en form af
s. k. förmiddagsläsning, hvarigenom utan
undervisningstidens förkortning det dagliga
skolarbetet kunde afslutas före middagsmåltidens
intagande och barnen befrias från
nödvändigheten att två gånger om dagen tillryggalägga
vägen från hemmet till skolan och åter.

Under höstterminen har på grund häraf
den dagliga lästiden vid Talavidskolan varit
ordnad på det sättet, att
småskoleafdelning-arna undervisats kl. 9-11 samt 12-2 och
den egentliga folkskolans afdelningar kl. 8-11
samt 12-2. KL 11-12 hafva alla barnen
haft frukostrast. De barn, som haft sin
bostad i närheten af skolan, hafva under denna
ledighet gått hem, men ett bet)^dande antal
har, i synnerhet vid svår väderlek och svårt
väglag^ stannat kvar vid skolan. Öfver dessa
barn har tillsyn öfvats af lärarepersonalen,
af hvilken för sådant ändamål en
småskollärarinna och en lärare eller lärarinna vid
egentliga folkskolan hvarje dag under frukostrasten
kvarstannat vid skolan.

Lärarepersonalen har funnit denna
anordning beträffande lästiden förmånlig för
skolan, och från lärjungarnas föräldrar och
målsmän har intet missnöje med densamma
försports utom i några fall, då missbelåtenhet
yppats öfver att barnen ej numera som förut
kunnat användas till att under middagsrasten
bära mat till fäder eller syskon å stadens
fabriker. Denna olägenhet kan väl
emellertid anses mindre betydande. Större vikt torde
böra tillmätas den omständigheten, att barnen
vid ifrågavarande anordning först kl. 2 e. m.
få sitt middagslof, under det middagstimmen
för den öfvervägande delen af stadens
befolkning infaller kl. 1. Att barnen således
hindras från att, äfven där detta annars
kunde ske, intaga sin middagsmåltid tillsamman
med föräldrar och syskon i hemmet, måste
ur uppfostringssynpunkt anses mindre
lämpligt. På grund af den olägenhet, som i detta
afseende är förenad med den nya
anordningen, kan densamma, trots obestridliga
fördelar i öfrigt, ej anses fullt tillfredsställande.

Jönköpings folkskolor. Ur deri af
stadens folkskoleinspektör för år 1896 af-

gifna berättelsen om folkskoleväsendet torde
följande vara af intresse för våra läsare:

Lärarepersonalen vid folkskolorna
utgjordes af 17 lärare (däraf 2 extra), och 14
lärarinnor (däraf 3 extra), eller
tillsammans 31. Vid småskolorna tjänstgjorde
28 lärarinnor och för slöjdundervisningen 5
lärarinnor och l lärare. I slöjdskolan för
gossar tjänstgjorde 9 lärare, som genom
deltagande i slöjdkurser vid Nääs gjort sig
kompetente att undervisa i slöjd.

Lärjungarnes antal var i småskolorna vid
höstterminens slut 906, i de egentliga
folkskolorna 1,483 och i fortsättningsskolorna
243 eller tillsammans 2,632, hvilket utvisar
en minskning af 43 sedan föregående året,
beroende af en särskildt hastig ökning af
lärjungeantalet i repetitionsskolorna vid
slutet af 1895. Oafsedt dylika tillfälliga
rubbningar har tillväxten i skolornas
lärjungeantal år från år varit konstant om också
ej så synnerligen betydande.

Barnantalet på hvarje lärarekraft har i
småskolan varit 32 och i folkskolan 48.
Medelåldern för småskolans barn var 7,47
och för folkskolans 10,39 år.

Medeltalet skolförsuminelser utan giltigt
förfall utgjorde 2,so dagar. Alla
lärjungarne fingo uti 38 klassafdelningar vid
vårterminens slut och i 35 vid höstterminens
högsta betyget för uppförande.

Skollokalerna äro lika otillräckliga i
afseende på utrymme som förut, och
alterne-ring förekom uti icke mindre än 10
skolsalar. Men snar och lycklig lösning kan
väntas af skolfrågan, sedan skolrådet
godkänt ett kominittéförslag om uppförande af
två fristående flyglar vid östra folkskolan
med 20 folkskolesalar och slöjdlokaler m. m.

De gamla repetitionsskolorna med 4
timmars undervisning i veckan utbyttes delvis
under 1896 mot 2 fortsättningsskolor för
gossar med 2 timmars daglig undervisning
3 dagar i veckan. Och sedan utvidgades
öfriga repetitionsskoleafdelningar, så att f. n.
tillfälle är beredt alla barn att året efter
deras afgång från folkskolan få fortsatt
undervisning till samma omfång som i nämda
fortsättningsskolor.

Tjänsters tillsättning.

Valde. Till klockare och organist i
Harp-linge-Steninge, Hall : musikdirektören O. T.
Mellander i Halmstad.

- Till folkskollärare och klockare i
Ram-kvitta > Jönk.: J. A. Vifholm i Hinneryd.

- Till folkskollärare i Öfre Ullerud, Vrml.:
A. F. Palmblad i S. Finnskoga (enhälligt).

- Till folkskollärarinna i Nor, Vrml.:
Emelie K. Ljunggren i Leufsta bruk.

- - Till vik. lärare vid Hagabergs folkskola,
Julita, Södm.: pensionerade folkskolläraren
A. G. Eriksson i Floda.

- Till vik. lärare vid Ramstorps folkskola,
Risinge, Östg.: J. A. Norden i Motala
landsförsamling.

- Till småskollärarinna i Mjällby, Blek.:
Hanna Svensson i Kyrkhult.

- Till småskollärarinnor i Nässjö, Jönk.:
fröken Lindgren i Myresjö och Ottalia
Karlström i Näsby.

Till den nya kvinnliga folkhögskolekursen äro
anmälda i Grebbestad 25 och i Örebro läns
folkhögskola 17 lärjungar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1897/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free