Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 21 (804). 26 maj 1897
- Utställningen, utställningsporträtt 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 21
SVENSK LÄRARETIDNING.
287
fallet i verkligheten eller blott på
utställningen veta vi emellertid icke. Måhända
är dock tillgången i skolorna liten.
Åtminstone tränger sig den tanken fram, då man
ser, att en lärare från Gatschina, hr
Beldu-guin, utställer en särdeles beaktansvärd och
lärorik samling af dylik materiel, som
han själf med enkla medel och för billigt
pris hopfört. Sålunda visas här två stora
portföljer med historiska och geografiska
bilder, alltsammans - urklipp ur
illustrerade tidningar. Måhända ett bevis bland
många på riktigheten af satsen, att nöden
är uppfinningarnas moder. Huru som helst
torde folkupplysningsministeriet tvifvelsutan
hafva gjort ett godt grepp genom att taga
under sitt hägn och såsom efterföljansvärdt
exempel framställa denna en enskild
lärares företagsamhet. Detta är för öfrigt
äfven fallet på andra områden. Sålunda
finnes bland utställningsföremålen en präktig
skolorgel, förfärdigad af läraren i Bologoe,
en landsby belägen mellan Petersburg och
Moskwa. Enligt uppgift skall han med
tillhjälp af sina skolgossar sedan hafva
tillverkat och försålt mer än 500 sådana orglar
af olika storlek och till olika pris, växlande
mellan 45-100 rubel. Eätt praktisk
förefaller en dubbel skolpulpet, konstruerad och
utförd af en annan lärare Miasnikow.
Denna - skolpulpeten nämligen - består af
en järnstomme med träbeläggningar. Genom
att blott rekvirera själfva stommen (priset
för densamma är 12 rubel) och sedan själf
anskaffa träbeläggningen kan läraren på
landsbygden erhålla en jämförelsevis god
skol-möbel för måttliga penningar. Rätt mycket
annat af intresse borde kunna påpekas, om
utrymmet så tilläte. Sålunda finnas
framlagda normalplaner för olika ämnen och för
olika skolor, en del läroböcker, samlingar
af folkskrifter och af berättelser, som stå
i samband med folkupplysningen. Vidare
afbildningar af skolhus samt interiörer från
dylika, pedagogiska afhandlingar och
reseberättelser, af hvilka dock dessvärre blott
titlarna genom öfversättning kunnat göras
tillgängliga för svenska lärare. Herr
Ko-valewsky bidrager själf med en diger och
säkerligen ytterst lärorik bok öfver Förenta
staternas skolväsende, af hvilket han är en
varm beundrare. Kejserliga ryska
Vetenskaps-akademien har med utställningen
in-f örlif vät åtskilliga dyrbara praktverk på olika
språk.
Omkring 60,000 folkskolor lära nu finnas,
hvilket ju äfven i ett så ofantligt land som
Ryssland icke är litet, då man känner, att
dess nu gällande lag om folkundervisningen
först utkom 1874. På utställningen
framlagda grafiska tabeller öfver läse- och
skrifkunnigheten hos de värnpliktiga visar
måhända bättre än allt annat, att den ryska
folkbildningen fastän ung dock redan
lämnat goda resultat.
Otto Salomon.
Utställningsporträtt.
Af undervisningsutsköttets medlemmar
presenterade vi i förra numret ordföranden
samt representanterna för gymnastiken,
folkskolan och allmänna läroverken. I dagens
nummer meddela vi porträtt af de högre
flickskolornas samt de tekniska läroverkens
representanter i utställningens
undervisnings-utskott.
Fröken Hilda Casselli, född 1836 på
Gammelbo bruk i Västmanland, ingick 1858 som
elev i den s. k. klosterskolan i Uppsala, där
hon studerade två år. För att utbilda sig i
engelska språket vistades hon någon tid i
England, hvarefter hon anställdes som
lärarinna vid klosterskolan. 1864 blef hon
lärarinna vid den samma år upprättade
Normalskolan för flickor och vardt 1868 detta
läroverks föreståndarinna. 1885 blef hon jämte
fru Sofia Adlersparre kallad till medlem i
flickskoleundervisningskommittén - den
första kungliga svenska kommitté, däri kvinnor
haft säte och stämma. Vid skolmöten har
hon varit en ofta anlitad och verksam
medlem af mötesbestyrelserna. På sin 60-årsdag
i oktober 1896 rönte hon välförtjänta prof på
skolmans, kamraters och lärjungars
tillgifvenhet, och konungen tillerkände henne
guldmedaljen »Illis quorum meruere labores».
*
Fröken Ellen Fries är född 1855 på Rödsle
i Tjust af Kalmar län. Hon är dotter till
öfversten i generalstaben P. C. Fries.
Student som privatist vid Stockholms gymnasium
år 1874, inskrefs hon vid Uppsala universitet
1877, blef fil. kand. 1879, fil. licentiat 1883,
disputerade pro gradu och promoverades
samma år. Ellen Fries är den första kvinna,
som i Norden aflagt fil. licentiatexamen och
blifvit promoverad till fil. doktor. Sedan 1889
är hon studierektor vid Ahlinska skolan i
Stockholm. Från trycket har hon utgifvit
åtskilliga såväl vetenskapliga som populära
skrifter af historiskt, pedagogiskt, biografiskt
och socialt innehåll. Som föreläsare har hon
gjort sig ett framstående namn. Sann
humanism och vänsällhet präglar hela hennes
personlighet.
*
Professor Erik August Wicander föddes i
Stockholm 1849, blef student i Lund 1868 och
fil. kand. 1872 samt promoverades till fil. d:r
i Uppsala samma år. Docent först uti
astronomi i Uppsala och sedan uti fysik och
meteorologi i Lund utnämdes han 1881 till
professor och föreståndare för^Chalmersska
institutet i Göteborg. Professor Wijkander har
varit med på en af de svenska arktiska
expeditionerna till Spetsbergen, flera gånger som
Vetenskapsakademiens representant deltagit i
polarkonferenser och gjort flera vidsträckta
studieresor i utlandet. Han är författare till
ett par mycket värderade läroböcker i fysik
och har under 8 riksdagar varit representant
för Göteborgs stad i andra kammaren. I fjor
undanbad han sig återval för att odeladt
kunna ägna sig åt ledningen af Chalmersska
institutet.
*
Eektor Bror Viktor Adler, född 1848 å Sjun
torps egendom, Fors socken i Västergötland,
genomgick Chalmersska institutet och blef
därpå medlem af konstakademien, där han åren
1869-74 studerade under ledning af F. V.
Scholander. Efter en utländsk resa slog han
sig ned i Göteborg som arkitekt och har som
sådan rest sig flera bestående minnesmärken
i rikets andra stad, såsom den nya saluhallen,
Riksbankens’ filial m. fl. Dessutom verkade
han som lärare både vid Chalmersska
institutet och vid Göteborgs slöjdförenings skola,
tills han 1886 blef föreståndare vid den några
år förut reorganiserade Tekniska skolan i
Stockholm. Hans verksamhet på denna plats
har varit af stor betydelse och har redari
burit rika frukter.
Prisdomare
äro nu utsedda af chefen för
civildepartementet. Till prisdomare inom de två första
jurygrupperna (skolväsende, slöjd och
medicin) hafva kallats nedannämda personer:
Grupp l, omfattande klass 1) Barnets
uppfostran; folkskolan; högre lärdomsskolor;
klass 2) tekniska och yrkesskolor; klass 3)
högskolor; klass 8) medicin - kirurgi -
sjukvård:
rektor V. Adler, Stockholm; rektor S.
Almquist, Stockholm; professor John Berg,
Stockholm ; folkskoleinspektören d:r C. G. Bergman,
Stockholm; professor C. Curman, Stockholm;
direktör C. G. G. Holmerz, Stockholm;
professor K. Linroth, Stockholm; professorn
friherre A. E. Nordenskiöld, Stockholm; f röken
Anna Sandström, Stockholm; professor E. A.
Wijkander, Göteborg. Suppleanter: rektor
H. Hernlund, Stockholm; doktor L. Holmström
Hvilan, Åkarp; sjukhusöfverläkaren A. A.
Lindh, Göteborg; direktör Otto Salomon, Nääs,
Floda; lektor John Smedberg, Malmö; docent
K. Sondén, Stockholm; professor V. B.
Witt-rock, Stockholm.
Grupp 2. Andra sektionen:
Husslöjdarbeten :
1) för afdelningen skolslöjd, såväl kvinnlig
som manlig:
fröken Hulda Lundin, Stockholm; fru Elise
Odelberg, Stockholm; statens instruktör i
husslöjd V. Nordin, Skara;
seminarieföreståndaren O. Salomon, Nääs, Floda; f. d.
telegrafkommissarien J. F. E. Svanlund, Karlskrona;
friherrinnan Ebba Tamm, Stockholm.
Suppleanter-folkskolläraren. Hj. Berg, Stockholm;
Öfveringeniören A. Leffler, Malmö; f röken
Maria Nordenfelt, Göteborg.
2) för afdelningen träslöjd :
arkitekten Hans Hedlund, Göteborg;
ornamentsbildhuggaren H. Nerpin, Stockholm;
lektor J. Smedberg, Malmö; statens instruktör i
husslöjd J. Valländer, Uddevalla; fröken Maria
Vestfelt, Stockholm. Suppleanter: arkitekten
R. Enblom, Djursholm; fröken Nina Geijer,
Vänersborg; ornamentsbildhuggaren L. O. Mellin,
Stockholm.
3) för afdelningen textilslöjd:
fröken A. Branting, Stockholm; direktör
A. G. Damm, Borås; fröken M. Hamilton,
Stockholm; fru H. Holmström, Hvilan, Åkarp;
fru Ingeborg Petrelli, Stockholm; friherre H.
Rehbinder, Djursholm. Suppleanter: friherre
E. Cederström, Krusenberg; fru T. Grafström,
Stockholm; fru Hilma Markstedt, Skellefteå.
4) för afdelningen dekorativ slöjd :
fru Augusta Atterbom, Göteborg; e. o.
amanuensen E. G. Folcker, Stockholm; f röken
Sofia Gisberg, Stockholm; arkitekten Th. Tören,
Stockholm; artisten G. G:son Wennerberg,
Stockholm. Suppleanter: fröken Ottilia
Adelborg; arkitekten T. Wåhlin.
Ett och annat.
Malmöhus län har -. som framgår af
föregående nummer - icke fått sin .
hemslöjdsutställning in uti den officiella
utställningskatalogen. Detta har sin särskilda
förhistoria. En person inom länet hade
redan i fjor börjat samla materiel till
länsutställningen, men helt oväntadt uppstodo
förvecklingar, som hade till följd, att
alltsammans höll på att krypa i skrinet.
Emellertid ansträngde sig intresserade personer
af alla krafter och allt blef klart i sista
minuten, fast den ej hann komma in i
katalogen. Och nu står den där rik och
fyllig. Ej mindre än 124 utställare hafva
bidragit, och bland dem visar
specialkatalogen flera bland de yppersta namn, som fört
skånska slöjdens runor med den äran. Och
utställningen kommer nog att ådraga sig
uppmärksamhet af besökarne, om den också
ej kommit med i den officiella katalogen.
Folkskolehuset var icke fullt färdigt vid
utställningens öppnande. Åtskilliga mål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:56 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1897/0291.html
